Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TURA tɯ3ra2, v.3 -ade; äv. (o. utom i Finl. numera i sht) TURAS tɯ3ra2s, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -NING ((†) SvTyHlex. (1851), PT 1902, nr 107 A, s. 3).
intr.: alternera l. växla (med); avlösa varandra (i viss turordning o. d.); särsk. med bestämning bestående av (inledande prep. med o.) inf.-förb. angivande den handling som skall utföras o. d.; utom i Finl. numera i sht ss. dep. i den särsk. förb. TURAS OM. At Garnizon bör ombytas, vissa Regementer utses at derom toura vid hvarje Fästning. KrigsmSH 1797, s. 144. Pastorn och Per Magnus turade med att vara arbetschefer. Roos Helgsm. 1: 110 (1896). ”Vems blir .. (kjorteln)?” frågade alla tre systrarna .. ”Ni får väl tura”, svarade modern. Heidenstam Svensk. 1: 287 (1908). Det är sex stugor, som turas att sköta om ”taflan”, d. v. s. hålla skjutshäst och mat åt de resande. TurÅ 1912, s. 157. I hallen i Lovisa ska två deltidsanställda tura med varandra. ÖstraNyland 14 ⁄ 1 1995, s. 3.
Spalt T 3207 band 35, 2009