| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TRÄNGSEL träŋ4sel, r. l. f. (Schroderus Liv. 263 (1626) osv.) ((†) n. HSH 7: 135 (1637), Granlund Prins. 107 (1915)); best. -seln (Höpken 2: 462 (1758) osv.) ((†) -slen, äv. att hänföra till sg. trängsle, Tegel E14 230 (1612), MolbechBrevveksl. 2: 76 (1835); ss. n. -slet, äv. att hänföra till sg. trängsle, Sylvius Curtius 11 (1682), TurHb. 1: 21 (1894)); pl. (†) = (Ehrenadler Tel. 396 (1723), JGOxenstierna 5: 133 (c. 1817)); -sler, äv. att hänföra till sg. trängsle (Bureus Warn. B 1 a (1604), Arbin ÅmVetA 1774, s. 46); förr äv. TRÄNGSLA, f.; best. -an; pl. -or, l. TRÄNGSLE, f. (Schroderus Liv. 95 (1626)) l. n. (G1R 26: 63 (1556), VDAkt. 1703, nr 94); best. -slen (se ovan), resp. -slet (se ovan); pl. = (G1R 26: 63 (1556), LLaurentii Nyåhrspr. I 1 b (1618)) l. -slen (Nordenankar PVetA 1792, s. 10, Granvik Centralafr. 235 (1927)) l. -sler (se ovan).
1) (utom i a numera föga br.) förhållandet att ha (besvärande) brist på utrymme; trånghet; äv. i fråga om rum l. yta o. d.: bristande rymlighet l. vidd l. bredd o. d.; äv. konkretare (se b); äv. oeg. l. bildl. Så måge i .. Låthe vpsettie ett stort skiönt huuss .. (åt lejonet) på thet att för:de Leijon vthaff trängsle eller aff ondh Lucht ike motte haffue någon wanthreffnedt. HB 1: 237 (1586). Andedrägtens nödh, födhonnes brist, och rumetz trängsle drijfuer .. (fostret) att sökia wthgång. Forsius Phys. 254 (1611). (Från Falun) kom ett beswär .. huru som upfordringsspelet på wanliga sättet intet stod at practiceras wid Konung Carl XI Schakt för .. trängslen skul emellan tre Grufwors nära belägenheter. Polhem Invent. 17 (1729). Det är bedröfligt att Ridderskapet och Adeln för trängsel af tid ej kunna få sina angelägenheter föredragne. AdP 1789, s. 528. Kevenberg .. drager ut sin värja och fastän valplatsens trängsel ej medgifver dess fullkomligt fria bruk, gifver han sin motståndare en stöt. Palmstjerna Snapph. 2: 127 (1831). När (A.) Oxenstjerna kom hem, uppstod något missnöje, kanske trängsel mellan de båda mägtiga, som voro vana att hvar för sig styra. Fryxell Ber. 8: 123 (1838). PedT 1891, s. 55. — jfr BLOD-, STRIDS-TRÄNGSEL. — särsk.
a) (i sht i fackspr.) förhållandet att vara alltför nära belägen l. (tryckt) tätt intill ngt l. ngn (för att kunna röra sig l. utvecklas o. d.); stundom svårt att skilja från 2. Frese VerldslD 123 (1723, 1726). Att, vid tvenne hästars bruk, förekomma trängsel och tvungen gång, fordras, att slån uti skaklarna är tio qvarter lång. LBÄ 44–50: 251 (1801). Om morgonen voro mina ben mycket krumpna af trängsel uti den .. lilla vagnen, där jag sof. AvHauswolff hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 106 (1808). Ligger hemman i trängsel, sig eller andra till hinder för ett redigt och beqvämt storskifte, skall ett eller flere hemman till lämpliga ställen utflyttas. SPF 1848, s. 162. Läroämnenas mängd .. har inom skolundervisningen åstadkommit en trängsel och en förknappning af tid. TSvLärov. 1859–61, s. 2. Träden blir försvagade genom den stora trängseln. LantbrABC 110 (1980).
