| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VETENSKAP ve3ten~ska2p, r. l. m. (G1R 26: 466 (1556) osv.) ((†) n. Gustaf II Adolf 67 (c. 1620), VDAkt. 1790, nr 504); best. -en; pl. -er.
1) (†) vetskap (se d. o. 1); äv. dels (särsk. i förb. med sådana verb som få l. bekomma) mer l. mindre liktydigt med: underrättelse l. besked, dels närmande sig bet.: insikt; jfr 2. Bullernæsius Lögn. 246 (1619). Alltifrån den tijden haffuer iag åstundat at komma een eller twå dagar hijt til Upsala at taga i wetenskap om academiæ tilståndh. Annerstedt UUH Bih. 1: 377 (i handl. fr. 1647). Först inkallades Mårten .. huilken förmeentes hafua någon wetenskap huru fönstren äro wordne sönderslagne. UUKonsP 4: 8 (1650). Hustru Maria (fann) ingen annan undflyckt än at hon moste bekänna sigh hafwa bekommit dhen wetenskapen af Sigfrid Erikzsons hustru. BtFinlH 2: 256 (1666). (Två män försvann) hwarföre Skeparen alle Inwånare som på Skeppet woro slutna om Bordh behölt, så länge han fick Wetenskap om wåra twenna Båtzmän. Kiöping Resa 12 (1667). Stjernhjelm allena visste, huru mycket det var, som Han icke visste. Men denna vetenskap gjorde Honom stor, och snart kunnig i alt. Gagnerus Stjernhjelm 20 (1776). Cavallin Herdam. 5: 281 (cit. fr. 1809). — jfr FÖRUT-, O-VETENSKAP. — särsk.
a) i uttr. ha vetenskap om l. av ngt (jfr 2 b δ); jfr VETSKAP 1 a. Ändogh vij länge sedhen udi thett vänlighe förehaffvende varidt hafve E. K:tt altt sådantt grundlighen förnimme lathe, dher medt E. K:tt .. ther um någen vettenskap haffve måtthe. G1R 26: 466 (1556). Därpå frågade han mig, om hele generalitetet hade vettenskap af vårt sidste till senaten ingifne memorial. HH XXI. 1: 197 (1712).
b) i prep.-uttr. med l. utan l. utom l. emot ngns vetenskap, i fråga om att ngt äger l. ägt rum med l. utan ngns vetskap (o. vilja l. bifall l. samtycke o. d.); jfr VETSKAP 1 c. När thet skeer vthan Männernas wettenskap. Leuchowius Zader 300 (1620). Emot min villia och veetenskap. OxBr. 8: 456 (1645). Om detta skedt med Konungens wetenskap, är wäl ej aldeles säkert. Loenbom Stenbock 1: 49 (1757). Hans Adjunctus Herr Swen Olof Bergenholtz har, utom min synnerliga wetenskap och samtycke, rest bort. VDAkt. 1782, nr 11. Med Salig Herr Prostens vettenskap och bifall. VDAkt. 1815, nr 233.
