| Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
UT, adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 904):
(4, 9) -CIRKLA. (†) skära l. märka ut l. rita upp o. d. (ngt) i cirkelform (efter mått av resp. med passare); jfr cirkla 3. Linc. N 4 b (1640). Qwarteret uppdrages med trädgårdsnöret i 3 alnars fyrkantiga rutor, midt i hwarje ruta nedsättes en käpp, omkring den utcirklas kuporna så att de blifwa 2 alnar i diameter. LfF 1839, s. 167. Att hålet är utcirklat i fönstret till en juvelerarbutik. Essén Brilj. 63 (1918). särsk. i oeg. l. bildl. anv.; särsk. i sådana förb. som utcirklade ord, om (överdrivet) noga avvägda ord l. omständligt uttryckssätt o. d.; jfr cirkla 3 c β. Brobergen 75 (1702, 1708). När den konstfromma gången redan miszhagade honom, hwad skulle då icke de utcirklade orden och twungna souveraina målföre giöra? Dalin Arg. 1: 82 (1732, 1754). Unge Dal. 410 (1831). —
-DAMMA. (†)
1) (†) till 2: avlägsna sig i form av ånga o. d., utdunsta (se d. o. 1); jfr damma, v.1 I. Wrede, hwilken är en dryckenskap angripandes wårt sinne, och wårt förnufft med gifftigare fuchtigheter förwillandes, än de som af winet utdamba. Hermelin DuFour C 8 b (1683).
2) (†) till 2, 9: avlägsna damm o. d. från (ngt, i sht klädesplagg o. d.); jfr damma ut 2. LMil. 3: 121 (1692). Ahlman o. Forsman (1885). —
(5 b, 9) -DANA, -ing; -are (tillf., Wieselgren GDag. 258 (1879, 1901) osv.). [jfr d. uddanne] (numera bl. ngn gg) (ut)bilda l. forma l. utveckla (ngt l. ngn); särsk. dels i fråga om fysisk utformning l. mer l. mindre konkret gestaltning, dels i fråga om successivt utvecklande l. formande av (inneboende egenskap hos) ngn l. ngt till ngt bättre l. (mer) komplext o. d., ofta liktydigt med: förfina, kultivera; äv. med refl. obj. Atterbom Minn. 217 (1817). Han trodde att det goda småningom, och utan våldsamma språng, bäst utdanar sig sjelft. Wallin Rel. 2: 375 (1823, 1827). Dalins förtjenst är, att hafva hyfsat och till en hög grad utdanat Svenska språket. BL 4: 46 (1838). Hos vår nation finnes med all säkerhet inneboende naturliga anlag och känsla för både form och färg, hvilka anlag, rätt utdanade leda till goda resultat. MeddSlöjdF 1895, s. 145. Dalbottnarna äro ingalunda jämt och plant utdanade. Ymer 1904, s. 316. SAOL (1986). särsk. i speciellare anv.: utbilda (se d. o. 3) (ngn); särsk. ss. vbalsbst. -ing: utbildning (se d. o. 3). Framtiden 1877, s. 458. Folkskolans hufvuduppgift är att uppfostra menniskor och icke att utdana slöjdidkare. MeddSlöjdF 1885, s. 21. Det nya Templet rymde .. lokaler för krigsskolan, och kadetterna fingo en omsorgsfullare utdaning än hittills varit möjligt. Petri Ouchterlony 266 (1924). SAOL (2006). jfr specialist-utdaning. —
(11) -DANSAD, p. adj. (numera bl. tillf.) utsliten av (frekvent) dansande; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Nyblom Bild. 100 (1864). Mjukare, roligare, gladare varianter av den utdansade jenkan, som nu förstört tillräckligt många parkettgolv. DN(A) 15/7 1966, s. 10. —
(6) -DATA, pl. [jfr eng. output data] data (se datum, sbst.2 1) som (efter bearbetning) genereras l. matas ut av dator(program). Karlqvist ADBOrdb. 43 (1973). Funktionella programspråk .. (dvs.) programspråk karakteriserade av att avbildningen från indata till utdata direkt uttrycks som en funktion. NE 7: 102 (1992). —
