Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TILLSTÅND til3~ston2d, n. (HFinlH 4: 250 (1556) osv.) ((†) m. G1R 27: 40 (1557), Gustaf II Adolf 178 (1617)); best. -et; pl. =.
Ordformer
(förr äv. skrivet ss. två ord. -stand(h) 15581629. -standt 15571592. -ston 1579. -stond(h) 15611619. -stånd(h) 1556 osv.)
Etymologi
[fsv. tilstand; jfr d. tilstand, t. zustand; jfr äv. mlt. tōstant, hjälp, bistånd, mnl. toestant (nl. toestand); vbalsbst. till TILLSTÅ (o. STÅ TILL) (jfr STÅND, sbst.1)]
1) (†) närmast motsv. TILLSTÅ 1, i fråga om ngt (l. ngn) som finns till l. är närvarande, existens, tillvaro, förhandenvaro; läge, placering; utrymme. Emädhan .. (lögnen) får mångastädz stoort tilstånd och inrymdh. Bullernæsius Lögn. C 1 a (1619). Om iag för Nöjet ditt mitt Tillstånd finge gefwa! Dahlstierna (SVS) 259 (c. 1696). Då han war omgift, ”gick ett swårt ryckte om hennes (dvs. första hustruns) tillstånd ännu i lifwet”. Cavallin Herdam. 5: 237 (cit. fr. 1716). Juslenius 12 (1745; om läge o. d.).
2) (†) i temporal anv.; särsk. [sannol. kontamination med stillstånd (se STILLESTÅND)] om avbrott l. uppehåll i rörelse l. aktivitet o. d.; särsk. om stillestånd l. lugn l. (vapen)vila. (Medan skottväxlingen pågår) så kommer uthur wagenborgen en (dvs. en rysk soldat) som begärer tillstånd. KKD 3: 13 (c. 1705). Runius (SVS) 2: 255 (c. 1710; om uppehåll). Cellarius 91 (1729; om stillestånd o. d.). (Sv.) Vid då varande tilstånd, (lat.) Eo tempore. Schultze Ordb. 4949 (c. 1755).
3) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] motsv. TILLSTÅ 2, (sammanfattande) om (mer l. mindre permanenta) yttre l. inre förhållanden l. omständigheter vari ngt l. ngn befinner sig, beskaffenhet, skick, belägenhet, (sak)läge o. d.; i sht förr äv. i pl. Efter middagen befann vi oss i ett ytterst behagligt tillstånd. De utnyttjade vårt utsatta och försvarslösa tillstånd. Studier rörande vissa djurs beteende i vilt och tamt tillstånd. Den smakar bättre tillagad i färskt tillstånd. Svart Gensw. K 7 b (1558). Detth selsamme tilstondh nu här i landett är. OxBr. 5: 11 (1612). (Ni) discurerade medh migh om allehanda Academiens tilstånd. Rudbeck D. Ä. Bref 1: 25 (1663). Naturens tilstånd var en strid, Man mot Man. Kellgren (SVS) 5: 256 (1793). Diamanterna äro i rent tillstånd färglösa och starkt ljusbrytande. Bolin OrgKem. 9 (1925). Vilken känsla av förnedring! Bara en sådan sak som det halvklädda tillståndet! Hedberg VackrTänd. 106 (1943). Livet i havet företräder .. ett .. mycket äldre tillstånd än allt vi möter på land. Selander LevLandsk. 126 (1955). I annonsen meddelades, att .. (pastorn) skulle hålla en föreläsning om det andliga tillståndet i Sverige. KyrkohÅ 1958, s. 112. — jfr LARV-, MELLAN-, NATUR-, NOMAD-, NORMAL-, SAMHÄLLS-, SEDE-, UR-TILLSTÅND m. fl. — särsk.