2) (†) om egenskapen l. förhållandet att vara kunnig l. äga kunskap(er) (inom visst ämnes- l. erfarenhetsområde), kunskap l. vetande; äv. konkretare; äv.: färdighet l. förmåga l. konst (jfr a); särsk. i förb. med dels sådana verb som äga l. (inne)ha l. förvärva, dels klassificerande bestämning (se särsk. b); i vissa språkprov svårt att skilja från dels 1 (se särsk. b δ), dels 3 (se särsk. a, b α); jfr VETSKAP 2. Gennom studerande är wäl then tryggeste wegen till wettenskapen. Gustaf II Adolf 65 (c. 1620). Han måste .. äga een stoor dehl af den wettenskap som Medicis tillhörer. Annerstedt UUH Bih. 2: 265 (i handl. fr. 1687). The som til Läromästare och Lärare i Scholorne antagas, skola .. wara försedde med ämbetet tilhöriga wetenskaper. Skolordn. 1724, s. 6. (De) påstå, at Boskaps-skötseln ej är någon ringa och gemen konst, utan en ädel och angelägen wetenskap. Orrelius Diurr. 63: 6 (1750). Jag måste emot min vilja ock qvarblifva (i Moskva) med 2:ne mine camerater, den ena fändrich och den andra adjutant. Denne senare som i ungdommen lärdt handskemakare handvärket, kom denna vettenskapen til pass. Dahlberg Lefn. 37 (c. 1755). Aldrig har jag hört, det man utomlands nekat at allmänneligen hedra en berömd Konstnär, för det han genom sin wetenskap är i stånd at samla sig pengar. Posten 1769, s. 485. Schulthess (1885). — jfr BOK-, HUSHÅLLNINGS-, KALENDRERINGS-, MEDALJ-, MILITÄR-, MINÖRI-, NAVIGATIONS-, RITAR-, SLÖJD-VETENSKAP m. fl. — särsk.
a) i mer l. mindre pleonastisk förb. med dels konst (se KONST 3 (e); jfr 3 a), dels studier (se STUDIUM 4). Stiernhielm Arch. A 3 b (1644). En sådan architect som i den kånsten och wettenskapen hafwer medh store fliijt och kåstnadh wunnit det framstegh och den fullkommenhet .. att (osv.). Josephson Tessin 1: 99 (cit. fr. 1681). Cancellist Petter Johanson Falck, som ej allenast wid academien i Upsala förwärfwat sig wackra studier och berömmelige wettenskaper, utan och under denna Rikzdagen wisat prof af dess skickelighet. 2BorgP 3: 254 (1727).
b) i förb. med bestämning angivande arten av l. innehållet i kunskapen l. färdigheten osv.
α) med adj.-attribut; jfr 3 b β. Then ene hafwer natur, böijelse .. och lemmar til åkerbruk .. en annar .. til bokliga wetenskaper. Swedberg Cat. C 4 a (1709). Denna tiden ökade han sin Historiska wetenskap förträffeligen. SvMerc. 1: 423 (1756). Nohrborg 256 (c. 1765).
β) med gen.-bestämning. Palmchron SundhSp. A 3 b (1642). Begåfwade medh alla sakers fullkommeliga wetenskap. Isogæus Segersk. 1302 bis (c. 1700). JGOxenstierna 5: 328 (c. 1817).
γ) med inf.-uttr. RP 6: 765 (1636). Våra bönders vettenskap att inskära kalendrar på runstafvar. Atterbom Minnest. 1: 123 (1847). Att Hellweg då nyligen skulle hafva inhämtat vetenskapen att sätta bättre färg på segelduken, så att den föga kunde skiljas från holländsk. 2RA 1: 527 (1909; i referat av ä. handl.).
δ) med prep.-uttr. inlett med (ut)av l. (ut)i l. om; jfr 1 a. Wettenskap vthi krigsacker. Gustaf II Adolf 65 (c. 1620). Presterskapet, som icke hade så stor wätenskap om desse saker. RARP 4: 558 (1651). En som har wettenskap utaf fächtning. Porath Pal. 1: K 2 a (1693). Atterbom Minnest. 2: 366 (1824).