-DATERAD, p. adj. [av eng. outdated] inte längre aktuell, (alldeles) föråldrad l. daterad. Nieminen utvecklade sin dom över (det klassiska) hoppet (i backhoppning) som snart kommer att vara lika utdaterat som höjdhoppets dykstil. GbgP 17/2 1992, s. 23. —
(9 d) -DEBATTERA. debattera (ngt) till slut l. färdigt; numera nästan bl. i p. pf.; jfr -diskuterad, -disputera. Steffen ModEngl. 272 (1893). Det kan ju ej vara min mening att upprepa de olika åsikterna .. Allt detta är nu utdebatteradt. GHT 1895, nr 241 B, s. 1. —
(7) -DEBITERA, -ing. särsk. (i sht ekon. o. adm.) om myndighet l. företag o. d.: debitera (se d. o. I 1 b, 2 b) o. ta ut (avgift l. skatt o. d.); äv. med avs. på skatt l. avgift o. d. som debitera(t)s: fördela (på olika personer l. poster o. d.); jfr debitera ut. I händelse .. kommunalutskylder icke utdebiteras på personer, utan bestridas af stadskassan eller andra verk och inrättningar. SvT 1852, nr 149, s. 2. Den utdebitering som skall verkställas för att täcka medelsbehovet för år 1956. SFS 1954, s. 247. —
(6 c) -DEFINIERA, -ing. gm att definiera (ngn l. ngt) (på visst sätt) utpeka l. utesluta denne l. detta (från visst sammanhang o. d.). DN 12/12 1972, s. 5. Strategin verkar närmast ha varit att utdefiniera kritikerna som illojala. DN 12/8 2005, s. A2. —
-DELA, -an (†, RelCur. 55 (1682)), -else (†, Paulinus Gothus ThesCat. 45 (1631)), -ning; -are (se d. o.), -arinna (†, Holmberg 1: 642 (1795), Östergren (1964)), -erska (numera bl. tillf., Lind 1: 38 (1738) osv.). [fsv. utdela]
1) (†) till 1, 3, med saksubj.: sprida l. sända ut (ngt, i sht vätska l. gas l. ljus o. d.); äv. refl. o. i pass. övergående i dep., o. i denna anv. äv. med bet.: förgrena l. dela sig; jfr dela, v.1 15, 21. Berchelt PestBeg. B 2 b (1588). Acrel Sår. 128 (1745; pass. övergående i dep.). De himmelska kroppar, som .. utdelte sit milda ljus. Mörk Th. 2: 192 (1752). Gadd Landtsk. 1: 77 (1773; med avs. på ångor). Nerverna .. utdela sig .. uti 4 ganska fina grenar. VeckoskrLäk. 4: 135 (1783). Järta 2: 502 (1828).
2) (†) till 3, med särskild tanke på proportioner: dela upp (ngt) mellan l. på ett antal personer l. poster o. d., fördela; särsk. med avs. på förvärvad tillhörighet l. egendom o. d. (se särsk. a); äv. i fråga om fördelande över viss yta l. inom visst område o. d.; ofta i förb. med sådana adv. som jämnt (äv. ojämnt) l. lika; särsk. med prep.-bestämning angivande de personer osv. l. den yta osv. som ngt fördelas på; äv. dels refl., med saksubj., dels i p. pf. l. ss. vbalsbst. -ning utan särskild tanke på handlande subj.; jfr 3 o. dela, v.1 4 b, 14. OPetri 3: 527 (c. 1535). Befalningh att vthdeele thet narffwidzske godtz ibland högzbe:te Kong:e Mttz krigzfolck. Rosén E14HNämnd 181 (i handl. fr. 1565). Medici skrifwa, att Menniskians Sundhet består uti humorum och Wätskornes rätta och lijka Uthdelning. Fernander Theatr. 366 (1695). Jordiska fördelar äro ganska ojämt utdelade ibland människor. Nohrborg 303 (c. 1765). At de Allmänne Syszlorne, emellan de Ordinarie och Extraordinarie Landtmätarne jämt utdelas. PH 8: 7373 (1766). Om .. en portion vätgas släppes i atm(osfäriska) luften, så stiger den i första början, men blandar sig under stigandet med luften, så att den slutligen jemt utdelar sig. Berzelius Kemi 1: 166 (1808). Schulthess (1885). särsk.
