| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILLSTÄNDIGA, v. -ade.
(†)
1) motsv. TILLSTÄNDIG a: (rätteligen) tillkomma (ngn); jfr TILL-STÅ 3 a. Min Hustros och syskons tillstendigade och .. (förmyndaren) i hender lefwererade Arf. VDAkt. 1709, nr 230.
2) tillåta (ngn ngt), medgiva; äv. refl.: tillåta sig. Att .. alla de som inom Riket utgifva Dagblad och Veckoskrifter, icke skola tillständiga sig minsta afvikelse ifrån Kongl. Maj:ts utfärdade Förordnings rätta innehåll. Crusenstolpe 1720 148 (1837). Det står på, att herrskapet bär sig illa åt och att, då det är så vulet, att syster Christine tycker mera om herr von Jacobson än om sin fästman, så skall jag tala med vår far, att han tillständigar grefven att bryta förlofningen. Elkan Hall 73 (1899).
Spalt T 1391 band 34, 2004