3) om (den organiserade l. institutionaliserade) verksamheten att (i enlighet med vissa principer l. på grundval av viss teori) metodiskt o. systematiskt inhämta l. insamla o. organisera l. klassificera kunskap l. vetande (om visst sakförhållande l. inom visst område) (o. därifrån dra slutsatser, i sht om orsakssammanhang); äv. (i vissa ä. språkprov svårt att skilja från 2) om på sådant sätt inhämtad osv. kunskap osv.; särsk. i sg. best., sammanfattande, om allt slags sådan verksamhet l. kunskap osv., äv. (särsk. i uttr. den samlade vetenskapen) med inbegrepp av de personer (o. institutioner) som ägnar sig åt sådan verksamhet l. besitter l. förvaltar sådan kunskap osv.; äv. (särsk. med attributiv bestämning l. ss. senare led i ssgr) om viss vetenskapsgren l. visst vetenskapsområde, särsk. mer l. mindre liktydigt med dels: lära (se LÄRA, sbst. 2), dels: läroämne (vid universitet l. högskola o. d.); äv. i allmännare anv. (se c); jfr VETSKAP 3. Vetenskapen av idag. Hennes alltför tidiga död var en stor förlust för vetenskapen. Den samlade vetenskapen är överens om fluorens nytta. Entomologi är vetenskapen om insekterna. Grafologin är ingen vetenskap i egentlig bemärkelse. Om någon wettenskap uti werden synnes fordra en widlyftig resa .. så (osv.). Rudbeck d. y. Samolad 2 (1701); möjl. till 2. At de Mathematiske wettenskaperne högt skattas af allom dem som hafwa både tycke för ädla wettenskaper, och der jemte förstå hwad nytta och förmån de samma med sig hafwa. Brandt Math. Fört. 1 (1718). Hela wettenskapen af Historia Naturalis har jag upbygt af ny grund till all den högd han nu ärnåt. Linné Bref I. 1: 35 (1762). (Studenten har,) enligt lärarens i geometrin intygande, visat en brottslig försummelse och vårdslöshet i denna vetenskap. Ekstrand Karlbg 79 (cit. fr. 1809). Vi kunne samla erfarenheter, urskilja deras utslag, sammanlägga det framfarna och aflägsna med det närvarande: så blir natur-betraktelse vetenskap, och vetenskap egentligen en classification och jemförelse af erfarenheter för att upptäcka orsaken. Ehrenheim Phys. 2: 4 (1822). Han var en utpräglat kritisk natur, också inom sin vetenskap. Wigforss Minn. 1: 151 (1950). Tidpunkten för socialpsykologins uppkomst som vetenskap har diskuterats. Angelöw o. Jonsson SocPsyk. 15 (1990). — jfr ARKIV-, ARTILLERI-, BERGS-, BIBLIOTEKS-, FÖRNUFTS-, GRÄNS-, HANDELS-, HUSHÅLLS-, INGENJÖRS-, KONST-, KRIGS-, LITTERATUR-, LÄKAR-, MEDALJ-, MILITÄR-, NATUR-, PSEUDO-, REAL-, RELIGIONS-, SAMHÄLLS-, SKOGS-, SKOL-, SOCIAL-, SPRÅK-, STATS-, SYSTER-, TEATER-VETENSKAP m. fl. — särsk.
a) i förb. med (o. motsatt) konst (se d. o. 3, 4); jfr 2 a. Kiärlek för konst och Wettenskap. Ehrenadler Tel. 45 (1723). Wetenskap är sjelfwa kunskapen, som lärer och bewiser huru det bör wara, efter sina ricktiga grundsanningar; men Konsten är en färdighet, at göra gagn med det man wet, som läres genom öfning och handläggande därwid. Bergklint MSam. 1: 85 (1781). Under kalifernas spira blomstrade konster och vetenskaper. Sterner o. Kinch OrientMatt. 102 (1929). Praktisk flygning är ej en vetenskap. Det är en konst. Söderberg PrFlygl. 1: 41 (1935).
b) i vissa uttr.; jfr c. särsk.
β) med mer l. mindre kvardröjande bet. av 2 (b α). särsk.
α’) (numera mindre br.) den glada vetenskapen, om skaldekonst l. poesi; jfr GLAD, adj. 1 c β. Så blir skaldens konst fullkomligt den glada vetenskap, som hon från urminnes tider bestämdes att vara. Atterbom Minn. 87 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Emellertid kan ingen tjena två herrar: den allvarliga och den glada vetenskapen sletos om honom. Svea 1870, s. 222. Sylwan EurLittH 1: 57 (1910).
