| Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
UTFLYKT ɯ3tflyk2t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) handlingen att flygande (äv. med inbegrepp av flyende) lämna en plats, färd bort från ngt; särsk. dels om fågels utflygande ur bo, dels om bis rensningsflykt; äv. (o. numera i sht) oeg. l. mer l. mindre bildl., i fråga om rörelse bort från en plats (se särsk. a, b). Kellgren (SVS) 2: 106 (1781). Då .. (en svartvit flugsnappare) sitter och lurar på insekter, klipper han ofta och snabbt i luften med vingarna, liksom för att ständigt vara färdig till utflygt. Nilsson Fauna II. 1: 272 (1858). Man bör .. (om våren) söka förekomma eller minska utflygten (av bin) genom att skugga flustren med mattor eller brädlappar. Dahm Biet 172 (1878). Ofta slå sig flera (hämpling)hanar tillsamman på utflykterna. Rosenius SvFågl. 2: 30 (1921). — jfr RENINGS-, RENSELSE-, RENSNINGS-UTFLYKT. — särsk.
a) (kortare) färd bort från en plats i avsikt att återvända, utfärd, tur (se TUR, sbst.1 2), tripp; äv.: exkursion; förr äv.: utflyttning (från hemland). Göra en utflykt. Vara på utflykt. Utflykt till Öland, i naturen, på landet. (Förordnandet om ökad odlingsareal) hwilket sedermera af så god wärkan warit, at folksens utflykt aldeles uphört. Nordencrantz Arc. 171 (1730). Hans beskrifningar på skollefvernet och första utflygt ur fädernehuset äro .. charakteristiska. BL 12: 218 (1846). Efter en veckas vistelse i Berlin och en utflykt till Potsdam foro vi vidare i diligens till Leipzig. De Geer Minn. 1: 45 (1892). Då tiden medgifver, böra framför allt i klass 1 geografiska utflykter i nejden företagas för att .. hos lärjungarna klargöra .. vissa grundläggande geografiska begrepp. SFS 1906, nr 10, s. 24. För det mesta får cykelväskan och skafferiburkar duga för utflyktens matsäck. Form 1952, s. 102. — jfr KAMPING-, SKID-, SKOGS-, SKOL-, SVAMP-, SÖNDAGS-UTFLYKT m. fl.
b) om tanke l. känsla o. d. som rör sig utöver l. bortom de vanliga sfärerna; äv. (o. numera bl.) om utvikning l. avvikelse i tal l. skrift från det ämne som behandlas. Rosenstein 1: 100 (1787). De, som väntat sig att här (i den nya psalmboken) finna .. menniskosnillets djerfva utflykter .. skola troligen ej tillfredsställas. Wallin Rel. 1: 331 (1820, 1825). (Boken) besväras .. af alltför många och långa mytologiska utflykter, af upprepningar och longörer, men den är dock renässansens första moderna kärleksroman. Söderhjelm ItRenäss. 73 (1907). — jfr FANTASI-, SIDO-, TANKE-UTFLYKT.
2) (†) om möjlighet l. tillfälle till passage l. väg ut. Upstädhes Borgerne een frij utflycht till siöss .. nutit och hafft haffue. RA II. 2: 223 (1617). Rök och stank, som hafwer ingen annan utflykt, än igenom .. (jordhyddornas) halmtak, warandes wäggarne ofta utan rökhål och gluggar. Nordencrantz Arc. 280 (1730). En fjäril, hvilken af och an fladdrade på fönsterrutorna, för att söka sig en utflygt genom någon lycklig öppning. CFDahlgren 5: 245 (1832). Vindarne .. instormade i de trånga pass, som öppnade dem en utflygt mellan (bergen). Rydberg Ath. 41 (1859). — särsk. bildl., om möjlighet att undgå en svårighet l. ta sig ur en knipa, utväg l. råd (se RÅD, sbst.3 10) l. hjälp (se d. o. 4). Then tiidt wj .. komme tiil eth blått och vtharmadt Rijke mett thoma hender, wethendis oss Jnghen vthflyckt hwar wj oss ecke om sådana (dvs. vapen) besörgdt haffde. G1R 4: 131 (1527). (För att ge hantverkare arbete) synes här ingen säkrare utflyckt, än .. (att) ett Magazin kunde uprättas .. så wäl med nödige lifsmedel, som alla .. nödige materialier. Nordencrantz Arc. 244 (1730).
3) (†) tillflykt (se d. o. 1); särsk. i förb. med taga; äv. närmande sig l. övergående i bet.: skydd l. säkerhet (jfr TILLFLYKT 2). G1R 26: 46 (1556). Tå togh thet Danske Partijet vthflycht och wärn vp vthi Kyrckie-tornet. Girs G1 11 (c. 1630). Kommer beswär och farligheter opå, så är .. (i ett lands städer) bästa vthflychten, och där sökes och finnes medell, och härdas längst vth. RARP 3: 168 (1641). (Napoleon) fannt .. nödvändigt, at Mantua borde först intagas, emedan Franska Arméen ej vågade .. taga sin utflygt åt Österrikiska sidan. KrigT 1797, s. 25.
4) (†) om knep l. påfund för att komma undan svårighet l. trångmål; särsk. dels: undanflykt l. bortförklaring, dels: invändning. G1R 7: 484 (1530). Huadh som af een opman .. blifuer kiändt och dömt, thet skole bägge potentater utan någon gensäjelse och utflycht ware skylldige och plichtige till at holle och efterkomme. SvTr. V. 1: 128 (1603). Endoch dhe sökia att haffua en uthflycht och springia, handelen i upstäderne att framdeles göra disputerlig, .. så (osv.). AOxenstierna 2: 682 (1624). På Frankrijkes tractater voro intet att lijthe, uthan skulle väl Frankrijke finne uthflychter, så att vij intet kunne oss opå honom försäkra. RP 7: 123 (1637). HH XXXIV. 2: 225 (c. 1715).
-DAG. dag för utflykt. Den 6 juni hade Göteborgs folkskolor sin sedvanliga utflyktsdag. SvLärT 1898, s. 361. —
Spalt U 997 band 36, 2012