| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TRUBLERA truble4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (†, KrigVAH 1824, s. 162 (: trubleriförsök)), -ING.
1) (†) oroa (ngn); störa; förvirra. Hwarifrån kommer deig denna dristigheeten till att så troublera meig. 3Saml. 1: 218 (c. 1670). Troublera, (dvs.) förvirra, oroa, störa. Gynther ConvHLex. 433 (1848).
2) (†) (störa l. rubba gm att) omröra (ngt), särsk. flitigt omröra (kristalliserande vätska) i avsikt att förhindra bildning av stora kristaller; särsk. dels med avs. på kristallisation: störa (äv. i p. pf. (jfr STÖRA, v.2 4 b β)), dels utan obj., dels ss. vbalsbst. -ing konkretare, om metoden att omröra osv. l. om enskild omgång av sådan omröring. En troublerad kristallisation. Berzelius FörsökMin. 11 (1814). Om aftonen, dagen innan trubleringen skall ske, slås i Lutterhusets smältpanna 100 kannor möjligast saltfritt vatten, hvarefter .. rå Salpeter tilsättes. KrigVAH 1824, s. 163. Den heta alunlösningen kan med fördel troubleras. Almroth Kem. 465 (1834). Fördelaktigt är att .. trublera kristallerna genom omrörning, då de blifva mindre och renare. TT 1874, s. 212. Den metod, som vid reningen (av salpeter) användes kallas trublering. Billmanson Vap. 9 (1882). TT 1889, s. 227 (utan obj.). Om den smälta ljusmassan består af stearin, måste den först svalna under omröring (”troublering”), tills en välling erhålles med en temperatur af omkring 51°C. 2NF 16: 915 (1911). BonnierLex. (1966).
Spalt T 2682 band 35, 2008