a) i uttr. sakernas tillstånd, om rådande läge l. situation o. d. (vid ett visst tillfälle); jfr SAK, sbst. 6 (a γ). Är myndigheterna medvetna om detta sakernas tillstånd? Vi kan inte låta oss nöja med sakernas nuvarande tillstånd. (Sv.) Sakernas tilstånd, (eng.) Face or state of affairs. Serenius (1741). Detta pinsamma sakernas tillstånd varade i flera månader. Wester Aksakov Fam. 205 (1911). Sakernas tillstånd vart snabbt allt mer outhärdligt. Sund LanthSon 65 (1997).
b) i fråga om ngns (l. ngt kollektivs) av vissa betydelsefulla (o. oftast svårföränderliga) omständigheter beroende belägenhet l. (livs)situation o. d.; särsk. i sådana uttr. som (leva l. befinna sig i) ett tillstånd av följt av sbst.(-uttr.) betecknande belägenhet osv. (se särsk. α, β, δ). Här råder ett tillstånd av ständiga konflikter. Det ekonomiska, sociala, allmänna tillståndet är bedrövligt. Thet sorgeliga tillståndh, som oss fattig folck uti Wexiö ähr uppå kommitt (gm kriget). OxBr. 12: 348 (1612). Ehrt sälla tilstånd må / Här efter för Ehr Dygd en rik belöning blifwa. Brenner Dikt. 1: 44 (1684, 1713). Ofta war han i det tilstånd, at han utan befallning och af eget bewåg måste fatta slut. Dalin Arg. 1: 277 (1733, 1754). En tidning, som vill lägga i dagen det tillstånd, hvari massorna befinna sig. Stridsropet 1883, nr 1, s. 1. För historien, för mänsklighetens hela tillvaro och tillstånd är vi solidariskt ansvariga. Böök Ranns. 98 (1953). — jfr RÄTTS-TILLSTÅND m. fl. — särsk.
α) i fråga om ngns sociala l. juridiska ställning o. d.; förr äv. övergående i bet.: stånd (se STÅND, sbst.1 11 b, 12), klass (se d. o. 1, 2); jfr β. De lever i ett tillstånd av slaveri, social utstötning. Reenhielm OTryggw. 15 (1691). Et wist tycke för fattigdom, gjorde i Rom alla tilstånd mäst lika. Dalin Montesquieu 23 (1755). At han gifwer wid handen .. Huru Löningstagarnes swaga tilstånd kan lisas. Oelreich 7 (1755). Efter det Christendomen mildrat trälarnes hårda tillstånd (undantogs osv.). Nordström Samh. 2: 42 (1840). — jfr MYNDIGHETS-, OFRIHETS-TILLSTÅND m. fl. — särsk.
α’) (numera bl. tillf.) i fråga om civilstånd. När ättetaflorne ej noga utsatt deras dödsår i ogift tillstånd. PH 8: 6022 (1765).
β’) (†) i fråga om anställning l. tjänst o. d. Bolinus Dagb. 80 (1679). At .. (han), i fall han icke blifwer gillad, må komma i sitt förra tilstånd och tiänst tilbakars igen. PH 2: 1183 (1734).
β) i fråga om ngns ekonomiska förhållanden o. d.; i vissa språkprov svårt att skilja från α. Familjen befinner sig i ett tillstånd av ren misär. Han tänker intz .. vthi hwad tilstånd min hustro och barn råka skulle, der iag dhem Från fölle. Hälsingerun. 1980, s. 97 (1682). Uti sådant fattigt tilstånd, kunde mina föräldrar ingalunda hålla mig i Scholan. Broman Glys. 3: 828 (1747). — jfr BEROENDE-, KONKURS-TILLSTÅND. — särsk. (†) pregnant (jfr c α δ’, β): välstånd o. d. Ekblad 66 (1764). Månge sitta i tilstånd och hafwa tilfälle at göra androm godt. Nohrborg 657 (c. 1765).
γ) (†) i uttr. slätt tillstånd, (ekonomiskt) dålig(t) läge l. situation; jfr SLÄT, adj. 8 b γ (, μ β’). Schmedeman Just. 615 (1671). Tilfrågades Sochnemännen, om the icke skulle wilja hielpa Hr. Torberno Dimberg något hwar til at kiöpa sig en kappa före, uti hans slätta tilstånd? KulturbVg. 1: 187 (1687). Widegren (1788).
