| Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
TINGA tiŋ3a2, v. -ade (G1R 3: 308 (1526: fortingar, pr. sg.) osv.) ((†) pr. sg. -er UpplDomb. 8: 9 (1581), HC12H 2: 152 (1711)). vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) komma samman l. vara samlade till ting (se TING, sbst.1); äv. om (av kung l. myndighet utsedd) person: hålla ting; särsk. i förb. med av prep. med inledd bestämning angivande menighet l. församling o. d. med vilken ting hölls; äv. med innehållsobj., särsk. i uttr. tinga ett ting; förr äv. dels i allmännare anv., om målsägare: (inför ting) framställa anklagelse (mot ngn), dels i opers. pass.; jfr TINGTA. G1R 3: 44 (1526). Och när thz tingas, ligg’ foghten med alla Svenarna .. hoos huar lendzman. HH XI. 1: 16 (1530). Så snart the hafve tinget ett tingh eller tu medt almogen och höret theris grund och mening (osv.). RA I. 1: 312 (1543). Komme tessa .. och tingade för deras broder wttan ting. UpplDomb. 5: 13 (1553). (Han) tingade medh hela socknene. Svart G1 156 (1561). (Isl.) Tina .. (sv.) Församla, tinga. Verelius 256 (1681). Jämtarna klaga över att fogden kräver gengärd två gånger om, när han skall tinga. JämtlHärjedH 1: 285 (1948).
2) (numera föga br.) förhandla, underhandla, överlägga, särsk. i uttr. tinga med ngn l. sig (om ngt); stundom närmande sig l. övergående i bet.: kompromissa, dagtinga (se DAGTINGA, v. 2); äv. bildl. Ath tingha med almoghen saa ath the latha theres aarskath komma hiit. G1R 2: 166 (1525). Christian .. anlände til Kalmar, der han tingade länge med Ivar Axelson om Gotland. Dalin Hist. 2: 777 (1750). Döden vill sit offer få, / Och låter sällan med sig tinga. GFGyllenborg Vitt. 2: 61 (1777, 1795). Giv oss, Herre, dag från dag / Mod att ej med världen tinga. Ps. 1937, 347: 3. — särsk. i fråga om (pris på) ngt som är till salu: ackordera, bjuda, köpslå; förr särsk. i förbindelse med prep. på, särsk. i uttr. tinga på bästa köp, (söka) göra så fördelaktig affär som möjligt; jfr FALKA, v.1 På bästa köp tingade han. Forsius Fosz 324 (1621). Noga tinga, och wäl bethala, giör bästa crediten. Grubb 570 (1665). (Köpmannen) började .. at tinga om pris på warorne. Roman Holbg 204 (1746). Den som will borga, får intet länge tinga. Rhodin Ordspr. 28 (1807). Östergren (1958; angivet ss. sälls.). — jfr PÅ-TINGA.
3) (†) göra upp l. komma överens om (ngt); äv. utan obj. EnköpTb. 1: 43 (1546). At Wäxlebetalaren altijdh först sökies i then Ohrt, ther betalningen tingat war. Ordn. 10 ⁄ 3 1671, s. B 2 b. Tinga ächtenskap. Kolmodin QvSp. 1: 323 (1732). Will någon (vägfarande) låta reda til bättre och kräsligare (än husmanskost), han förlijkes och tingar medh Wärden. Stiernman Com. 3: 218 (1753). Fredin Dan. 5 (1889).
4) (i förväg l. för visst ändamål) avtala om anskaffande l. leverans l. utförande av (ngt) l. städsel l. engagemang av (ngn). — jfr PÅ-TINGA o. SKEPPS-TINGANDE m. fl.
a) göra upp om erhållande l. utförande av l. nyttjanderätt till (ngt) (mot betalning), beställa (se d. o. 5); stundom närmande sig l. övergående i bet.: reservera (se d. o. 2); särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.: beställd; äv. dels med indir. (äv. refl.) obj., dels utan obj.; jfr TJINGA. Wij äre .. tilfridz att tw må tinge oss fyre eller Sex Skeppund af thett allerbäste Stål som ther faller. G1R 14: 378 (1542). Refereradhe Dn. Rector, at han haf(ve)r bestält och tingat .. en präss at sigillera medh för 60 dal(er) K(oppar) M(yn)t. ConsAcAboP 1: 539 (1652). Tinga och intet breeda giör en elack reeda. Grubb 807 (1665). Flottsunds värdshus, der vi tingade middag till dess vi återkommo från badet. Svanberg RedLefn. 91 (1882). Hinder att från ladugård .. sända tingad mjölk till kunders hem. Palmberg Hels. 87 (1889). Biljetter (till örlogsdagen) skola .. vara tingade eller lösta senast den 10 dennes. VFl. 1937, s. 96. — särsk.
α) med avs. på husrum l. (tillfällig) bostad: anskaffa; reservera; äv. övergående i bet.: hyra (se HYRA, v. 2). UppsDP 18 ⁄ 11 1595. Paulus bleff vthi sitt Herberge, som han tingat hade, i tu Åår. Schroderus Os. 1: 71 (1635). Vi ville fortsätta till Misenum men i förbifarten tinga oss rum till natten. Lagergren Minn. 4: 332 (1925).
β) med avs. på (medel för) samfärdsel: (i förväg) beställa; reservera. Schroderus Os. 1: 71 (1635). Hwarje gång Wagnen tingas och förespännes, men sedan ej brukas, gifwes 3 Dal(er). PH 8: 7610 (1766). Nu skall du tinga dig överfart av honom. Melin VikSaga 11 (1910). Han hade tingat skeppslägenhet till Amerika. Moberg Utvandr. 287 (1949).
