| Publicerad 2011 | Lämna synpunkter |
UPPUNDER, prep. o. adv.
(†)
I. ss. prep.
1) (†) för att beteckna förflyttning av ngt till en plats under ngt annat; äv. i bildl. anv., särsk. i fråga om att ngt sätts under ngns överhöghet l. kommer i ngns ägo. Ath .. (biskoparna) slaa all tingh vppundher siig. G1R 4: 20 (1527). Byæffoothæn stæmde ho(nom) .. ffør dh(et) han ssætthæ and(ra) sswlur oppwnd(e)r eth par sskoor. ArbogaTb. 4: 29 (1540). (Jören överlät utmarken) vndhan sig oc sinom arffuom oc upundher Anders Korp och hans arffuom tiil euärdelig ägho. BtFinlH 3: 430 (1559). BtFinlH 4: 415 (1570).
2) (†) för att beteckna läge: under, särsk. i förh. till ngt som är högt beläget; äv. i bildl. anv., särsk. i fråga om att ngn råder över ngt. (Soldater) logo och krwpe i skogen, i snöö, rängn och slagh; logo opwnder baran himmel, som annän oskäliigh cr[e]atur. SvTr. 4: 30 (1522). Ath påffwen .. haffwer siig vpsath emot keysaren .. paa thet ath han och hans partij skwlla holla vppundher siig hela werldena. G1R 4: 20 (1527). Festoner upunder kÿrkio hwalfwet .. i Riddarholms kÿrkian. HusgKamRSthm 1719, s. 262. Brunius Metr. 76 (1836).
II. (†) ss. adv.: till l. på en plats under ngt; äv. bildl.: fördolt; särsk. i förb. slå uppunder (se SLÅ UNDER 6), snika uppunder (se SNIKA UNDER). SthmSkotteb. 3: 194 (1521). Förty wij befructe oss, att ther ligger någet annett vppunder, som jnthet duger. G1R 15: 406 (1543). Så kant thu wäl sielff tänckie, hwad godt grundt ther kann ware oppunder. G1R 16: 485 (1544).
Spalt U 753 band 36, 2011