δ) övergående i bet.: förhållande(n) (se FÖRHÅLLANDE 5), relation(er) (se RELATION 3); förr äv. övergående i bet.: intimt umgänge. Det rådde ett tillstånd av kallt krig mellan supermakterna. Desse tvenne våre tilståndh medh Pålacken och Juten. AOxenstierna 1: 514 (c. 1624). (Mötet förbjöd) Prästerna, Diakerne, Vnderdiakerne och Clärkerne, at hafwa sitt Tilstånd medh Qwinnor. Schroderus Os. 2: 647 (1635). Igenom Fransk bemedling skulle ock Sverige snart komma i fredligare tillstånd med Polen. 2SAH 5: 243 (1809). — jfr FREDS-, KRIGS-TILLSTÅND.
c) i fråga om persons kroppsliga l. själsliga funktioner o. d. (ofta av mera tillfällig karaktär). I berusat tillstånd är det fler som vågar säga vad de tycker. Ett tillstånd av fruktan ansågs nödvändigt för att upprätthålla disciplinen. Tillståndet är kritiskt för flera av de skadade. Tillståndet är efter omständigheterna gott. Bleekheet låter see Kropsens elaka tilstånd. Schroderus Comenius 293 (1639). Sådane, som af slika Begjärelser (dvs. kärlek) äro intagne, hafwa ingen Ro at sofwa, äta, eller rätt at afföra Maten, therföre the .. uti allahanda swåra och siukliga Tilstånd falla. Aken Reseap. 126 (1746). (Hon) surrade omkring i ett tillstånd af obehärskad salighet. Wägner Norrt. 84 (1908). Så intensiv fasa och njutning som drömmen ger – när finner vi den i vaket tillstånd? Boye Ast. 60 (1931). Han sa att Lilian befann sig i ett miserabelt tillstånd, hon var mager och eländig och utsvulten. Gustaf-Janson ÖvOnd. 41 (1957). — jfr HÄLSO-, KÄNSLO-, NORMAL-, NYKTERHETS-, NÄRINGS-, RETNINGS-, SINNES-, SJUKDOMS-, SPÄNNINGS-TILLSTÅND m. fl. — särsk.
α) i fråga om havandeskap. jfr HAVANDE-TILLSTÅND. särsk.
α’) i uttr. havande tillstånd. Widegren (1788). Hafvandskap el(ler) Hafvande tillstånd .. (dvs.) Det tillstånd, hvari qvinnan befinner sig, då hon i sig hyser frukt af samlag. Cederschiöld Ordl. (c. 1847). Jag är lycklig nog att ha en make som älskar mig i havande tillstånd. Expressen 23 ⁄ 11 2001, s. 15.
β’) (numera i sht ngt skämts. l. arkaiserande) i uttr. välsignat tillstånd. Möller (1790). Dör Konung i Swerige .. men Hans efterlemnade Drottning Sig i wälsignadt tilstånd befinner (osv.). SuccOrdn. 1809, § 2. Enligt allt ihärdigare uppgifter är hans fästmö .. i välsignat tillstånd. Expressen 5 ⁄ 6 1993, s. 32.
γ’) (numera bl. tillf.) i uttr. väntans l. väntande tillstånd. 3SAH 45: 261 (1934). En Kalervokvinna, som var stadd i väntans tillstånd. Collinder Kalev. 252 (1948).
δ’) (†) pregnant (jfr β, b β slutet), särsk. i uttr. bli i tillstånd, bli gravid. Hon blef åter i tilstånd i October. VetAH 1790, s. 305.
