| Publicerad 2002 | Lämna synpunkter |
TAKTIK takti4k, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) i fråga om krigskonst: (ändamålsenligt) uppställande o. ledande av militärt förband i strid, truppföring; äv. dels om konsten att utföra sådant uppställande osv., dels om läran om sådan konst; numera äv. (mil.) med inbegrepp av anordning för förbands marsch o. förläggning. Thesze Mästare uti Tactiquen woro wäl förfarne, och ogement arbetsamme. Rickardson Krigsv. 1: 11 (1738). De, som skola blifva Krigsmän .. böra få all nödig handledning i Grunderne til Tactiken, Artilleriet och Fortificationen. ÅbSvUndH 62: 108 (1777). Grekerne (ägde) mycken skicklighet i Taktiken, eller konsten att fördelaktigt uppställa hären. Norrmann Eschenbg 2: 168 (1818). Taktiken visar sättet, at verkställa de planer Strategien upgjort. KrigVAH 1827, s. 212. Taktiken delas vanligtvis i formella taktiken eller elementartaktiken och använda taktiken. Tingsten FormTakt. 1 (1889). Med strategi förstår man i allmänhet läran om krigsrörelserna i stort eller om härföringen, med taktik läran om anordningarna för truppers marsch, förläggning och strid eller läran om truppföringen. StridslInf. 2 (1915). Under sitt återtåg 1678 tilllämpade danskarna den brända jordens taktik och antände Lunds centrala delar. Kulturen 1990, s. 106. — jfr KAVALLERI-, RYTTERI-, STRIDS-TAKTIK m. fl.
2) i allmännare l. utvidgad l. bildl. anv. av 1: planmässigt tillvägagångssätt för att i viss situation nå visst mål; i sht med inbegrepp av att i konkurrens l. tävlan o. d. övervinna ett bjudet motstånd l. sätta sig till motvärn; äv. närmande sig l. övergående i bet.: tillvägagångssätt l. förhållningssätt (inför påfrestning l. utmaning o. d.). Den senfärdighet som utgör första grundsatsen i en viss slags folkförsamlings tactique. BrinkmArch. 2: 257 (1818). (Fotboll) fordrar en väl instuderad taktik och planmessighet, särskildt om det skall blifva tal om samspel. NordIdrL 1900, s. 361. I ett 400-meterslopp gäller det .. att ”löpa med hufvudet”, det vill säga att löpa med taktik och alltid ha klart för sig hvar man har sina motståndare. Hjertberg HbIdr. 3: 25 (1912). Men hon har tagit till lipen, och då lägger han om sin taktik. Johnson Här 209 (1935). Damen (i kassan) övergick nu till en ny taktik. Hon såg mig inte längre. Gustafsson FamF 144 (1975). Det var ingen tvekan om taktiken i andra åket (i slalom). Bara att stå på för fullt. SDS 26 ⁄ 1 1986, s. 40. — jfr OBSTRUKTIONS-, PARTI-, RIKSDAGS-, STREJK-, STRUTS-TAKTIK m. fl.
-LOPP. sport. om tävlingslopp i vilket segern vinns med hjälp av taktik. SvD(A) 12 ⁄ 9 1966, s. 3 (om 10.000-meterslopp). —
(1) -LÄRA. (numera bl. tillf.) lära (se lära, sbst. 2) om taktik o. dess tillämpning. Lundström LPGothus 1—2: 205 (1893). —
(1) -ORGAN. (†) om redskap l. medel för tillämpande av militär taktik; jfr organ 4 a. KrigVAT 1850, s. 566. —
-RÖSTA, -ning. rösta o. därvid följa viss i förväg uppgjord l. uttänkt taktik (ofta innebärande att den röstandes omedelbara önskemål inledningsvis åsidosätts för att i ett senare skede kunna (bättre) tillgodoses). Gaudeamus 1970, nr 12, s. 10. Den mest anmärkningsvärda upplysningen gäller omfattningen av taktikröstningen på vpk. GbgP 17 ⁄ 1 1985, s. 2. —
-SNACK. (vard.) IdrBl. 19 ⁄ 6 1935, s. 2. Allt taktiksnack (rörande en kommande fotbollsmatch) är över. Se 1957, nr 43, s. 34. —
-SPEL. särsk.: spel (se spel, sbst.1 8) utgörande (del av) l. ingående i taktik. SvD(A) 18 ⁄ 8 1959, s. 4. —
-SPELA. särsk. sport. i fråga om turnering i bollspel o. d.: spela (överdrivet) defensivt (i sht för att säkra poäng), spela taktiskt. Utan att taktikspela bildar försvaret en säck, i vilken motståndaren om än aldrig så snabb icke ges tillfälle att skjuta. IdrBl. 23 ⁄ 12 1935, s. 2. —
(1) -UNDERVISNING. mil. undervisning i taktik. Själv ledde jag taktikundervisningen. Tamm TjänstNegus 200 (1936). —
-VAL. val av taktik; äv.: val varvid den väljande följer viss i förväg uppgjord l. uttänkt taktik (ofta innebärande att den väljandes omedelbara önskemål inledningsvis åsidosätts för att i ett senare skede kunna (bättre) tillgodoses). IdrBl. 2 ⁄ 1 1935, s. 12. (Man har kunnat uppskatta) hur många ungdomar som hoppar av gymnasieskolan, fortsätter i kommunala vuxenskolan och därmed kan antas göra s. k. taktikval för att höja sina avgångsbetyg. SvD 18 ⁄ 5 1982, s. 6. —
Spalt T 236 band 33, 2002