| Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
1) motsv. TITEL, sbst.1 2: (numera föga br.) förse (ngt) med beteckning l. namn; i pass. övergående i dep.: gå under den l. den benämningen, heta, kallas; särsk. med bestämning styrd av prep. för. Schroderus Waldt Dedic. 4 (1616). Then 1. daghen tiläghner then H. Anda Christo, och titulerer Honom Herrans dagh. Paulinus Gothus ThesCat. 46 (1631). Den grundsatts, som wederlade detta upptåg .. titulerades för bankeroutespelare-systemet. Blix SvFinance 93 (1797). Att .. i den trakten dessa .. utmärkt ärtväxtbärande bergsidorna uppstå, som här med ett gemensamt namn tituleras för Jolli eller Jolle. BL 19: 176 (1852). Vårt nuvarande tillhåll är en by med minsta möjliga antalet gårdar för att kunna tituleras by, summa tre. Aronson Byar 143 (1937).
2) motsv. TITEL, sbst.1 3: (†) förse (skrift o. d.) med titel. Carl IX Swar A 3 b (1606). Månge Doctores och lärde män .. Titulera theras Böker medh thet nampnet Speghel. Paulinus Gothus Com. Föret. A 3 b (1613). (Vergerius) Satte sigh .. til at skrijfwa een Book, then han sålunda titulerade: Emot the Affällingar i Tydskland. Schroderus Os. III. 1: 345 (1635). (Jag) anmärkte .. att han ej riktigt titulerat sitt arbete. SKN 1843, nr 24, Bih. s. 2.
3) motsv. TITEL, sbst.1 4: tilltala (ngn) med l. nämna (ngn) vid (vederbörandes) titel (se TITEL, sbst.1 4), kalla; äv.: räkna upp med titel; särsk. i uttr. låta sig titulera, kalla sig; äv. dels refl., dels abs., dels med bestämning styrd av prep. med l. för; jfr BETITLA 1 b. Sedan titulerade Hertigen alla Ständer, och gaf tillkänna, sigh åstunda att få höra then Sentens och doom, som af dem författatt war. HSH 19: 358 (1600). Dhe expresse oss tillkenne gifve, och sigh titulere för Konungens i Pålen .. commissarier. OxBr. 5: 260 (1623). (Det skall bli) bra kärt att .. få göra närmare bekantskap med fru Topelius. Aj, gunå mig som aldrig mins att titulera. FRuneberg i Konstnärsbrev 1: 53 (1859). Lät titulera sej ryttmästarn .. för att komma undan sitt verkliga jag. Sjögren TaStjärn. 18 (1957). (Volvochefen) titulerade kungen med ni. DN(A) 2 ⁄ 5 1964, s. 13. En känd dirigent, som inte bara hatade du-reformen utan också insisterade på att tituleras ”maestro” plus efternamnet. Uddenberg Rätt 18 (1985). — särsk. (om ä. förh.) i p. pf. i adjektivisk anv.: som har titel; särsk. i uttr. titulerad adel (jfr BETITLA 1 a α). (I överhuset) sittia Biskoparna och then titulerade Adelen. Brask Pufendorf Hist. 174 (1680). Då man skrifver till titulerade personer, bör man vara noggrann att använda de riktiga titlarne. Hagdahl Fråga 39 (1883). En af .. (G. III:s) mera underordnade agenter, titulerade lagmannen Johan Simmingsköld. SvH 8: 102 (1904). — jfr O-TITULERAD.
Spalt T 1645 band 34, 2005