a) med avs. på jordegendom o. d.: skifta (se skifta, v.1 4 b); jfr dela, v.1 4 c. Psalt. 108: 8 (öv. 1536). Den som mesta Jorden eger i Byn han har macht att utdela Åkeren. Verelius 160 (1681). Kolmodin Liv. 2: 33 (1832).
b) placera ut (ngt l. ngn); särsk. med obj. betecknande trupp l. soldat o. d.: utpostera; äv. oeg. l. bildl. Gud min konning aff ålders tijd .. Tu vtdelar brunnar och becker, tu läter vttorkas starka strömer. Psalt. 74: 15 (öv. 1536). Under hela belägringen moste jag .. utdehla manskappet hwar affton på sijna stellen, der de skulle sig infinna till deffension. KKD 1: 73 (c. 1710). En pelare-gång (borde) regera kring om hela torget med utdelte caffe-bord i viss aflägsenhet ifrån hvarandra. Creutz Vitt. 94 (1759). Rothstein Byggn. 465 (1859).
3) till 3, 7: (fördela o.) lämna ut enskilda delar l. portioner av (ngt) till l. bland ett antal personer, dela ut; särsk. med avs. på gåvor l. pengar (jfr c) l. förnödenheter; äv. allmännare, utan (framträdande) distributiv bet.: tilldela l. låta ngn få (ngt), särsk. med avs. på dels pris l. utmärkelse o. d., dels (fysisk) bestraffning l. slag o. d.; äv. med avs. på order l. befallning l. hotelse o. d. (förr äv. ord l. tal o. d.): meddela, framföra; förr äv. med både direkt o. indirekt obj.; jfr dela, v.1 8. Utdelning av fribiljetter, tidningar, julklappar. Priset utdelas i år för sista gången. Korten är utdelade (till varje deltagare) och spelet kan börja. Thå en siwk man som döö skall skickar om sitt godz ath thet vthdelas skall någhro(m) benempdom erffuingom effter hans dödh. FörsprNT 2 a (1526). Alla Ordres .. månde, sägas tydeligen, och utdelas til den, som wederbör in Secreto. ReglSwArmeen 1710, s. 11. Att tillse huru detta dyra ord bland eder både utdelas och anammas. Wallin Rel. 4: 323 (1838). Att penningar .. utdelades i alla stånd. Malmström Hist. 2: 149 (1863). (Han hade) gripit till Platonbysten .. och utdelat det dödande slaget. Hellström Malmros 258 (1931). jfr pris-utdelande o. allmose-, betygs-, post-, pris-, roll-, sopp-utdelning m. fl. särsk.
a) med obj. betecknande nattvarden; särsk. med tanke på l. inbegrepp av nattvardens sakrament (se d. o. 1); jfr dela, v.1 8 d. KOF 1: 277 (1575). Wid Nattwardzens utdeelning, skal prästen betänkt och achtsam wara, medh san Gudz fruchtan ther medh umgåå. KOF II. 2: 86 (c. 1655). Af fruktan att vid utdelningen bortspilla något af Christi blod, undandrog (man) lekmännen kalkens åtnjutande. Cornelius LbKyrkoh. 47 (1878).
