Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TREDSKA träd3ska2, r. l. f. (BtFinlH 2: 10 (1538) osv.) ((†) n. ÅngermDomb. 1629, fol. 12, 2RARP 14: 569 (1743)); best. -an.
Ordformer
(tredsk- (-dschk-, -dz(s)k-, -tsk-) 1530 osv. treedsk- 1666. treesk- 1555–1649. tresk- (-sch-, -sck-) 1524–1889. trijdzsk- 1587. trijsk- 1561. trysk- 1527. trädsk- (-dzsk-) 1554–1889. träsk- 1624–1811. -a 1619 osv. -e, oblik form 1524 (: vthan .. trescke)–1593 (: af treske). -o, nom. 1563–1712. -o (-oo, -å), oblik form 1538 (: fför treskoo)–1966 (: i tredsko; angivet ss. ålderdomligt))
Etymologi
[fsv. þryzka; jfr fvn. þrjózka; till TREDSK]
(utom i slutet o. ss. förled i ssgr numera bl. tillf., ålderdomligt) motspänstighet, omedgörlighet, trots; ohörsamhet; särsk. om olydnad l. uppstudsighet hos barn l. elev l. underordnad; äv. konkretare, om utslag av sådan motspänstighet osv.; jfr TREDSKHET, TRILSKA, sbst. G1R 25: 266 (1555). Nu ähr her en stoor tredsko iblandh .. båtzmän .. i dhet när dhe fåå proviant, gåå dhe sin koos och ståå inthet mehr till att igen finna. RP 18: 107 (1658). Antekna dem, som .. af tresko annat tala med hwar annan än Latin. Skolordn. 1693, s. B 2 b. Det skamliga djurplågeriet jämte den byråkratiska vanmakten och tredskan, hvilka kommit till synes i behandlingen af denna sak, hade upprört sinnena. GHT 30 ⁄ 4 1896, s. 2. Greger som med sina nitton år alltjämt dröjde kvar i slyngelålderns värsta tredska. Gustaf-Janson Toffl. 55 (1964). — särsk. jur. motsv. TREDSK a: underlåtande l. vägran att fullgöra av myndighet l. ämbetsverk o. d. ålagd skyldighet l. att efterkomma l. godtaga av (världslig l. kyrklig) myndighet utfärdat påbud l. dekret o. d. (jfr TRILSKA, sbst. slutet); särsk.: uraktlåtande att trots kallelse inställa sig l. låta sig företrädas vid rättegång (jfr KONTUMACIA). G1R 1: 245 (1524). Bleff Erich ij Åsöö .. [sacker] .. 3 m(ark) för tresko och ville ickie giöra skiusferdh. SörmlH 16: 77 (1586). Uraktlåtandet och försummandet af sådana positiva handlingar, som antingen Lagen eller Domstolen ålagt Parterna, innefattas under den gemensamma benämningen Tredska. Schrevelius CivPr. 186 (1853). Vid meddelande av föreläggande må utsättas vite eller föreskrivas det äventyr, att åtgärden i händelse av tredska verkställes genom nämndens försorg på den tredskandes bekostnad. SFS 1959, s. 1562.
Ssgr (till slutet): TREDSKO-BÖTER. (†) böter för underlåtenhet att inställa sig (ngnstädes) för att fullgöra skyldighet o. d. PH 8: 49 (1764). Det wore icke obilligt, om de, som innan 1/4 tima efter (brandövnings)Signalen, utan laga förfall, ej infinna sig på stället, beläggas med tresko-böter. Aken Eldsl. 66 (1797). Möller (1807). —
-DOM. jur. dom i tvistemål mot part som utan laga förfall uteblir från l. underlåter att låta sig företrädas vid muntlig förhandling till vilken han i vederbörlig ordning kallats; jfr -förfarande o. kontumacie-dom. Är .. någon sak genom tredskodom afgiord .. tå må theremot icke wädias. FörarbSvLag 5: 442 (1717). —
-DOP. (†) om kristet barndop förrättat av lekman o. i strid med sv. kyrkans ordning. Regeringens .. mot kyrkolagen stridande tillmötesgående gentemot Waldenströmarnas .. kraf på tredskodopets kyrkliga giltighet. SvD 1 ⁄ 1 1897, s. 3. —
-FÖRFARANDE. (numera bl. tillf.) rättsligt förfarande (i kravmål) inför domstol l. exekutiv myndighet mot part som utan laga förfall uteblir från muntlig förhandling; jfr -dom. PT 1906, nr 58 A, s. 3. —
-VIS, adv. jur. medelst tredskodom, särsk. i förb. med döma. (Förelades) alla i fiendens tjenst varande svenskar, att .. inställa sig i fäderneslandet, och då Banér icke åtlydde denna nådiga uppmaning, blef han tredskovis af Svea Hof-Rätt dömd förlustig lif, ära och gods. Crusenstolpe Tess. 5: 161 (1849). Tolv kravmål .. behandlades. Ett avskrevs. De övriga erkändes och avdömdes eller utdömdes tredskovis. UNT 6 ⁄ 6 1919, s. 7.

 

Spalt T 2440 band 35, 2007

Webbansvarig