β) (†) pregnant (jfr α δ’, b β slutet), i fråga om hälso- l. sinnestillstånd o. d.: (anfall av) sjukdom l. opasslighet l. dåligt humör o. d. Tranæus Medewij 62 (1690; i fråga om hälsa). För resten äro fruntimren så bråkiga och ha jämt så mycket tillstånd. Levertin Magistr. 97 (1900).
d) (i sht i fackspr.) i fråga om form l. beskaffenhet l. egenskap hos ämne l. kropp (se KROPP, sbst.1 5) l. system (se SYSTEM, sbst.1 2 d) o. d. Hvar och en kropp far fort i sitt tilstånd af rörelse och hvila .. till dess han af någon annan kraft tvingas, at ändra det samma. Duræus Naturk. 15 (1759). Kroppars elektriska tillstånd. Rydberg FysUtv. 4 (1903). Man .. (har) lyckats framställa radiumemanativa i rent tillstånd. Ramstedt o. Gleditsch 74 (1917). Smörsyran har i fritt tillstånd en mycket obehaglig .. lukt. Bolin VFöda 48 (1933). — jfr SPÄNNINGS-TILLSTÅND. — särsk. (i fackspr.) om ngn av egenskaperna fast, flytande l. gasformig. En professur i fasta tillståndets fysik. En metalls flytande tillstånd. Sundén (1891). Metallen erhålles i gasformigt tillstånd. Bergholm Fys. 4: 88 (1957). jfr GAS-TILLSTÅND.
e) ss. beteckning för förmåga l. kapacitet l. möjlighet l. tillfälle (till ngt) l. skick (se SKICK, sbst.1 1 b (δ)) (för l. till ngt); jfr STÅND, sbst.1 11 f, 13. särsk.
α) i uttr. i, förr äv. uti (se särsk. β’), tillstånd. särsk.
α’) (†) med sakobj. till det överordnade verbet, särsk. i uttr. sätta ngt i tillstånd, sätta ngt i skick l. stånd (för ngt ändamål). Jag (tror) denna pretexten brukas till att sättia sakerne dertill (dvs. till ett engelskt angrepp på Frankrike) i tillstånd. HSH 10: 192 (1715).
β’) i sådana uttr. som vara i tillstånd att (kunna) göra ngt l. vara i tillstånd till ngt, förr äv. se sig i tillstånd att göra ngt (äv. utan inf.-märke), om person l. kollektiv av personer: vara kapabel l. förmögen till (att göra) ngt l. förmå l. kunna göra ngt l. vara i skick l. stånd att göra ngt; ngn gg äv. med saksubj.; förr äv. med underförstådd bestämning angivande vad man är kapabel osv. till. HSH 17: 290 (1697). När de nu woro i tillstånd at kunna tala (osv.). Ehrenadler Tel. 286 (1723). Statzsecreteraren bör altid föredraga sådane ärender, när han är i tillstånd, men elliest den, som .. är dertill närmast. 2RA 1: 328 (1723). Porthan 5: 205 (1778: uti). VDAkt. 1785, nr 404 (: sedt mig i tilstånd .. förbiuda). Då jag hvarken haft hjerta at göra .. (mina manuskript) til intet, eller varit i tilstånd dertil .. så (osv.). GFGyllenborg Skald. II (1798). Ställd vid Innfloden, såg han sig genom en vapenhvila i tillstånd att resa till Danmark. Rosenstein 1: 367 (1810). Den här typen av granater är gjord främst för att skada offrets ben och den var fortfarande i tillstånd att göra det. Expressen 3 ⁄ 9 2000, s. 3.
γ’) (†) i uttr. sätta ngn i tillstånd att göra ngt, göra det möjligt för ngn att göra ngt, sätta ngn i stånd att göra ngt. (Barnen) sättas .. (gm vördnad för lagen) i tilstånd at älska och wörda .. Gud. Oelreich 312 (1755). För att sätta läsaren i tillstånd att .. bedömma (osv.). Hisinger Ant. 1: 5 (1819).
δ’) (†) i uttr. komma l. bli i tillstånd att göra ngt, få möjlighet l. komma i läge att göra ngt. PH 8: 5826 (1762). Jag hoppas till klockan fyra .. blifva i tillstånd att kunna komma ut. MoB 6: 146 (c. 1790).
β) i uttr. ur, förr äv. utur l. utom, tillstånd. särsk.
