| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VETSKAP ve3t~ska2p, r. l. m. (RA I. 3: 177 (1593) osv.) ((†) n. G1R 24: 199 (1554), VDAkt. 1689, nr 378); best. -en; pl. -er.
1) om förhållandet att ngn (gm meddelelse från andra) vet (se VETA, v.1 2) l. vet om l. känner till l. är medveten om visst sakförhållande, kännedom; äv. mer l. mindre liktydigt med: besked (särsk. (o. numera bl.) i förb. med få (se b)); äv. konkretare, om enskilt fall av sådant vetande osv.; förr särsk. i allittererande (o. mer l. mindre tautologisk) förb. med vett (jfr VETT 3); särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av om (förr äv. av), angivande föremålet för sådant vetande osv. (se särsk. a, b) (förr äv. med gen.-bestämning i motsv. anv.); i vissa språkprov utan klar avgränsning från 2; jfr VETENSKAP 1. De gjorde det i l. med full vetskap om konsekvenserna. (Eftersom de) nekede sig någon dell medt wett eller wetskap såledis haffwe them iffrå .. Therföre wardt (osv.). HH XIII. 1: 42 (1562). Så fördriffuer och en sådana Gudz wilias widskap somnequal, säkerheet och synden. SynodA 2: 51 (1586). Så haar iagh haft tillhopa Sochnemännen och begärt af dem ett gott Wettskap, men dhe swarat, att dhe weeta inthet af någon Steen medh någon gammal skrift vppå heller och runska. RannsaknAntikv. II. 1: 78 (1683). Han .. undervisade folket i mycket, som hittills legat utom gränsen af dess vettskap. Strinnholm Hist. 1: 136 (1834). Vetskapen om att denna yrkesskickliga arbetskraft fanns tillgänglig. SvGeogrÅb. 1952, s. 41. Hon är 16 igen, men har skolryggsäcken full av alla sina vuxna erfarenheter och vetskaper om hur saker och ting kommer att gå. AB 19/7 2013, Nöjesbladet s. 15. — jfr FÖR-, MED-, O-VETSKAP. — särsk.
a) i sådana uttr. som ha l. äga vetskap (om ngt), veta om l. känna till (ngt), ha kännedom (om ngt); jfr VETENSKAP 1 a. Fast få äro, som nogen vettskap hafve om våre gamle friheter. RA I. 3: 177 (1593). Bleef af rätten förmaant bekiänne sanningen, huadh wittskap han hadhe. 3SthmTb. 13: 345 (1623). En vetskap ägde de alla, och det var, att svenskarna voro fruktansvärda soldater. Heidenstam Svensk. 2: 181 (1910). 34-åringens kompis åtalades inte eftersom åklagaren inte kunde styrka att han hade vetskap om vapnen. NerAlleh. 9/4 2014, s. 8.
b) i sådana uttr. som få (förr äv. bekomma) vetskap (om ngt), få veta (ngt), äv.: få besked (om ngt). Doch skall man tillsee, när man någon weetskap från Her(r) Pehr bekom(m)er, om icke Her(r) Joenss löhn skall blifva förbättrad. VDP 1678, s. 18. Jacob hade räknat med .. att ingen skulle få vetskap därom. Krusenstjerna Pahlen 5: 365 (1933). Att få vetskap om vad morgondagen kan ha i sitt sköte. KiromantHeml. 5 (1946). Det var då jag fick vetskap – den kvinna jag läst om på morgonen visade sig vara en för mig nyfunnen vän. GbgP 16/5 2013, s. 33.
c) i vissa prep.-uttr., i fråga om att ett sakförhållande l. skeende o. d. är l. varit (se α) l. inte är l. varit (se β–γ) känt för ngn; äv. med bibegrepp av att sakförhållandet osv. accepteras l. godkänns resp. inte accepteras osv.; i sht förr ofta samordnat med sådana sbst. som samtycke (se d. o. 1 d) l. vilja (jfr d) o. d.; jfr VETENSKAP 1 b.
α) i uttr. med ngns vetskap. Ath thet aldrigh skeeddhe medh theres weethscap wilia eller begære. G1R 2: 236 (1525). De flesta bilderna togs med hennes vetskap och ofta på hennes tillskyndan. SvD 3/9 1997, s. 18.
