Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HYPOTAX hyp1otak4s l. -åt- l. -ωt-, r.; best. -en; äv. HYPOTAXIS -tak4sis, r.; i best. anv. utan slutartikel.
Ordformer
(-tax 1904 osv. -taxis 1883 osv.)
Etymologi
[jfr t. hypotaxe, hypotaxis, eng. hypotaxis; av gr. ὑπόταξις, av ὑπό (se HYPO- 1) o. τάξις (jfr TAKTIK, TAKTISK), ställande, ordnande, anordning, ställning, av τάσσειν, ordna, ställa. — Jfr HYPOTAKTISK]
språkv. förhållande av underordning (subordination) mellan satser. NF 7: 206 (1883). Beckman SvSpr. 208 (1904). Noreen VS 5: 138 (1906).

 

Spalt H 1657 band 12, 1932

Webbansvarig