b) (†) i sådana uttr. som utdela lag och rätt, närmande sig bet.: skipa; jfr dela, v.1 8 f. Wår Lagmann och Domere, Häredzhöffdinge, Fougte, och the Tolff menn, som i samme lagszagu, lag och rätt vtdeele skole. G1R 16: 535 (1544). PH 4: 2857 (1749).
c) (i sht i fackspr.) ss. vbalsbst. -ning, i fråga om pengar l. finansiella medel: utbetalning av (viss del av) företags vinst till dess delägare l. intressenter (numera i sht i fråga om aktiebolags vinst till aktieägare); äv. allmännare l. oeg. l. bildl.: avkastning, ränta (se ränta, sbst.1 2 c); äv. i fråga om konkursförfarande, om utdelande av tillgångarna till fordringsägare (enl. viss turordning). Risingh KiöpH 111 (1669). (I) aktiebolag .. gäller det att .. åstadkomma höga utdelningar. EkonS 2: 391 (1898). Ett ofta vanskligt samspel mellan lärare och elever, vilket ibland kan .. ge en nästan mystiskt rik utdelning. ÅbKristHum. 1964, s. 60. De två normala sätt, varpå en konkurs avslutas, är avskrivning och utdelning. NorstedtJurHb. 895 (1987). jfr dividend-, ränte-, slut-utdelning.
4) (†) till 9: (efter vissa grunder l. visst system) dela in (ngt) (i delar l. avsnitt o. d.); jfr dela, v.1 3 (b), o. dela upp 1. PJGothus Luther Sät I 9 b (1593). (När kålgården) medh Jord väl är igenom arbetat, skal man honom vthi Quarteer, såsom thet sigh bäst wil skicka, vthdeela. Salé 209 (1664). SvMerc. 1: 172 (1755).
Ssgr (i allm. till -dela 3 (c)): utdelnings-adress. adress (bestående av gatuadress l. postbox o. d.) till vilken post utdelas. Vi 1970, nr 33–34, s. 45.
-förslag. särsk. (i fackspr.) av konkursförvaltare upprättat förslag till utdelning. NDA 1867, nr 151, s. 2.
-procent. (i sht i fackspr.) särsk. ss. måttsenhet för (aktie)vinst; jfr procent a ε. OoB 1904, s. 16 (c. 1855). I praktiken föranleder gratisaktieutdelningen ofta ej någon sänkning i utdelningsprocenten. HandInd. 126 (1926).
-rätt. (i fackspr.) rätt till utdelning; äv. om (aktie)bolags rätt att lämna (viss) utdelning. Hernberg Rättsh. 569 (1922). Begränsningen i aktiebolagens utdelningsrätt till 6 %. EkonT 1939, s. 157.
-stat. (†) till -dela 2; jfr stat, sbst.3 III 1. HovförtärSthm 1703 A, s. 1670. Vthdelningz Stat af Wax och Talg Lius. HovförtärSthm 1738, s. 2884.