α’) (numera bl. tillf.) i uttr. vara ur, förr äv. utur, tillstånd att göra ngt, vara oförmögen att göra ngt, inte vara i stånd att göra ngt. Att han .. (på grund av sjukdom) aldeles warit utur tillstånd att med prestasysslor sig befatta. SynodA 1: 488 (1771). Det (är) en olycka at .. vara ur tilstånd at upfylla .. (ngns) fordran. GFGyllenborg Vitt. 3: 84 (1783, 1797).
β’) (†) i uttr. sätta ngn (ut)ur, äv. utom, tillstånd att göra ngt, göra ngn oförmögen att göra ngt, sätta ngn ur stånd att göra ngt. Berch Hush. Föret. 5 (1747: utom). At Ryssland .. satt Sverige utur tillstånd at fullfölja sin hug. Höpken 2: 183 (1753). Huruwida, innan Rydell och Peronne genom .. dem tillfogade slag woro satte ur tillstånd att begifwa sig till deras hemwister. VexiöBl. 1813, nr 22, s. 3.
f) (†) om predikat(sfyllnad). I hwarje mening finnas tre hufwuddelar: Styret, Tillståndet och Medlaren. Lidén SvSpr. 74 (1848).
4) motsv. TILLSTÅ 5 (b): (av myndighet o. dyl. l. innehavare av ngn rättighet o. d. utfärdad) (formell) förklaring att inga hinder föreligger (för ngn viss handling l. verksamhet o. d.), (formell) tillåtelse; särsk. dels i sådana uttr. som be om, ansöka om, söka, begära, utverka, , erhålla, ha, bevilja, ge, utfärda, lämna, neka tillstånd till, äv. för l. (ngn gg) om l. , ngt, dels i sådana uttr. som be om osv. tillstånd (till, äv. för l. (ngn gg) om) att () göra ngt, dels i sådana uttr. som göra ngt med (förr äv. (i)genom) l. utan ngns tillstånd; äv. konkret, om dokument innehållande sådan förklaring l. tillåtelse; äv. närmande sig l. övergående i bet.: koncession (se d. o. 2), licens (se d. o. 2); i sht förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: fullmakt (se d. o. 3), bemyndigande. Bolaget tänker ansöka om tillstånd att borra efter olja utanför kusten. Bilden publiceras med (benäget, vederbörligt) tillstånd av, från upphovsrättsinnehavaren. Tillstånd att inneha skjutvapen. Det krävs skriftligt tillstånd för att () lämna kasernområdet. Jag har tillståndet här i fickan. HFinlH 4: 250 (1556). Att han .. lett slå .. sitt eget mynte .. vtan alla Konungars och Förstars tilstond, loff eller minne. Svart G1 80 (1561). Ty bör konunger i Swerigie vara en een, och med hans tilstånd skall alting ske och icke elliest. HT 1916, s. 197 (1597). Then Påweske Legaten .. hafwer .. skrifwit at Jesuiterne hafwa genom Käisarens tilstånd intaghit så när alle Kyrkior och rum. Bureus Warn. A 4 a (1604). Jag måste ännu en gång begära Edart tilstånd, at .. få tala om wårt Swenska tungomål. Sahlstedt Veckobl. 1767, nr 3, s. 9. Då officerare .. inkomma .. uppstiga soldaterne .. och stå orörlige till dess dem gifves tillstånd att sätta sig. TjReglArm. 1858, 2: 118. Varje register som innehåller känsliga (person)uppgifter .. kräver tillstånd av Datainspektionen. Küng HbRätt 48 (1989). Att få tillstånd till vindkraftsutbyggnad kan ta upp till sju eller åtta år. DN 7 ⁄ 8 2004, s. A2. — jfr INRESE-, PASSER-, PRÖVNINGS-, TRAFIK-, UPPEHÅLLS-TILLSTÅND m. fl. — särsk. (förr) i uttr. ha o. d. tillstånd på jord o. d., i fråga om arvinges l. släktings rätt att börda (se BÖRDA, v.3 1) jord o. d.; förr äv. oeg. l. bildl., särsk. i uttr. bekomma tillstånd uppå ngt. Vij kunne täncke, ath konungen i Danmarck haffver .. aff honum (dvs. kejsar Ferdinand) bekommith någett tilstandh och förtröstning opå Liffland. G1R 28: 516 (1558). Elliest berättadhe therass Syskonne barn .. sigh och hafva tillståndh på samma Jordh. UpplDomb. 4: 77 (1638).
