Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
TINDER tin4der, n.; best. -ret; pl. =.
(i sht i vitter stil) tindrande ljus l. sken l. glans, skimmer, glimmer (se glimmer, sbst.1); särsk. om sådant tindrande ljus osv. från stjärna; äv. bildl. Just som Stjernans Tinder släcks / Inmot Solens Dagning. Thorild (SVS) 1: 253 (1805). De många brinnande ljusens tinder. Hildén 3Ber. 28 (1918). Medan skärgårdsranden sjönk i havet, / log till avsked, likt ett vänligt öga, / milda tindret ifrån Enskärs fyr. Mörne Offer 45 (1918). I sin fyrverkeriskål .. har .. (E. Hald) uppnått glasets tinder. SvSlöjdFT 1927, 2: 20. Du kom med röda kinder / och oro i ditt hår / och i din blick ett tinder / som jag, just jag förstår. Ossiannilsson Ensam 92 (1935). Vi vet, att runt omkring oss komponeras redan nu vingar, som skall återspegla en ung sommars tinder. Rosendahl Fjäril 125 (1945). Begreppet Gud, vari man ville höra bruset av världarnas gång och se tindret av allt högt och stort. ÅbKristHum. 1964, s. 57. — jfr STJÄRN-TINDER.
-LJUS. (†) tindrande ljus; äv. om stjärna. Lucidor (SVS) 93 (1672; uppl. 1997). Tinter Liusens Moer / Diana. Lucidor (SVS) 290 (1672; uppl. 1997). Stiernors tinderlius mot Solens ankomst slockna. Kolmodin QvSp. 2: 53 (1750). jfr silver-tinterljus. —
-ÖGD. som har tindrande ögon. Thunberg FrämHus 217 (1930). Tinderögda ungar. SvD 12 ⁄ 1 1975, s. 17.
Spalt T 1542 band 34, 2005