-DELARE. [till -dela] motsv. -dela 3: person som delar ut ngt; förr äv. om person som meddelar l. framför l. förkunnar ngt; jfr meddelare 1. Paulinus Gothus ThesCat. 311 (1631). En evangelisk predikare, en det gudomliga ordets utdelare. Wallin Rel. 4: 298 (1837). Hur är det om tidningen inte kommer en morgon? Inte stämmer man .. utdelarna eller tidningen för det. Hufvudstadsbl. 13/7 1999, s. 7. jfr allmose-, pris-utdelare m. fl. —
(4) -DESTILLERA, förr äv. -DISTILLERA, -ing. (numera bl. tillf.) destillera fram (ngt); äv. bildl. (o. i denna anv. äv. refl. med saksubj.); jfr destillera 1 b. Den utdistillerade Spiritus. Hof Underr. 179 (1766). Att se, hur ur .. frihet mycket tydligt och mycket naturenligt utdestillerar sig ett ferment till tvång. Norström NMänn. 7 (1906). —
(2 d) -DIA, äv. -DI. (†) gm att dia avlägsna (mjölk, ibland äv. annan vätska) (jfr -dissa); äv. (med anslutning till ut, adv. 11) i p. pf. i adjektivisk anv., om digivaren: uttömd på di (jfr dia ut). RelCur. 61 (1682). En moder, som warder aldeles utdijad eller utpattad af barnet. Lind 1: 259 (1749). (Allmogen) känna dem under namn af Bjäre eller Trollhare och tro .. att de utdia mjölken hos kor. TJäg. 1832, s. 99. —
(6) -DIFFERENTIERA, -ing. särsk. (i sht i fackspr.): differentiera (se d. o. 2); särsk. i fråga om biologisk utveckling; nästan bl. refl. o. i pass. övergående i dep. o. i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ing. BotN 1890, s. 140 (i p. pf.). Olika utvecklingsformer, hvilka utdifferentierat sig från gemensamma stamformer genom mutation och naturligt urval. Herrlin Minnet 320 (1909). 2NF 32: 97 (1921; i pass.). Utdifferentiering till fortplantningsduglig mogen individ. Sjövall o. Höjer 42 (1929). —
(9) -DIKA, -ning. dika ut (sankt landområde o. d.); ibland äv. (med anslutning till ut, adv. 4) med obj. betecknande vatten: dika bort. VetAH 1740, s. 419. Att det öfwerflödiga wattnet utdikas och fältet torkas. VetAH 1860, s. 42. Med syfte att minska frostländigheten ha i Sverige sankmarker och myrar blifvit i stor utsträckning utdikade och torrlagda med statsunderstöd. 2NF 35: 1079 (1923). jfr o-utdikad o. kärr-, moss-, skogs-utdikning m. fl. —
(6) -DIMITTERA, -ing. (i Finl.) om skola o. d.: lämna ifrån sig (elev) med intyg om (nöjaktigt) genomgångna studier; i sht (o. numera bl.): utexaminera; i sht i pass. o. i p. pf.; jfr dimittera 3. Verd. 1890, s. 317. En elev .. utdemitterad till Kuopio gymnasium. ENervander hos Cygnæus 11: 149 (1892). I måndags utdimitterades tolv nya barnvakter, s k babysitters, från Mannerheims barnskyddsförbunds barnvaktskurs. ÖNyland 18/4 1996, s. 24. —
(9 d) -DISKUTERAD, p. adj. slutdiskuterad; jfr -debattera o. diskutera ut. Svensken är .. icke handlingsdugtig, derför trodde han reformerna färdiga, när de voro utdiskuterade. Strindberg TjqvS 3: 8 (1887). —
(9 d) -DISPUTERA. (†) disputera (se d. o. 2) färdigt (ngt), disputera (ngt) till slut; jfr -debattera. Wallquist EcclSaml. 5–8: 580 (1619). Slår then skyldige alla förmaningar uth, och sin mening förfächtar, sampt alt noga ransakat och utdisputerat är, tå (osv.). KOF II. 2: 301 (c. 1655). —
(2 d) -DISSA. (†) = -dia; jfr dissa 1 b. Anden .. wältar .. til wägz uthi een Hara Lijknelse under Kona, och uthdissar then bästa Miölken. IErici Colerus 2: 29 (c. 1645). —
(2 d, 4) -DISSEKERA. (numera bl. tillf.) avlägsna (ngt) vid dissekering; förr äv.: operera ut (ngt); äv. bildl.; jfr dissekera ut. Vid denna tid utdissekerade Dr Paravicini tumören .. och snart derefter lemnade patienten sjukhuset. Hygiea 1860, s. 173. SD(L) 1896, nr 27, s. 5 (bildl.). —
Spalt U 958 band 36, 2012