Ssgr (i allm. till 4): TILLSTÅNDS-ANSÖKAN~020. TT 1897, Allm. s. 181.
-ANSÖKNING~020. SPF 17: 734 (1859).
-AVGIFT~02, äv. ~20. särsk. om avgift erlagd för erhållande l. innehav av tillstånd för ngn verksamhet. För erhållande av befrielse från tillståndsavgiften (för lotteri) ringde en supporter till landsfiskalen. IdrBl. 25 ⁄ 2 1935, s. 12.
(3) -BESKRIVNING. HT 1975, s. 322.
-BEVIS. bevis på erhållet tillstånd; särsk. om skriftligt intyg på offentlig myndighets tillstånd till näring l. företag o. d. att bedriva viss verksamhet; äv. dels allmännare, i fråga om annan(s) verksamhet l. handling o. d, dels närmande sig l. övergående i bet.: tillstånd (se d. o. 4); jfr bevis 3 o. -biljett, -brev, -handling, -kort, -sedel. AB 18 ⁄ 12 1845, s. 2. Nattetid får ingen lemna lägret, utan att vara försedd med .. tillståndsbevis, utfärdadt från högqvarteret. TjReglArm. 1867, 4: 132. Dessa fick mot särskilda avgifter tillståndsbevis att idka fiske av visst slag till sitt husbehov. Hasslöf SvVästkustf. 445 (1949). särsk. (förr) om utgivningsbevis för periodisk skrift. SC 2: 1 (1821). Tillståndsbevis, hinderslöshetsbevis, numera benämnt utgivningsbevis. GrafUppslB (1951).
-BILJETT. (i Finl., förr) tillståndsbevis, i sht i fråga om besök l. vistelse ngnstädes; jfr biljett 3 f. Censoren .. äger till bokens försäljning utgifwa Tillstånds-Billet. SPF 1829, s. 514. Han förklarade .. att jag inte fick bege mig till Novonikolajevski utan särskild tillståndsbiljett. Östenson Räikkönen Svinhufv. 102 (1929).
-BREV. (i sht förr) tillståndsbevis; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: pass (se pass, sbst.1 10); jfr brev 2. Tillståndzbreff för Lindorm Pädhersson småsven reesa nedh till Smoland och besökia sitt folck. G1R 27: 234 (1557). Tillståndsbrev för utövande av näring eller yrke. SFS 1922, s. 750. särsk. (förr)
a) till 4 slutet, i fråga om ägande- l. brukningsrätt till fast egendom, särsk. jord o. d. Presenterades uti rätten ett tillståndsbref på kronotorpet Bastenäs. NoraskogArk. 4: 90 (1647). (Den som ville uppbruka ödehemman) skulle anmäla sin önskan hos konungens höfding öfver Finland .. och af honom erhålla tillståndsbref. Schybergson FinlH 1: 70 (1887; om förh. på 1300-talet).
b) i fråga om anläggande o. drift av bergsbruk; förr äv. om mutsedel; jfr -sedel slutet. FörbudhBergzlWärck 20 ⁄ 11 1649, s. A 1 b. PH 3: 1767 (1741; om mutsedel). Ett påbud, att nya ”verk” .. skulle fordra Bergskollegii tillståndsbrev. Heckscher EoH 140 (1922).
-BYRÅ. byrå som handlägger tillståndsärenden; särsk. (numera ej i officiellt spr.) om avdelning vid Statens invandrarverk; jfr -enhet. SvD 16 ⁄ 5 1969, s. 8.
