Publicerad 2006 | Lämna synpunkter |
TORMENTERA, v. -ade.
(†) plåga l. pina (ngn); vålla (ngn) obehag l. irritera l. besvära (ngn), äv. dels utan l. med underförstått obj., dels med sakobj.: (i sht omedvetet l. gm tanklöshet) handskas ovarsamt l. fara illa fram med. Sedan iag af henness stariga och oskeliga fadher lenge .. är tormenterat wårdhen. HSH 19: 381 (1638). Den längtan jag har att få weta hwadh esperence jag kan hawa att aldrig mer skiljas från mina ädla Engell turmenterar natt och dag. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 76 (1693). (Han) satt med hatten i hand, hvilken han till tidsfördrif tormenterade grufligt. Knorring Qvinn. 1: 168 (1836). (Dåliga böcker) äro lika tormenterade och ryggbrutna .. som de goda. Knorring Skizz. I. 1: 72 (1841).
Spalt T 2058 band 35, 2006