Publicerad 2005   Lämna synpunkter
TIRALJÖR tir1aljœ4r, m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(tirailleur 1803 (: Tirailleur-systemet)–1874. tiraljör 1806 (: Tiraljörkedjan) osv.)
Etymologi
[liksom t. tirailleur av fr. tirailleur; till tirailler (se TIRALJERA)]
1) (förr) motsv. TIRALJERA 1: (infanteri)soldat som tiraljerade l. var utbildad för l. uppövad i tiraljering, jägare (se d. o. 2 a); särsk. om soldat tillhörande förband av tiraljörer; äv. övergående i bet.: skarpskytt (se d. o. 2); förr äv. bildl; jfr BLÄNKARE, sbst.2 1. Pfeiffer (1837). Franska tiraljörer smögo sig ikring i skog och mark emellan de svenska vedetterna för att ned skjuta Officerare. 2MoB 1: 30 (c. 1850). Tiraljörerna skyla rytteriets anordningar, styrka, afsigter och förberedande manövrer. Sylvan Vial 1: 182 (1863). Skilnaden mellan den enkom utbildade tiraljören och linieinfanteristen har hittills hufvudsakligen framgått ur den förres färdighet i långskjutning. KrigVAH 1880, s. 8. I parlamentet, där han närmast gjorde intryck av en lättbeväpnad tiraljör, som skärmytslade i bataljens utkanter. Spångberg BanbrHövd. 130 (1939).
2) (†) motsv. TIRALJERA 2, om person(er) som (ömsesidigt) trasserar (långsiktiga) förlagsväxlar utan reell täckning. Ekbohrn 2: 391 (1868). Ekbohrn (1904).
Ssgr (till 1; förr): A: TIRALJÖR-ELD. (tiraljör- 1812 osv. tiraljörs- 1854 osv.) eldgivning av tiraljör(er) (jfr eld 9 b); äv. i allmännare anv., om spridd o. upprepad eldgivning; äv. bildl. KrigVAH 1811–15, s. 117 (1812). Den i nyare tider utbildade tiraljör-elden .. kan helt och hållet förstöra artilleriet på vallgångarne. Hazelius Bef. 396 (1836). Hemberg Minn. 128 (1936; bildl.). —
-FÄKTNING. tiraljörstrid; jfr fäktning 1. ConvLex. 8: 211 (1838). De tyska trupperna hafva i allmänhet föga vana vid tiraljörfäktning, men dock mera än engelsmännen. KrigVAT 1853, s. 509. —
-KEDJA. (tiraljör- 1806 osv. tiraljörs- 1900 osv.) jfr kedja, sbst. 3 a γ. KrigVAH 1806, s. 17. (Kolonnen) lämpade sig dock föga för eldstriden, för hvilken åter tiraljörkedjan (den spridda ordningen) blef den brukliga formeringen. Tingsten AnvTakt. Bih. 19 (1887). —
-KRIG. krig fört i spridd ordning. Lefrén Förel. 1: 248 (1818). —
-LINJE. (tiraljör- 1818 osv. tiraljörs- 1900 osv.) jfr linje 3 b α. Lefrén Förel. 1: 297 (1818). Liksom af sig sjelf (utvecklades) ett nytt taktiskt system, ett system af kolonner i förening med tiraljörlinier. Tingsten AnvTakt. Bih. 19 (1887). —
-PLUTON. jfr pluton, sbst.1 KrigVAT 1833, nr 9, s. 16. 1848–71 nyttjades i Sverige benämningen tiraljörer på den tredjedel af manskapet vid hvarje kompani, tiraljörpluton, som var afsedd för striden i spridd ordning. 2NF 29: 126 (1919). —
-STRID. (tiraljör- 1832 osv. tiraljörs- 1900 osv.) strid i spridd ordning; jfr -fäktning. KrigVAH 1832, s. 138. I nutidens stora tiraljörstrider är soldaten .. långt mera än förr, då han stred i täta, slutna massor, öfverlemnad åt sig sjelf och åt sitt eget omdöme. KrigVAH 1883, s. 68. —
-SVÄRM. jfr svärm 2 b α slutet. Stundom upplösa sig hela bataljoner i tiraljörsvärmar, lida derigenom mindre af elden och kunna bättre använda egen. KrigVAT 1859, s. 471. —
-SYSTEM. jfr system, sbst.1 5 b. KrigVAH 1807, s. 103 (1803). I revolutionskriget blef tiraljör-systemet infördt af Fransmännen. ConvLex. 8: 211 (1838). —
-TAKTIK. jfr taktik 1. KrigVAT 1857, s. 566. I 1866 års krig .. tillämpade preussarna först av alla .. så kallad tiraljörtaktik. Rig 1944, s. 128. —
-TJÄNST. (tiraljör- 1844 osv. tiraljörs- 1889 osv.) tjänst ss. tiraljör. KrigVAH 1844, s. 35.
B: TIRALJÖRS-ELD, -KEDJA, -LINJE, -STRID, -TJÄNST, se A.

 

Spalt T 1613 band 34, 2005

Webbansvarig