b) (numera föga br.) förhållandet att vara instängd; särsk. konkret(are), om trångt utrymme l. utrymme som är svårt att ta sig ur; äv.: fälla; särsk. i sådana uttr. som jaga l. sätta l. bringa ngn i trängsel; äv. bildl. (se särsk. slutet). Gregorius VII. .. war först en Munk i Clostret Cluniach: Och emedhan han icke kunde vthi een sådan Trängsl rymma sigh, lopp han ther vth och flydde til Rom. Schroderus Os. 2: 600 (1635). En gång då fienden .. hade lätt gå ut talet at de nu hadde Baner i säck’n, efter som han war stadd i en trängzel, dädan han inte kunnde komma .. då fant han en liten trång wäg til utflyckt. Columbus MålRoo 41 (c. 1678). Rättwisa, frid och konst, och goda lagar / Utgöra Spirans största plikt; / Men om ock Ulfwars hop hans hjord i trängslen jagar, / Så bör han känna Swärdets wigt. Nordenflycht (SVS) 1: 327 (1746). (G. II A:s) tåg öfver Leck gifver Bejern tilfälle at beundra Dess tapperhet .. under det Hans troppar .. sätta förtryckaren i trängsel. Troil TalSASlottscap. 1786, s. 17. Afzelius Sag. XI. 1: 140 (1868). — särsk. i oeg. l. bildl. anv.: trångmål; förlägenhet l. omak; knipa. Thet är ingen bruch eller sedwane, i någott konnung Rige, ath giffue szådane forplictingh wtt .. vtan thet skeer egenom trång och trengszill. G1R 11: 352 (1537). Jagh hoppas Hans Faderliga Högwyrdigheet och .. Consistorium lähra taga i Consideration min trängzel och vthielpa mig på hwadh sätt som skee kan. VDAkt. 1691, nr 122. Ju svårare trängsel riket befann sig uti, desto trägnare ville man tillita banken. Adlerbeth Ant. 1: 116 (c. 1792). Bragt i trängsel, gaf ändteligen Kristina det uttryckliga löftet, att taga .. Karl Gustaf till gemål. Fryxell Ber. 11: 45 (1843). Ja, jag vet att du haft det djävligt och att du backat ut ur värsta trängseln. Men kom inte och säg att du tänker ge upp. Siwertz Pagoden 73 (1954).
c) (†) i fråga om klädesplagg l. sko o. d. Jw trångare Stöflan eller Skoon är, jw snarare tagher kölden öffuerhanden, ty vthi trängzlen förqwäffues then naturlighe wärmen. Chesnecopherus RegIter D 2 b (1613). Föreställer mig at någon slags en bon point wålde snörlifvets trängsel. Posten 1769, s. 1075.
d) (†) konkret, i fråga om kroppsdel l. organ: förträngning (se FÖRTRÄNGNING, sbst.2 slutet), särsk. om förträngning i urinrör; äv. om (känsla av) trånghet i andningsorgan l. luftvägar o. d.; jfr FÖRTRÄNGSEL. En man af 38 år .. hade, genom många obotade gonorrheer, ådragit sig svåra trängsler, i urethern, ständigt flytande af gulgrönt var. Acrel Chir. 187 (1759). (En) flexibel katheter (kan) vara att föredraga, om näscaviteten har någon sjuklig trängsel. TLäk. 1834, s. 347. (Han) klagade .. oafbrutet öfver fullhet och trängsel i bröstet med torrhosta. Hygiea 1840, s. 308. Plötsligt kände han en svår trängsel i strupen. Dahlbäck Åb. 255 (1914). Under astmaanfallets början är det endast trängseln i luftvägarna, som gör sig gällande, och denna trängsel förorsakar .. särskilt svårigheter vid utandningen. Westergren LungSj. 65 (1932). — jfr BÄCKEN-, HÖFTLEDS-TRÄNGSEL.
