| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TIGRINNA, tigrin3a2, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
tigerhona; äv. bildl., om vild l. hänsynslös l. grym kvinna. Serenius (1741). Och kvinnorna äro ej kvinnor, / nej svultna och vilda tigrinnor, / som hungriga längta till blod. Larsson Törn. 81 (1911). Ty hennes djungelöga hade inte förbisett den smala baktassen, vilken sade henne att det var en tigrinna och ej en tigerhane, som jagat på denna viltstig. Wachtmeister Budden JohnDjÄv. 59 (1933).
Spalt T 1107 band 34, 2004