(3) -DIAGRAM. särsk. (i fackspr.) om diagram som (på)visar tillståndet i en process (se process, sbst.1 5) o. d. SvUppslB 18: 839 (1934).
(3 d) -EKVATION. (i fackspr.) om ekvation som anger sambandet mellan fysikaliska egenskaper hos kropp l. system. Vannérus WundtPsyk. 373 (1896).
-ENHET~02, äv. ~20. enhet (se d. o. II 5) som handlägger tillståndsärenden; ofta i fråga om näringsställens tillstånd att servera alkoholhaltiga drycker; jfr -byrå, -grupp, -sida(n), -utskott. SvD 16 ⁄ 5 1973, s. 19. Migrationsverkets tillståndsenhet. DN 17 ⁄ 2 2003, s. A6. Man får inte förmå gäster att dricka mer än vad de tänkt sig, säger .. (chefen) på kommunens tillståndsenhet. KvällsP 26 ⁄ 3 2004, s. 12.
-FÖRFARANDE. Det finns .. ett starkt önskemål om förenkling av själva tillståndsförfarandet. SvD(A) 27 ⁄ 2 1959, s. 3.
-GIVANDE, n. tillståndsgivning. En klagande granne till motorbanan lyckades förhala tillståndsgivandet. DN 21 ⁄ 6 1993, s. D1.
-GIVANDE, p. adj. som har rätt att ge tillstånd för viss (typ av) verksamhet; särsk. i uttr. tillståndsgivande myndighet. SAOL (1950). Det (kostar) .. 26 öre per ton grus att utnyttja grustäkter. De 26 örena är en avgift till den tillståndsgivande myndigheten, nämligen länsstyrelsen. DN 9 ⁄ 1 1995, s. A7.
-GIVARE. myndighet l. person som ger l. har rätt att ge tillstånd. DN 28 ⁄ 3 1990, s. 4.
-GIVNING. lämnande av tillstånd; jfr -givande, sbst., -utdelning. UNT 13 ⁄ 2 1939, s. 4.
-GRUPP. jfr grupp, sbst.1 2, o. -enhet. SvD 16 ⁄ 5 1969, s. 8. På Möllan blir det kaffe till bollen. Tillståndsgruppen backar inte en tum. KvällsP 14 ⁄ 6 2002, s. 12.
-HANDLING. särsk. om handling (se d. o. 10) innehållande tillstånd (o. villkor för detta); jfr -bevis. SFS 1963, s. 267.
-HAVARE. innehavare av tillstånd; jfr -innehavare. TT 1895, Allm. s. 258. Efter ansökan av tillståndshavaren kan koncessionsnämnden upphäva eller mildra villkor i tillståndsbeslut. SFS 1969, s. 908.
-INNEHAVARE. tillståndshavare. SFS 1922, s. 801.
-KORT. (kort som utgör) tillståndsbevis; numera i sht om tillstånd för visning av film utfärdat av Statens biografbyrå. SC 2: 416 (1822). Tillståndskort för svensk film skall .. på begäran företes för uppbördsmyndigheten för nöjesskatt. SFS 1951, s. 979.
-LAG. särsk. till 3 d (slutet); jfr lag, sbst.1 5 (a). Gasernas allmänna tillståndslag. Moll Fys. 2: 84 (1898).
-LÖS. som saknar tillstånd, otillåten, olaglig. Tillståndslösa demonstrationer organiserade av extremister. Backman Dickens Pickw. 1: 65 (1871).
-MYNDIGHET~102, äv. ~200. tillståndsgivande myndighet. UNT 13 ⁄ 2 1939, s. 4.
(3) -ORD. särsk. (†): tillståndsverb. Tillstånds-ord kallas det Tidsord, som .. endast obestämdt uttrycker att något sker, eller ett tillstånd hvars verkande orsak icke bestämmes: t. ex. Stå, Sofva, Hvila, Växa. Lyth SvSpr. 5 (1848). Schiller SvSpr. 15 (1855).
