| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TRÄNS trän4s, r. l. m. (KlädkamRSthm 1630 A, s. 4 a, osv.) l. n. (BoupptSthm 1676, s. 10 a (1673; Träns, pl.) osv.); best. -en resp. -et; pl. (ss. n.) = (BoupptSthm 1676, s. 10 a (1673) osv.) l. (ss. r. l. m.) -ar (BoupptSthm 29 ⁄ 8 1659 (: gulldhtränsar) osv.) ((†) -er KlädkamRSthm 1630 A, s. 4 a, RiksdRevStatsv. 1900, s. 263).
1) (smal) snodd l. fläta l. vävt band (särsk. av silke l. bomull l. tagel o. dyl. o. med inslag av guld- l. silvertråd o. d.); särsk.: rundsnöre (använt ss. besättning på uniform l. livré o. d.); jfr GALON, STUDENT-SNÖRE, TRESS, sbst.1 1. KlädkamRSthm 1630 A, s. 4 a. Trenser af Silke. KlädkamRSthm 1670, s. 82. Till bandfabrikationen sluter sig en rad andra snörmakeriarbeten, t. ex. bårder, fransar, galoner, trensar. UB 6: 460 (1874). (Uniformshattarna) voro till en början prydda med snören och tränsar af kamelgarn. Spak Unif. 32 (1890). Han var före detta frontofficer, ganska ymnigt dekorerad, vilket .. bekräftades av den smala mångfärgade tränsen på rockuppslaget. Malmberg StyckVäg 229 (1950). — jfr AXEL-, GULD-, SILKES-, SILVER-, STICK-, STUDENT-TRÄNS.
2) om snodd l. band för knäppning av klädesplagg o. d., hälla l. ögla. Duffeln knäpps med tränsar och träpinnar. Då .. så kallad plume brukas (på hatten), fästes den wid kullen midt för knappen och tränset, innan för det upfästade Bråttet. UnderrMansKläd. A 4 b (1778). Dock gjorde han en råck på tjugufyra timmar, / Med häktor, märlor, träns til alla delar klar. Livin Kyrk. 13 (1781). Det är inte alltid .. lämpligt att på klädesplagg .. använda hyskor och hakar av metall .. Man använder då hellre tränsar för att ersätta hyskorna. Sömnadsb. 24 (1915). — jfr HATT-TRÄNS.
3) i sht sömn. tät knuten söm l. kastsöm som bildar en (avslutande l. förstärkande) kant (vid sprund l. knapphål o. d.); jfr LANGETT-SÖM. SvVapSSkr. 1951, s. 18 (c. 1697). Sy träns på en manschett. Widegren (1788). Då uddarne eller mönsterfiguren äro trädda, börjas trensen eller som man vanligen kallar detta slags söm, languetten. Berg Handarb. 39 (1873). Tränsstyng brukas .. för att dölja andra förstickningar. Så är .. fallet .. (på bilden) där änden av en ficka visar hur tränsen gjorts över den passpoalerade kanten. Fröberg Skrädd. 72 (1941). Knapphålen kunna .. placeras på tvären av slån, varvid de ofta förses med en liten träns. MärthaskolHb. 21 (1941).
4) smal (flätad) remsa med löshår (till hårersättning l. hårförlängning o. d.); jfr TRESS, sbst.1 2. När tränsen skulle vridas till en länk, skedde detta tillsammans med otvinnat garn .. med tillhjälp av fett och sot färgat i samma färg som håret och kallat ’vridgarn’. SvKulturb. 7–8: 143 (1931). Med hjälp av små fästsnören som opereras fast i skalpen ”knyts” små tränsar med hår fast på hjässan. Expressen 17 ⁄ 10 2002, Ego s. 30.
5) enkelt betsel l. huvudlag med käk- o. pannrem samt nosgrimma, vanl. äv. omfattande tränsbett; äv. inskränktare, om tränsbett; jfr TRÄNSEL. Tränset spänns runt hästens huvud. BoupptSthm 1676, s. 10 a (1673). Lägg på .. (hästen) en bridon eller enkelt träns. Ungern-Sternberg Bourgelat 43 (1752). Skall .. stång undvikas, så tag dubbelträns, af hvilken den ena är en vanlig träns, den andra en finare, sådan den begagnas med stång. THästv. 1868–69, s. 74. Tränsen verkar dels tryckande på lanerna genom bettet, dels trängande framdelen åt sidan genom den stramaste tygelns tryck mot hästhalsen. RidI 1914, s. 39. Jag såg timmerkörare som slet så hårt i tömmen, att tränsen i munnen skar upp hästens mun och blod flöt. SkogsarbMinn. 89 (1950). — jfr BERLOCK-, DUBBEL-, ENKEL-, KEDJE-, KORREKTIONS-, RID-, RING-, SAX-, SELE-, SKEN-, SKUM-TRÄNS m. fl.
-BETT. till träns hörande (tvåledat) bett försett med ring (o. parerstång) på vardera sida. Tigerhielm 29 (1867). —
-FLOSSA, se B. —
-GRIMMA. (numera bl. tillf.) grimma (se d. o. 2) varpå kan kopplas ett tränsbett (o. därmed fungera ss. träns); jfr bridong-grimma. (Sv.) Trensgrimma, (fr.) Bridon-licol. Tigerhielm 29 (1867). Schulthess (1885). —
-RING. till tränsbett hörande ring (vari töm l. tygel fästs). TIdr. 1882, s. 61. Ändarna på bettet skall vara utformade så att de mjukt förenas med tränsringarna och inte nyper i mungiporna. HästHobby 190 (1961). —
(3) -STYGN, äv. -STYNG. i sht sömn. Berg Handarb. 40 (1873). Knapphålsfoten sänkes och några tränsstygn sys. HbHusqvSickSackSym. 32 (1953). —
B: (2) TRÄNSA-FLOSSA. (träns- 1988. tränsa- 1880 osv.) Anm. Ordet skrivs numera vanl. trensaflossa. vävn. halvflossa. Särskildt så kallad ”trensa flossa” väfdes i upphöjda mönster på slät botten, vanligen i mindre stycken till stols- och åkedynor. QvinlHemsl. 34 (1880). Rikligast förekommer .. (halvflossan) i s. v. Skåne, där den kallas tränsaflossa på grund av knytningen (nocktråden ”tränsas” in). 3NF 7: 619 (1927). Munkabälte och ett hyende i tränsaflossa ha förvärvats från olika skånska orter. Kulturen 1945, s. 184.
Spalt T 2987 band 35, 2009