Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TRÄL, sbst.2, r. l. m.; anträffat bl. i pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. träl; jfr nor. dial. træl (o. från nor. inlånat d. træl); sannol. eg. samma ord som TRÄL, sbst.1, l. möjl. till TRÄLA, v.1]
(†) om förtjockning av överhud (på händer l. fötter) som bilda(t)s vid hårt l. upprepat tryck; valk l. liktorn. En smutsig dräng, som upkom från åkern, med et förbrändt ansigte, och trälar i händerna. Eurén Kotzebue Orth. 2: 109 (1794). Trälar eller liktornar. Almström KemTekn. 2: 524 (1845). Wretlind Läk. 1: 111 (1893).

 

Spalt T 2955 band 35, 2009

Webbansvarig