Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRAPP trap4, sbst.2, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[bildat till TRAPP, sbst.3; bergarternas kant har ofta ett trappstegsliknande utseende; d., eng. trap, t., fr. trapp är lån från sv.]
i sht äldre benämning på mörka finkorniga bergarter, särsk. om vissa typer av basalt l. diabas. En svart, järnig och klyftig bergart, som uti Svenska Grufvor ofta anträffas och kallas Trapp eller Tegelsköl, somligstädes .. äfven Svartsköl. VetAH 1758, s. 290. Känner min Herre stenarten trapp, så tag litet med sig däraf. Scheele Bref 382 (1779). Och överst på krönet (av Kinnekulle) / sitter en hätta av trapp, eruptiv av senare datum. Lundström Sjöfr. 102 (1929). NE (1995; angivet ss. ä. benämning).
Ssgr (numera föga br.): TRAPP-ARTAD, p. adj. som utgör l. liknar l. påminner om trapp. Hisinger Ant. 1: 31 (1819). WoJ (1891). —
-BERG. berg bestående av l. innehållande trapp. Wallerius SystMin. 1: 418 (1772). KrigVAH 1849, s. 12. —
-BLOCK. block (se d. o. 5 a) bestående av l. innehållande trapp. Den öfre Graptolithskiffern är dold af trappblock och mylla. Linnarsson VgCambr. 54 (1869). jfr: SAOL (2006). —
-BÄDD. jfr bädd 6 a. VetAH 1768, s. 328. Hagman FysGeogr. 35 (1903). —
-GÅNG, sbst.1 (sbst.2 se trappa, sbst. ssgr). jfr gång III 2. Rinman 1: 959 (1788). TT 1903, K. s. 64. —
-LAGER. jfr lager, sbst.3 1 a. Hisinger Ant. 3: 36 (1823). Uppe på Kinnekulles trapplager. BotN 1922, s. 282. —
-PORFYR. (†) trakyt. VetAH 1797, s. 43. ÖoL (1852). —
-SKÖL. sköl (se d. o. 5) bestående av (l. innehållande) trapp. Rinman 2: 695 (1789). 2NF (1919).

 

Spalt T 2352 band 35, 2007

Webbansvarig