2) om (alltför) stor o. tät anhopning l. mängd (av personer l. saker o. d.) på ett begränsat l. knappt utrymme; särsk. i sådana uttr. som till trängsel fylld; i fråga om personer äv. med inbegrepp av smågruffande l. knuffande o. d.; äv. allmännare, om (besvärande) överflöd l. mycken-het, äv.: ansamling; jfr 1 a. Tegel E14 230 (1612). Det trängsel, som är uthi Archivi Rum icke allenast för Antiquitetz Collegii Acter och Saker, uthan och för skrifware och Rijtare, som der medh hafwa att beskaffa. Schück VittA 2: 101 (i handl. fr. 1684). Här har nu en tid varit i Litt. Tidningen en stor trängsel af artiklar; eljest vore Din redan införd. 3SAH LV. 2: 79 (1838). Dansbanan är fylld till trängsel av mänskor. Hellström Malmros 233 (1931). Efter varje kast (med fisknätet) ökade trängseln i korgen, inte minst sedan en tvåkilos gädda också hamnat där. Kulturen 1946, s. 107. Ursäkta trängseln .. men vi brukar faktiskt inte vara så många. Nesser FallG 386 (2003). — jfr FOLK-, MÄNNISKO-, SPRÅK-, STORSTADS-, TRAFIK-TRÄNGSEL.
3) (numera föga br.) konkret, (svårgenomtränglig,) trång l. smal passage (jfr HÅL-VÄG, PASS, sbst.1 5 a, SUND, sbst.2, TRÄNGE 1); äv. om mindre öppning, klyfta (se KLYFTA, sbst.1 3 a) l. skreva o. d. (Ni bör inte) giffve edher till någen slacht medt .. (ryssarna), medt mindre the giffve sigh vijdere inn i landet, och man dhå kunde medt någen godh fördell .. på .. orther i diupe väger och trängzle .. göre them affbräk. G1R 26: 63 (1556). Lijka som .. (ormen) sigh igenom Steenröszior och annor trängsle .. tränger. LLaurentii Nyåhrspr. I 1 b (1618). Hannibal förbidde honom widh Watnet Cortona och Siön Transimenus vthi en trängsel, ther itt Berg war på then ene sijdhen och Siön på then andra. Schroderus Liv. 263 (1626). Lemningar af en Skans ses i trängslen mellan Stugu berget och Elfwen. Hülphers Norrl. 2: 222 (1775). Svenskarne gingo i anseende till vägens trängsel uti två afdelningar. Fryxell Ber. 6: 349 (1833). (Den svenska flottan mötte den holländska) i Sundets trängsel emellan Helsingör och Helsingborg. 2SAH 24: 207 (1848). Östergren (1963). — jfr BERGS-TRÄNGSEL o. BERGS-TRÄNGSLA. — särsk.: område med tät skog, särsk.: tät dunge l. snårskog; jfr TRÅNG, sbst. 1 d. Att man schickede then machtt man hadhe j skogerne på Stijger, wäger, och trängzell, ther man tencke eller förkundskapa kunne. G1R 17: 103 (1545). (En frigiven präst bekräftade) att man (i det ryska lägret) hade sagt sig undra hwarföre kongen af Swerige söker skogar och trängsel, till att undwjka bataillen. KKD 6: 129 (1708). Jag hugsade mig om efter något trängsel, dit jag kunde taga min undanflygt. Roman Holbg 281 (1746). Är landet skogwuxit, och har sin trängsel, så marcherar arméen på 3 Colonner. Wrangel Tact. 96 (1752). Granvik Centralafr. 235 (1927). jfr SKOGS-TRÄNGSLA.
-SKATT. om skatt (se d. o. 3) som tas ut av trafikant (i sht vid infart till stad) i avsikt att minska trafikträngsel. DN(A) 28 ⁄ 11 1965, s. 24.
Spalt T 2983 band 35, 2009