Publicerad 2011   Lämna synpunkter
UPPVARTA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(oppvart- 1614 (: oppvartere)–1680. opvart- (-w-) 1604 (: opwarter)–1693. uppvart- (-w-) 1640–1716. upvart- (vp-, wp-, -hu-, -u-, -w-, -hr-, -tt-) 1617 (: upwartere)–1701)
Etymologi
[av t. aufwarten, ssg av auf (se UPP) o. warten (se VÅRDA). — Jfr UPPVAKTA]
(†)
1) (†) avvakta (ngt); jfr UPPVAKTA 2. VDAkt. 1663, nr 435. Opwartar iagh i största ödmiukheet Ederss Höghwyrd:ttz gunstiga resolution och swaar. VDAkt. 1681, nr 280.
2) (†) handha l. sköta (ngt) (jfr UPPVAKTA 3); ss. vbalsbst. -ning (äv. konkretare) särsk.: tjänstgöring l. åliggande, äv.: bevakning (jfr UPPVAKTA 1). Ty Ingermanneland och Lijffland sluta Sverige på then sijda, att man deste bättre [kan] upvarta the saker, som här sunnan för kunne upwexa. RP 8: 133 (1640). Effter thet är skedt neder om slottet, kunde man änn suspendera them bådhe ifrån upvartningar. RP 8: 709 (1641). Min plicht att vpwarta min Tiänst i dorptske Hoffrätten. Stiernhielm (SVS) III. 1: 236 (1664). H. Carl Holm bör för sin giorde Opwartning wid Apologistæ tiänsten uti Scholen på Wÿsingzöö någon Wedergällning bekomma. VDAkt. 1693, nr 622.
3) (†) vara (ngn) behjälplig l. betjäna (ngn); passa upp; jfr UPPVAKTA 4. Lyberg GPprFalunDal. 1: 110 (i handl. fr. 1624). Ehuru wij .. för wåre Embeten, E. K. M:tz underdåhnigste upwartningh och egne förfall nödgas i Städerne ofta wistas. RARP 4: 493 (1650). Hoffbetiente .. (som) reesa till Kongz Öhr och der hans Kongl. M:t upwarta. HovförtärSthm 1674 A, s. 13. BoupptSthm 1671, s. 358.
4) (†) uppvakta (se d. o. 5) (ngn); ss. vbalsbst. -ning särsk.: hövlighetsvisit l. (skriftlig) heders-betygelse (jfr UPPVAKTNING 5). Jagh gifwer migh ogh then ehran hånom medh få rader at upwarta ogh mitt besta at recommendera. HSH 27: 220 (1646). Gen. mai. Essen har j desse dagar temblig flijtigt opwartat grefwen och hwar gång någre tijmar hoos honom tilbracht. HTSkån. 1: 234 (1659). Iagh .. beder på dhet högsta om ursecht, at iagh intet medh mera i affton hinner at uppvarta min kiäre Syster. Carl XII Bref 29 (1698). Jagh hafver .. varit förhindrat gienom Mönstringar och annat .. at giöra min upvartningh. Carl XII Bref 47 (1701).
Avledn. (†): UPPVARTARE, äv. UPPVARTER, m.//ig. (-are (-ere) 1609–1649. -er 1604–1654) [jfr d. opvarter, t. aufwarter, aufwärter] (†) särsk. till 2: tjänare (jfr uppvaktare 2); äv.: ridknekt l. drabant. Så wele wij och bestå honom Otto opwarter, huilke skole haffua huar Tuå hästar. SUFinlH 2: 106 (1604). Att fröken ingenstädes ähr bettre ähn hoos drottningen; doch att henne holles en hoffmarskalck, sampt upvartare för heder skuldh. AOxenstierna 8: 229 (1633). Försender .. denne min fostersohn och opvartere .. medh denna skrifvelse till min högdtärade K. brodher. OxBr. 10: 158 (1649). RARP V. 1: 287 (1654).

 

Spalt U 758 band 36, 2011

Webbansvarig