β) i uttr. utan (förr äv. utom (se d. o. I 3 a)) ngns vetskap. OPetri Kr. 285 (c. 1540). Tu skalt intet thet som ens annars är, vthan hans willia och wethskap tigh tilegna .. eller nyttia. Schroderus Comenius 859 (1639). Att några verser blefvo inflickade, som General Duvall utom min vettskap hade fabricerat. Kellgren (SVS) 6: 100 (1781). När jag utan mina föräldrars vetskap flyttade till Stockholm för att bli yrkesförfattare. Malmberg StyckVäg 115 (1950).
γ) (†) i uttr. (e)mot ngns vetskap. Efter hann hade .. utlänt (dock emot K. M:tz wettskap och willie) enn stor summa penningar. HH XXXIII. 1: 275 (1563). En lustig anecdote passerade med Wallin, som mot sin vettskap och vilja blef nämnd till ledamot af vasaorden. HH XXV. 2: 51 (1809).
d) (†) i sådana allittererande uttr. som med vetskap och vilja, med vett o. vilja. Ther .. vthwertes wyrdning medh wilia och witskap vthaff förachtelse warder tilbaka satt, så är (osv.). LPetri DialNattw. I 2 a (1562). Sådana Synder som skee med Wetskap och wilia. Ekman Siönödzl. 58 (1680). ÄB 9: 1 (Lag 1734).
2) om egenskapen l. förhållandet att vara kunnig (inom visst ämnes- l. erfarenhetsområde), kunskap l. vetande; äv. konkretare; särsk. (o. numera bl., ngn gg, med mer l. mindre tydlig anslutning till 1 (a)) dels i sådana uttr. som ha l. besitta vetskap, ha l. besitta kunskap osv., dels i förb. med prep.-uttr. inlett av om (förr äv. (ut)i) angivande arten av l. innehållet i kunskapen osv.; förr äv. liktydigt med: färdighet l. konst (jfr slutet); jfr 1, 3 o. VETENSKAP 2. Den resolution och förklaring, som wij, efther wårt högste wetskap och efthertenckiande om denne saken .. giordt hafuom. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 119 (1606). Någon annan, som bättre wetskap hafwer uthj Antiquitatibus Externis. Schück VittA 3: 143 (i handl. fr. 1670). Det är .. utaf några Änkor anstält en Manufactur af allehanda knytning och spetsar: hwilka ock däruti .. underwisa andra unga Qwinfolk .. så at således den wettskapen förmodeligen ock til flere sig utsprida lärer. HC11H 4: 29 (1697). Många institutioner hafva haft nytta af den aflidnes stora erfarenhet och rika vetskap. NTIdr. 1900, Julnr s. 15. Lodet gav vetskap inte bara om djup utan också om position. Ruin Drömsk. 96 (1951). (Man bör) försöka bättre ta tillvara den vetskap som kvinnor besitter. SvD 31/1 1981, s. 1. — jfr HANDELS-VETSKAP. — särsk. (†) i mer l. mindre tautologisk förb. med konst (se KONST 3 (e)); jfr VETENSKAP 2 a. Theszlijkes vpfinnes och then ena tidhen effter then andra nyie Konster och Weetskaper. Schroderus Urs. B 4 a (1626). Tillsäjer Bilthuggaren Precht, att skola berörda Prädikstohl efter sin bästa konst och wettskap förfärdiga. KyrkohÅ 1936, s. 202 (1707).
3) (†) vetenskap (se d. o. 3); särsk. konkretare (äv. närmande sig bet.: studium); i vissa språkprov svårt att skilja från 2. Emedan Folcket .. hade i begynnelsen medh andra nyttige inventioner, konster, scientiis och wetskaper, studier och stälningar, mycket annat at skaffa och göra. Sylvius Mornay 477 (1674). Drottning Catharina de Medicis i Frankrike wördade Astrologien högeliga, och kom thenna wetskap i hennes tid så i modet : at icke et förnämt Fruentimer satte Hufwan på sig, utan at rådgjöra med thes egna Astrologo. Block Progn. Dedik. 3 (1708). Unge H. Swedberg förmerker iag wara .. ett skickeliget ämbne till mechanska wettskaper. Polhem Brev 114 (1715).
Spalt V 841 band 37, 2017