Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TUMMA tum3a2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Etymologi
[avledn. av TUM]
i sht skogsv. uppmäta dimensionen hos (timmer) (urspr. o. eg. i tum); äv. (o. i sht) med inbegrepp av dels mätande av timrets längd, dels andra arbetsuppgifter som hör samman med sådant mätande, t. ex. bokföring av timrets mått, märkning o. sortering av timret. TSkogshush. 1881, s. 157. Virket tummas, d. v. s. mätes och antecknas .. af skogsegaren, hvarefter det märkes med egarens flottningsmärken. 2NF 25: 1050 (1917). Tumningen sker genom uppmätning av längd- och toppmått. HbSkogstekn. 191 (1922). Timret tummas i lilländan inom barken i enlighet med köparens tumningsinstruktion. Edberg TräB 17 (1929). — jfr AV-, IN-, NED-TUMMA o. SÅG-TUMNING m. fl.
Särsk. förb. (skogsv.): TUMMA IN10 4. tumma (timmer), intumma. SvD(A) 21 ⁄ 3 1925, s. 3. IllSvOrdb. (1955).
Ssgr: A [sannol. äv. med anslutning till tum, sbst.1]: TUM-BOK. (†) tumningsbok. Fredenberg Sågtimm. 41 (1892). Lundell (1893). —
-KLAVE. (förr) klave (se d. o. 2); jfr -klove, -sax. Upsala 16 ⁄ 9 1927, s. 4. SFS 1966, s. 165. —
-KLOVE. (†) = -klave. SkogsvT 1911, s. 360. Tumklove används .. för mätning av timrets tjocklek .. Skalan är både i engelska tum och i metersystem. Varulex. Byggn. 2: 82 (1955). —
-LISTA. (†) tumningslista; jfr -sedel. WoJ (1891). HbSkogstekn. 245 (1922). —
-SAX. (förr) saxliknande verktyg för mätning av diametern hos timmer; jfr sax, sbst.1 II 2 d, o. -klave, -klove. KatalIndUtstSthm 1897, s. 124. Träden mätas vanligen med ett enkelt vinkelinstrument, en s. k. ”klave”, stundom användes även tumsax. Bucht NorrlSkogsl. 1: 24 (1913). Östergren (1963). —
-SEDEL. (i sht förr) sedel (se d. o. 1 e) på vilken man för in resultat av virkesmätning; jfr -lista. WoJ (1891). Tummarbasen gick i toppänden, klavade och ropade. Prickaren markerade på tumsedeln. Ryd Timmerskog. 123 (1980).
B: TUMNINGS-BOK. (förr) bok i vilken man förde in resultat av virkesmätning; jfr -lista. SundsvP 17 ⁄ 8 1886, s. 4. —
-FÖRENING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) förening som tillhandahåller personal för virkesmätning, virkesmätningsförening. SkogsvT 1916, s. 602. Tumningsföreningen bildades mot slutet av trettiotalet för att göra slut på allt bråk om tumningen. Ryd Timmerskog. 119 (1980). —
-LISTA. (förr) lista på vilken man förde in resultat av virkesmätning; jfr -bok, -sedel. Sedan virket om vintern blifvit framkördt till närmaste vattendrag .. intummas det, d. v. s. uppmätes till tjocklek och längd, hvilka mått införas i tumningslistan. UB 3: 426 (1873). Erixon SthmHamnarb. 81 (1949). —
-SEDEL. tumsedel. WoJ (1891).
Avledn.: TUMMARE, m. ⁄ ⁄ ig. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som yrkesmässigt ägnar sig åt virkesmätning, virkesmätare. WoJ (1891). Indragare föra timret till tummarna .. (Dessa) tumma, mäta, stockarnas grovlek med tumklove och märka dem med stämpelyxa. SvYrkeslex. nr 261 a, s. 1 (1952). Efter barkningen förs stockarna vidare på transportband förbi tummare som .. på kontrollbord trycker in uppgifter om träslag, kvalitet och dimension. SvYrkeslex. 2: 333 (1973). SAOL (2006). jfr distrikts-, såg-, timmer-tummare.
Ssg (numera bl. i skildring av ä. förh.): tummar- l. tummare-lag. SkogsvT 1916, s. 601. Tumning utföres av s. k. mätare- eller tummarelag som äro sammansatta av tre personer. Dessa äro ledaren eller förtummaren, hjälptummaren och skrivaren. Edberg TräB 10 (1929).

 

Spalt T 3114 band 35, 2009

Webbansvarig