| Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
1) låta (område o. d.) bli föremål för (stor)stadsbildande exploatering; göra stadslik l. ge stadskaraktär l. stadsprägel; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: urban (se d. o. 1); ss. vbalsbst. -ing äv. om människors inflyttning till stad. Kullberg Mem. 3: 136 (1836). Först efter 1850 kan urbaniseringen (i mellersta Jylland) sägas vara i full gång. SvGeogrÅb. 1931, s. 127. Handelsbodarna (har) bidragit till landsbygdens urbanisering, och de göra det ännu i dag. FoF 1941, s. 115. Det svenska samhället har genom industrialiseringen i mycket väsentlig grad urbaniserats, vilket innebär att många svenskar nu växa upp i en stadsmiljö i stället för i lantmiljön. SocÅb. 1945, s. 7. Dessa basarer bidrogo till att giva salutorget en mer urbaniserad .. karaktär. Paulsson SvStad 1–2: 202 (1950). Genom den ökade industrialiseringen och urbaniseringen efter andra världskriget, började även de mindre tätorterna på landsbygden att minska under 1950-talet. Gustafsson KommunLandst. 34 (1980). SLU-forskarna funderar över om det i framtiden kanske blir nödvändigt att ordna kurser i bär- och svampplockning för en allt mer urbaniserad befolkning. DN 5/12 2009, s. A41.
2) (numera bl. tillf.) göra (ngn) urban (se d. o. 2); utom i ordböcker anträffat bl. i p. pf. i adjektivisk anv. (Grandelius) var .. typisk för den gamla tidens urbaniserade prostprelater. Hagström Herdam. 2: 465 (1898).
-PROCESS. jfr process, sbst.1 1. EkonT 1954, s. 149. Urbaniseringsprocessen hopar orättvisor mot människorna i glesbygder. TurÅ 1967, s. 20. —
-VÅG. bildl., om ss. en våg framrullande urbanisering. SvD(A) 11/6 1960, s. 4. Finland är inne i sin andra urbaniseringsvåg sedan 1950-talet och trycket på Helsingfors med omgivningar är stort. DN 24/1 2001, s. A3.
Spalt U 839 band 36, 2012