Publicerad 2008   Lämna synpunkter
TRÅCKLA trok3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE, -ERSKA; jfr TRÅCKEL.
Ordformer
(tråckl- (-o-) 1755 osv. trådkl- 1749–1854. tråkl- 1749–1860 (: påtråklar). tråtkl- 1873 (: hoptråtkla))
Etymologi
[liksom d. trokle, nor. bm. tråkle, nor. nn. tråkla, trol. lån från (ett icke anträffat ord i) lt. dial. (motsv. ä. nl. trochelen, trachelen, nl. troggelen, truggelen, tråckla, ä. t. dial. trakeln, dets.), möjl. bildat till ett icke anträffat lt. verb (motsv. mnl. trocken, trucken (nl. trokken, trukken), dra), sidoform till mlt. trecken, resp. mnl. trecken (nl. trekken), dra, rycka, som är en intensivbildning till ä. t. trechen resp. mnl. trēken, dra (se TRÄCKA, v.2)]
1) (för hand l. med symaskin) sy l. fästa samman (delar l. stycken av tyg o. d.) med långa o. glesa stygn; särsk. (o. i sht): tillfälligt sy ihop (ngt) på sådant sätt; nästa (se NÄSTA, v.1 1); äv. dels utan obj., dels bildl. (jfr 2). Lind (1749). När .. (floret) är inlagt uti klädet, så tråcklas klädet rundt omkring, twärt igenom samt öfwer alt med fin trå, så tätt, at ej floret kommer at rubbas. Warg 713 (1755). Först utklippas mönstren, hvilka derefter medelst knappnålar eller tråckling fästas på fodret. Lundin Kläds. 21 (1888). Milda och rensmakande (dikter) .. Allt trocklat efter samma mönster .. Det är en poesi för prästgårdar och familjelampor. DN(A) 1 ⁄ 5 1919, s. 12. Så fordras t. ex. för pikering .. en kort och fin nål, då det vid tråckling är bättre med en medellång och grövre nål. Fröberg Skrädd. 55 (1941). Inom konfektionsindustrien har man länge kunnat tråckla på symaskin. DN(A) 3 ⁄ 11 1964, s. 7. — jfr FAST-TRÅCKLA m. fl.
2) [bildl. anv. av 1] göra ngt under snirklande l. lirkande o. med visst krångel; särsk. (sport.) i fråga om bollspel: dribbla; äv. dels tr., dels refl. Forwardskedjan .. skulle .. säkert vinna på att tråckla och kortpassa i någon mån mindre och skjuta flitigare. IdrBl. 21 ⁄ 5 1920, s. 253. Efter kalabalik på högerkanten tråcklade sig Lill-Hyttan fri i sjuttonde minuten. IdrBl. 4 ⁄ 2 1935, s. 10. Ett besvärligt tråcklande väntar i riksdagens olika utskott innan regeringens skatte- och familjepaket är i hamn. GbgP 13 ⁄ 3 1986, s. 12. Marie-Louise Berger trollar och tråcklar med sina tjänstgöringsscheman. GbgP 28 ⁄ 3 1989, s. 11. I gräsbacken utanför sitter två musiker i stora hattar och tråcklar ojämna slingor på saxofon och klarinett. DN 14 ⁄ 9 1993, s. B4.
Särsk. förb.: TRÅCKLA IHOP10 04, äv. HOP4. till 1: gm att tråckla sy ihop (ngt med ngt); äv. allmännare: knåpa ihop (ngt); äv. bildl. MarkallN 2: 139 (1821). Han satt och tråcklade ihop en blå skjorta åt sig. Heidenstam Svensk. 1: 215 (1908). Vasarna och pfalzarna tråcklade, Gudi klagat, ihop en slags förtjänstaristokrati, som är totalt konstgjord och bakomtagen. Lindqvist Herr. 273 (1917). jfr hoptråckla. —
TRÅCKLA PÅ10 4. till 1: gm att tråckla sy på (ngt på ngt). (Lärarinnan) viker och tråcklar på lappen, som Maria nu uppmanas att med fin kastsöm eller nätta fållstygn sy fast. De Frese Hemsyssl. 18 (1869). jfr påtråckla. —
TRÅCKLA SAMMAN10 32. till 1; äv. bildl. Han tråcklar samman tygbitarna. (Den allvarsamma leken av Hj. Söderberg) har .. nödtorftigt tråcklats samman genom en liten blekt tragisk kärlekshistoria. Böök 1Ess. 236 (1913). jfr sammantråckla. —
TRÅCKLA SIG FRAM10 04. till 2; särsk. sport. Vid en sträcka av snår .. måste de tråckla sig fram från buske till buske. Hedin Bagdad 209 (1917). Det var Inge Bengtsson som tråcklade sig fram på vänsterkanten och via .. (målvakten) fick bollen i nät. DN(A) 9 ⁄ 11 1959, s. 22.
Ssgr (till 1): TRÅCKEL-GARN. (numera mindre br.) jfr -tråd. (Man) tar .. tråckelgarn .. och tråcklar längs konturen. Sömnadsb. 36 (1915). SAOL (1973). —
-STYGN, äv. -STYNG. större (rakt) stygn som används vid l. är kännetecknande för tråckling. De särskilda styckena fästas tillsammans med tråckel- eller andra stora styng. Engström Schallenfeld 42 (1865). Kristina .. började plocka tråckelstygnen ur ett byxpar, som hon sytt åt Johan. Moberg Nybygg. 383 (1956). —
-SÖM. söm med tråckelstygn. Wolter Symask. 17 (1866). —
-TRÅD. tråd som används vid l. är lämpad för tråckling; ofta om enklare l. grövre (o. ofärgad) tråd; jfr -garn. När det då blifwer wäl tort, så tages tråckel-tråden helt nätt bort, så at ej floret rifwes eller skadas. Warg 713 (1755). Tråckeltråd är 2- eller 3-trådig enkeltvinnad tråd. Varulex. Beklädn. 273 (1945).

 

Spalt T 2800 band 35, 2008

Webbansvarig