-PLIKT. om skyldighet att söka o. erhålla tillstånd för viss verksamhet o. dyl. l. för visst innehav; jfr -skyldighet, -tvång. SFS 1964, s. 44. Tillståndsplikt skall införas för uppförande av industrilokaler. DN 8 ⁄ 5 1974, s. 6.
-PLIKTIG. som kräver tillstånd. Tillståndspliktig verksamhet. Tillståndspliktiga vapen. Palmberg Hels. 684 (1889).
-POLLETT. (förr) om pollett (se pollett, sbst.2 2) som berättigade till inträde ngnstädes l. åtnjutande av ngn tjänst. Omöjligen hade jag .. kommit dit in, om icke min gamla Väst råkat förvara en några år gammal behörig Tillstånds-pollet. Linnerhielm 1Br. 209 (1797).
-PRÖVA, -ning. i fråga om myndighets prövning (se d. o. 2) av ärende innan tillstånd ges l. nekas; i sht ss. vbalsbst. -ning. 1NJA 1951, s. 251. Ett förslag att helt slopa nuvarande tillståndsprövning för handel med preventivmedel. SvD 26 ⁄ 2 1970, s. 8. Förvärv som görs av .. kommunen skall tillståndsprövas. Västerbotten 1979, s. 88.
-RESOLUTION. (i sht i ä. juridiskt fackspr.) tillståndsbeslut; jfr resolution 4. Tillstånds-resolutioner till upläggande af waror på nederlag i Stockholm. Danckwardt SmndrFörf. 351 (1823). Avskrift av tillståndsresolutionen. SFS 1964, s. 928.
-SEDEL. (numera bl. tillf.) tillståndsbevis; äv. närmande sig l. övergående i bet.: passersedel (se d. o. 1); jfr sedel 1 e δ. RP 9: 511 (1642). Sjuk, försedd med tillståndssedel, hänvisas till truppförbandets tross. TrängRegl. 1940, s. 394. särsk. (†) i fråga om anläggande o. drift av bergsbruk; jfr -brev b. Lindberg o. Johansson Karlskoga 106 (i handl. fr. 1648). Mut- och tilståndssedel på en uti Sala sokn belägen ödesgrufwas upptagan- och bearbetande. Bergv. 2: 505 (1749).
-SIDA(N). (mera tillf.) om den del av myndighet l. organisation o. d. som handhar tillståndsärenden; jfr sida, sbst. 20, o. -enhet. Länsstyrelsens tillståndssida. SvD 30 ⁄ 3 1983, s. 6.
-SKYLDIGHET~102, äv. ~200. tillståndsplikt. MotRiksd. 1973, nr 335, s. 15.
-TVÅNG. tillståndsplikt. SFS 1943, s. 843.
-UTDELNING~020. (numera bl. mera tillf.) utdelning av tillstånd, tillståndsgivning. Motorför. 1928, nr 3, s. 18.
-UTSKOTT~02, äv. ~20. särsk. om utskott inom myndighet l. förvaltning o. d. som handlägger ärenden avseende näringsställens tillstånd att servera alkoholhaltiga drycker; jfr -enhet. Larsson, som är .. ordförande i det politiska tillståndsutskottet, konstaterar att det finns en koppling mellan våldsbrottsligheten och stans krogliv. DN 8 ⁄ 3 1999, s. C5.
(3) -VERB. språkv. verb som uttrycker ett tillstånd; motsatt: handlingsverb; jfr -ord. Tillståndsverb såsom ”existera”, ”sova”. SvLittFT 1837, sp. 123.
-VILLKOR~02, äv. ~20. om (i tillståndshandling specificerat l. specifierade) villkor för givande av tillstånd. Ansvaret för att utforma tillståndsvillkoren läggs på telestyrelsen. DN 29 ⁄ 6 1993, s. C12.
-ÄRENDE. SvD(A) 3 ⁄ 1 1961, s. 18. Revisorerna (pekar) på att tillståndsärenden av detta slag normalt tar högst fem–sex månader. DN 28 ⁄ 9 2002, s. A8.

 

Spalt T 1375 band 34, 2004

Webbansvarig