| Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
UT, adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 904):
(2) -DOCKA, -ning. + docka ut (fartyg o. d.); numera i sht ss. vbalsbst. -ning. SD(L) 1895, nr 276, s. 7. Utdockningen inleddes på torsdagen och första båt som lämnade dockan var lastfartyget Tuna från Vadstena. ÖgCorr. 6/5 1966, s. 6. —
-DRA, äv. -DRAGA, v., -dragelse (†, Lind 1: 283 (1749)), -dragning; -dragare (se d. o.). [fsv. utdragha; jfr mlt. ūtdragen, t. austragen, ausziehen, lat. extrahere. — Jfr -draga, sbst., o. utdrag]
1) (numera mindre br.) till 1: förflytta l. föra (ngn l. ngt) ut (till l. från en plats o. d.); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (se slutet); äv. intr.: förflytta l. bege sig ut; särsk. i fråga om att gå ut i krig; jfr draga, v. I 3, o. draga ut 2. Kom .. en hoop folk vtdragandes ifrå Stocholm. OPetri Kr. 271 (c. 1540). (En major) weet Manskapet at uthdraga och Commendera. Söderman ExBook 190 (1679). Östergren (1965). särsk.
a) (†) mer l. mindre bildl., med avs. på pengar o. d.; i sht i fråga om förflyttning över landsgräns; jfr draga, v. I 3 a β α′. Stiernman Com. 3: 183 (1664). Det inses lätt, hvilka ofantliga summor en så stor och så långvarig import af utländsk spanmål skulle ur landet utdraga. Agardh o. Ljungberg III. 3: 295 (1859).
b) i oeg. anv., med avs. på textrad l. tecken o. d.: placera i läge längre ut (mot l. intill marginal); anträffat bl. i p. pf. o. p. pr. o. ss. vbalsbst. –ning. Arvidi 204 (1651). De större typerna brukas regelbundet som första bokstav i varje sektion som börjar ny rad och äro oftast mer eller mindre utdragna i margen. Friesen o. Grape CodArg. 38 (1928).
2) till 1 (g, h): med dragande (se draga, v. I 10) rörelse sträcka l. tänja ut l. göra (ngt) längre; särsk. dels i fråga om dragning av mjukt l. uppmjukat ämne l. material till trådar l. stänger o. d., dels med avs. på möbel o. d. som gm att en viss del av densamma dras l. skjuts ut blir längre l. bredare; äv. oeg. l. bildl. (se särsk. slutet); särsk. i p. pf. i adjektivisk anv., dels om kroppsdel hos djur: långsträckt, avlång, dels (numera bl. tillf.) om hand- l. skrivstil; jfr draga, v. I 21, o. draga ut 5. Eeke Bordh som vthdrages i bådhe ender. HusgkamRSthm 1651, Konc. s. 2. At .. (rättens betjänter) afskrifwa både acter och protocoller med en omåtteligen utdragen och ganska gles styl. Bergv. 2: 157 (1739). Wargen liknar en stor och stark hund, till färgen gråspräcklig, med utdragen nos och lång swans. Hartman Naturk. 165 (1836). Några af tvättgummorna .. hade det lättare arbetet att släta och utdraga byket, innan det kom under stockarne (på mangeln). Topelius Fält. 2: 237 (1856). Denna (dvs. glascylindern) upphettas och utdrages till en lång tråd av några millimeters tjocklek. Kulturen 1953, s. 10. särsk. (jfr ut, adv. 5 c) bildl., i fråga om ngts utsträckning i tid; särsk. med avs. på rättslig sak l. process l. förhandling o. d.: förlänga l. fördröja (avslutandet l. avgörandet av); äv. intr. (äv. med sakligt subj.): dröja; förr särsk. i uttr. utdraga (på) tiden, dra ut på tiden (jfr draga ut 6 a, b); numera nästan bl. i p. pf. i adjektivisk anv., äv. med inbegrepp av upplevelsen: seg l. uttråkande l. tröttande (jfr lång-dragen 1 slutet); jfr draga, v. I 24. Utdragna förhandlingar. Talet bör hellre vara kort och koncist än långt och utdraget. Wennæsius Klingd. 48 (c. 1670). Eho som söker tiden utdraga med Mäklare-Löhnens betalande. PH 1: 269 (1720). Rätten frågade, om han gjorde denna inwändning, til at utdraga saken. Sahlstedt TuppSag. 34 (1759). Så utdrogs det på tiden genom underhandlingar. Fryxell Ber. 2: 209 (1826). Historien är olidligt utdragen, och hjältinnans öde .. är blott gammal och nött pastoral tragik. 3SAH 24: 225 (1910).
