Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TOSSEBETT, n.
Ordformer
(tossa- 1915. tosse- (-å-) 1751–1933. tössa- 1915)
Etymologi
[sannol. ssg av sv. dial. tosse, tusse, jätte, troll, varg o. d. (se TURS) o. BETT; delvis med anslutning till TOSSA, sbst.2]
(†) inflammation (uppfattad ss. förorsakad av bett från djur) i finger l. tå; jfr BETT 4 a α, FUL-SLAG, TORSKBETT. Bonus Henricus .. Stålt Henrick, hwars blader lades på tåszebett. Linné Sk. 112 (1751). Tössabett eller tossabett, även kallat ”onda bettet”, är en benämning på elakartade rötsår på fingrarna. FoF 1915, s. 122. Fornv. 1933, s. 140.

 

Spalt T 2163 band 35, 2006

Webbansvarig