| Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRAFIKANT traf1ikan4t, förr äv. TRAFIKENT, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. -er.
1) (†) motsv. TRAFIK 1: handlande, köpman; i sht i pl.; jfr TRAFIKERANDE 1. AOxenstierna 6: 479 (1631). Det alienerade ifrån oss trafiquanterne i Hamburg och Lybek. RP 9: 13 (1642). Konungen i Danmark stod ännu hårdt theruppå .. at swenske undersåtare skole ej hafwa någon större frihet utj Sundet än andre traffiqvanter utj Europa. Spegel Dagb. 147 (1680). Samme dagh wore dhenne stadsens trafficquenter, som beekhandelen angå, opkallade. HalmstDomb. 1: 96 (1682). Wederbörande af Borgerskapet, som sig .. ibland Trafiquenterne angifwit. SthmStadsord. 2: 318 (1713). Björkman (1889).
a) (†) om avsändare l. mottagare av gods l. försändelser o. d. Strängeligen är förbudet .. (för SJ-anställda) att visa grofhet och ohöflighet mot passagerare, trafikanter, eller andra personer. ReglTjSJ 1858, s. 3. Då samma trafikant har flera lass att afsända skall fraktsedlar åtfölja första lasset. SvKomm. 1867, profnr, s. 2. Han är .. besvärlig för och fruktad av tullkammarens alla större trafikanter. Lidman Blodsarv 60 (1937). — jfr POST-TRAFIKANT.
b) motsv. TRAFIK 3 a, i sht i fråga om landsvägs- o. gatutrafik l. tågtrafik: person som deltar (l. brukar l. avser att delta) i trafik(en); särsk. dels om passagerare på kollektivt trafikmedel, dels om förare av (motor)fordon (i sht bilförare), dels i uttr. oskyddad trafikant, om person i landsvägs- o. gatutrafik som ej färdas i (i händelse av trafikolycka) skyddande fordon, dels [jfr motsvarande anv. av fin. liikennöitsijä] (i Finl.), om (ägare av) trafikföretag (jfr TRAFIK-IDKARE). Jungberg (1873). För att få rättighet att medfölja tåg måste trafikant vid resas anträdande lösa biljett mellan vederbörande stationer. Engström o. Carlson HlednTrafik. 37 (1917). Av de dödade var 30% bilister och 46% icke motoriserade trafikanter. NordMed. 1963, s. 1382. Stenmark FinlSv. (1977; om ägare av trafikföretag). Sex av de omkomna .. var oskyddade trafikanter, fem gående, och en snöskoterförare. DN 19 ⁄ 3 2003, s. A12. Varje år dödas cirka 150 människor i Sverige av rattfulla trafikanter. KvällsP 19 ⁄ 5 2004, s. 36. — jfr RUSNINGS-, SIDOVÄGS-, SJÖ-, TAXI-TRAFIKANT.
c) (numera bl. tillf.) motsv. TRAFIK 3 b, om person som använder sig av teletjänst l. teleförbindelse. OrdbFjärrförb. 129 (1940).
-GRUPP. jfr grupp, sbst.1 2, o. -kategori. (I undersökningen framgick) att motorcyklisterna voro de vårdslösaste av alla trafikantgrupper. Motorför. 1928, nr 6, s. 2. Det är framför allt inom de yngre trafikantgrupperna som olyckorna minskat. DN 1 ⁄ 8 1996, s. A7. —
-HÅLL. i uttr. på l. från trafikanthåll, bland trafikanter resp. från trafikant(er)s sida; jfr håll, sbst.1 VII 1 c β. SvD(A) 31 ⁄ 3 1922, s. 4 (: från). SvD(A) 1958, nr 345, s. 19 (: på). —
-KATEGORI. trafikantgrupp; jfr kategori 3. SDS 17 ⁄ 7 1946, s. 5. Bilförarna var den trafikantkategori som svarade för flest döda och svårt skadade. KvällsP 27 ⁄ 9 2001, s. 12.
Spalt T 2221 band 35, 2007