3) till 2: dra ut (se draga ut 3) (ngt, äv. ngn) (ur ngt); särsk. med avs. på kniv l. svärd o. d.: dra fram, blotta; ibland äv. med avs. på ngt som inte helt lämnar sin ursprungsposition: dra utåt l. längre ut; äv. oeg. l. bildl., förr särsk. (med anslutning till ut, adv. 4) i fråga om lottdragning o. d. (jfr utdrag 2); jfr draga, v. I 10. Tu haffuer vtdragit mich aff mijns moders lijffue. Psalt. 22: 10 (öv. 1536). Att pijlon är vtdragen aff kroppen. KOF 1: 247 (1575). Att han emott honom i sitt eghit hus kniiff uthdragit haffuer. BtHforsH 1: 161 (1628). Det war ordsaken hwarföre iag intet strax frågade effter ringen utan tänkte iag ho(n)o(m) utur jakesäcken mz näsduken utdragit och således tappat. VDAkt. 1708, nr 476. Detta Lotterie består af 90 Numror, hwaraf 5 utdragas. PH 9: 707 (1771). Ett stycke inne i rummet står en låda utdragen. Östlund Cheyney BeskPill. 20 (1959). jfr tand-utdragning. särsk. i bildl. anv., med avs. på (kvadrat)rot, liktydigt med: dra (se draga, v. I 10 j δ); särsk. i sådana uttr. som utdraga en rot l. roten ur ngt; numera bl. i ssgn rot-utdragning. Luth Astr. 80 (1584). Att Utdraga en rot ur ett tal, är att bilda ett nytt tal, som, multipliceradt med sig sjelf en eller flere gånger, återger det förra, och det nya talet kallas dervid Rot af det förra. ASScF 4: 40 (1856). Cannelin (1921).
4) († utom i slutet) till 2: få (ngt) att avlägsna sig från ngt gm att pressa l. pumpa l. suga o. d. ut detta; särsk. med avs. på vätska l. ämne o. d., ofta i fråga om avlägsnande av (förgiftat) blod l. gift o. d. från kroppen; jfr draga, v. I 17, 18. Emädan .. (iglarna) wthdragha förgifftet medh blodet tillijka. Berchelt PestBeg. B 2 a (1588). En Watukonst, som vtdrog Watn aff Cronones och Bergzmäns grufuer. NoraskogArk. 5: 122 (1621). När som tu wil koka .. (svamparna), så lägg them några Tijmar i reent watn, och wexla altijdh om medh Watnet, och Saltet vthdrages. Kockeb. C 1 b (1650). Montell Frun 145 (1898). särsk. (o. numera bl., i fackspr.): gm kemisk o. d. process frigöra l. utvinna (ämne l. beståndsdel (ur ngt annat)); särsk. i fråga om sådant frigörande osv. utfört medelst lösningsmedel, äv. med saksubj. betecknande lösningsmedlet (jfr extrahera 3). Aqua vitæ, som tiene bådhe för förgifft och allehanda inwertes Siukdomer, som haffue samma krafften som sielffue Örterne, och ändoch mykin meere, ty thet är krafften vthur them vthdraghen. Berchelt PestOrs. C 7 b (1589). Platinans eller guldets utdragande medelst kungsvatten. UB 4: 75 (1873). Vattnet utdrager ur det försockrade maltet alla lösliga ämnen. Reichard Brygg. 9 (1899).
5) till 4: (välja ut o.) hämta (avsnitt l. belägg o. d.) (ur text l. register o. d.); särsk. i fråga om urval av delar av innehållet; äv. med obj. betecknande texts tankeinnehåll o. d.; numera bl. i p. pf.; jfr draga, v. I 29, o. excerpera, extrahera 2. Thenne wnderwijsning (är) giordt och wthdraghen aff then helge scrifft. OPetri 1: 4 (1526). Handboken är lika som quinta essentia, utdragen af Kyrkio-ordningen. KOF II. 1: 35 (1650). Till öfversigt af proportionen mellan konungens och länsherrarnes andelar lemnar jag nedanstående ur 1557 års läneregister utdragna tabell. Forssell Hist. 1: 41 (1869). En handling, varur följande är utdraget. SvGeogrÅb. 1946, s. 76.