γ) (numera bl. mera tillf.) med avs. på mark l. vatten: arrendera. Notmän som tinga watn i Finström, schola schaffa sig zedel, förän the begynna draga. Murenius AV 526 (1662). Han utvidgade, tingade sammanlagt 86 hektar mark, lånade pengar och köpte maskiner. DN 5 ⁄ 5 1998, s. A9.
b) vidtala (ngn) att (mot betalning) utföra viss uppgift l. deltaga i ngt; förr särsk. i nedsättande mening, i fråga om brottslig l. moraliskt förkastlig uppgift; i sht förr äv.: (varaktigt) taga (ngn) i sin tjänst, anställa, städsla; äv. (o. numera bl. i de särsk. förb. TINGA BORT l. UT) om arbetstagare o. dyl. l. företrädare för denne: gm avtal ställa (ngn l. sig) till förfogande (för ngt). Hwsbonden .. tingar them til arbetes j sin Wijngård. LPetri 1Post. S 1 b (1555). Kom och för Rätta Jacop greesson enn landzknecth och hade tinggatth sin Hustrw til inneshysse medh frans. UpplDomb. 5: 189 (1599). Om nu barnet blifwer wid lifwet .. skola faddrar tingas och således til kyrkian med barnet komma. KOF II. 1: 34 (1650). Han haar ej Styyrman tingat / För än som Skippet war up-taklat och bewingat. Spegel GW 245 (1685). En af dem, som blifvit tingade till mordet, angrep .. Massiva, och dödade honom. Ritterberg Sall. 142 (1832). (Lantarbetarna drar) upp till olivgårdarne och tinga sig der till arbete. Rydberg RomD 163 (1877). Handtverkare kallades .. ”gerningsmän eller embetsmän” vare sig de hade eget förlag eller endast voro tingade löntagare. Uppl. 2: 253 (1906). Fru Murius tingade hjälphustru som hjälp till all disken och övrigt stök. Stiernstedt Liw. 66 (1925). — särsk.: knyta till sig l. reservera för viss (framtida) uppgift; särsk. dels [jfr motsv. uttr. i dan. o. t.] i ordspr. när fingern är ringad är flickan tingad o. d., dels i fråga om (professionell) idrottsman: reservera för tävlande för l. spel i viss klubb. Der på fick iagh Jungf: Liskin Ringen, och hon tackade migh för den. Tå mente iagh att intet meer fordrades till plenum Consensum. Ty när fingren är Ringat är Jungfruen tingat. VDAkt. 1685, nr 40. Totalt elva svenskar blev tingade av nordamerikanska ishockeyklubbar när den årliga NHL-draften hölls i Montreal. GbgP 22 ⁄ 6 1992, s. 24.
5) uppgå till ett pris av, betinga (se d. o. 8). VL 10 ⁄ 4 1893, s. 2. Syrsor ses .. som en sällsynt delikatess i Kambodja och det tingar ett högt pris. DN 13 ⁄ 6 2001, s. C2.
TINGA BORT10 4. (numera bl. tillf.) avtala om avyttring l. uthyrning l. utförande av (ngt); äv. refl.: lova att utföra (visst) arbete, ta anställning. HalmstDomb. 1: 168 (1682). Auerbach (1915; refl.). jfr borttinga. —
TINGA IN10 4. (numera mindre br.) träffa avtal om att (mot ersättning) erhålla husrum l. kost l. plats i färdmedel för (ngn (ngn gg äv. ngt)); förr äv. refl., särsk. dels i fråga om skeppslägenhet, dels i uttr. tinga in sig l. ngn (till ngt) hos ngn. VDP 16 ⁄ 7 1600. (En änka) wille tinga sig inn på samme skuta, som iag hade betingat. Stiernhielm (SVS) III. 1: 240 (1665). Han tingade sig .. in til Cammare och kost hos en förnäm man. SedolärMercur. 1: nr 21, s. 6 (1730). I Älvdalen .. där likföljen .. anlände redan på lördagen till kyrkbyn, tingades liket in i någon lada. Hagberg DödGäst. 382 (1937). Östergren (1958). jfr intinga. —
TINGA PÅ10 4. (i förväg) anhålla om att få (nyttja) (ngt), beställa, reservera; äv.: önska, begära (se d. o. 2); förr särsk. med avs. på person: vidtala l. anmoda att komma för visst uppdrag. Lidén FörtrBr. 279 (1776). Säg henne .. att hon tingar på rum åt mig. Bremer Brev 4: 422 (1865). Kanske har han också tingat på några spelemän. Bergman GotlSkildr. 352 (1882). Där satte Audun punkt för att det var sent, men alla tingade på att snart få höra mer om Holgers bedrifter. Edqvist MannHav. 85 (1967). jfr påtinga. —
TINGA UPP10 4, äv. OPP4. (numera bl. tillf.) i förväg beställa l. reservera (ngt). LReg. 137 (1620). SvHandordb. (1966). —
TINGA UT10 4. (numera mindre br.) erbjuda (ngt) till försäljning; äv. med personobj. i fråga om tjänst l. arbete o. d.; särsk. i uttr. tinga ut ngn till l. ss. ngt. UUKonsP 11: 11 (1674). Det (är) swårare för Borre Swarfware, att tinga ut sin Hustru till Amma. Amman 18 (1756). En del fick tjänstgöra såsom galärslavar .. andra tingades ut såsom vattenförsäljare, såsom jordbruksarbetare o.s.v. Schück AllmLittH 3: 411 (1921). —
Spalt T 1568 band 34, 2005