6) (†) till 6, 9 b: komma fram till (ngt) (av ngt), härleda, sluta (se sluta, v.1 I 27); jfr draga, v. I 32. Emporagrius Cat. P 8 b (1669). De hufvudsakliga resultat, som af dessa försök kunna utdragas, äro följande (osv.). TT 1879, s. 99.
7) till 9: dra upp l. rita ut (linje o. d.); numera bl. i p. pf.; jfr draga, v. I 28. Lantmätaren .. ware .. eftertänksam i puncteringen, och noga i Liniernes och afskärningarnes utdragande, samt säker uti Figurernes och mötningarnes hopabindning. PH 8: 7375 (1766). SvGeogrÅb. 1934, s. 43.
8) (†) till 9, om anslagna medel l. satsat kapital o. d., med avs. på pris l. värde o. d.: ge i avkastning, inbringa; jfr draga, v. II 3 b. HC11H 11: 3 (1668). Det pris som metallen utdrager i myntet. Rabenius Kam. 317 (1832).
9) (†) till 9 d, e, med avs. på skatt l. avgift o. d.: betala, bestrida; ofta med särskild tanke på (l. inbegrepp av) den ekonomiska möjligheten att betala osv.: uthärda, klara av; jfr draga, v. II 2 a (, a β). The wtdragha mera parthen j samma gerd szom mera förmectha. G1R 3: 323 (1526). När som Konungen .. hadhe lagdt them en sådan odrägeligh stoor Skatt vppå .. hwilken them war omögeligh at vthdraga. Chesnecopherus Skäl Ff 1 a (1607). VDAkt. 1706, nr 292.
10) [jfr motsv. anv. av mlt. ūtdragen] (†) till 9 d, med avs. på tvistefråga l. rättslig sak som underkastats prövning o. d.: avgöra l. komma till ände med. G1R 1: 261 (1524). Påå th(e)n tijdh skole och peni(n)gene som godzet såld(es) fore wara her til sted(es), til tæss saken ær vthdragh(e)n. OPetri Tb. 195 (1527). TbLödöse 138 (1589).
Ssgr (i allm. till 3. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till utdrag): utdrags-bord. till -dra 2, 3: bord som kan förlängas gm att en l. flera skivor dras ut (o. ytterligare skiva läggs i). Schulthess (1885).
-regel. (numera bl. tillf.) utdragbar regel (under bordsskiva); jfr regel, sbst.2 1, o. -drags-slå. Form 204 (1950).
-skiva. Upmark Möbl. 28 (1912). Bord med utdragsskivor hänföra sig till två huvudtyper: bord vars skivor enbart behöva utdragas för att bordet skall förstoras, bord som utdragas och därefter utfyllas med lösa skivor. HantvB I. 2: 222 (1934).
-soffa. till -dra 2, 3: (bädd)soffa som görs om till säng gm att en inskjuten undre del dras ut (från soffans framsida); numera i sht om sådan soffa från ä. tid; jfr drag-soffa. DA 1808, nr 22, Bih. s. 1. Åtskilliga av de utdragssoffor, som man nu ser i landsköken, är säkerligen många decennier gamla. I dem har människor fötts, älskat och dött. ÖgCorr. 10/12 1969, s. 12.
-säng. till -dra 2, 3: (på längden) utdragbar säng; numera i sht om sådan säng från ä. tid; särsk. om (l. i uttr. för) gustaviansk säng (jfr gustaviansk 2 slutet). DA 1793, nr 228, s. 3. Få möbler äro väl mera .. karakteristiska för vårt land än .. den gustavianska utdragssängen. SvKulturb. 7–8: 62 (1931).
-söm. sömn. prydnadssöm som åstadkoms gm att trådar dras ut enl. visst system ur bottentyget o. kvarvarande trådar (runt de därigm uppkomna hålen) sys ihop till ett genombrutet mönster; särsk. konkret. QvinlHemsl. 60 (1880). Till enkel utdragssöm höra hålsöm och stoppsöm. 3NF 11: 1145 (1929). Fatab. 1965, s. 197 (konkret).
-vis, adv. till -dra 5: i utvalda delar, i utdrag. (Man menar,) att en professor, när dess wettenskap i goda böcker finnes utarbetad, den samma utdragswis skal föreställa .. men för det öfrige wisa sine åhörare till sielfwa böckerne. Annerstedt UUH Bih. 4: 62 (i handl. fr. 1751).
Spalt U 963 band 36, 2012