β’) (numera bl. i skildring av ä. förh.) hemlig(a) vetenskap(er) (förr äv. fördolda vetenskaper (se FÖRDÖLJA 1 a)), om (utövande av) magi l. magiska kunskaper; jfr HEMLIG 6 b. Höijer 3: 279 (c. 1810). Genomgå vi alla förberedelser, som .. (andebesvärjelsen) erfordrar, så hafva vi på samma gång sett hela den hemliga vetenskapens fält i fågelperspektiv. Rydberg Magi 80 (1865).
γ’) (†) dels filosofisk(a) vetenskap(er) (se FILOSOFISK 1 a), dels naturlig(a) vetenskap(er), naturvetenskap(er) (jfr NATURLIG 13). Rudbeck d. ä. Atl. 3: 247 (1698). Så hafwa wåre Glorwyrdigste Konungar .. wijst huru högt de af naturlige wetenskaper warit älskare. UHiärne Förb. 4 (1706). Porthan 5: 99 (1790).
c) i allmännare anv. (i ä. språkprov möjl. äv. med kvardröjande bet. av 2), i fråga om att ngt är (mycket) invecklat l. komplicerat l. kräver stora l. grundliga (för)kunskaper o. d., särsk. (ngt vard.) i sådana uttr. som ngt är en hel vetenskap l. en vetenskap för sig; jfr b. Som konsten att resa, nemligen med nytta, är en vettenskap, den man först börjar förstå sedan man redan i trefjerndels år flackat på resor. Atterbom Minn. 528 (1818). Det moderna försäkringsväsendet är en hel vetenskap. BiblBl. 1930, s. 343. Fläckurtagning håller på att bli en vetenskap. Holm AlltFläck. 7 (1946). Bara hans kaffedrickande är en vetenskap för sig. Expressen 28/9 1990, s. 2.
-BANA. (numera bl. tillf.) jfr bana, sbst.1 1 g γ. På Vettenskaps Banan inträdande Ynglingar. HFinSkolvH 2: 216 (1803). —
-BEFORDRARE. (†) om person som främjar vetenskap. SP 1792, nr 182, s. 4. Ett Lärosäte, som han .. så ädelmodigt gagnat såsom Lärare och Vettenskapsbefordrare. Phosph. 1810, s. 128. —
-BEGREPP. begrepp (se d. o. 5 b) bestämmande företeelsen vetenskap. Detta stora nya faktum, tillvaron av en historisk vetenskap, kräver nu av den kritiska filosofien .. en utvidgning av det kantska vetenskapsbegreppet. SvTidskr. 1924, s. 177 (1904). —
-BILDNING. särsk. (numera bl. tillf.) om vetenskaplig l. akademisk (ut)bildning; jfr bildning 5 b. Det är ofelbart, att Nationalbildningen är blott ett resultat af Vetenskapsbildningen, men den sednare kan finnas eller komma till vissa kretsar af samfundet, utan att den förra alstras, i brist af anstalter till dess spridande. Segerstedt Rosenstein 554 (cit. fr. 1815). —
-DEL. särsk. (†): vetenskapsområde. Sedeläran och Statskonsten: begge ägande den gemenskap med ett rikes lagverk, att både lagstiftning och lagskipning blifva ett handtverk, så snart de sakna stöd af dessa vettenskapsdelar. 1SAH 2: 333 (1788, 1802). Agardh BlSkr. 2: 226 (1844). —
-DYRKARE. särsk. (†): vetenskapsman; jfr dyrkare 4 b. Den sanna vettenskaps-dyrkaren .. lefver, njuter och verkar endast inom sin vettenskaps trefliga hembygd. 2SAH 13: 133 (1828). Stavenow Frihetst. 154 (1898). —
(2, 3) -FACK. numera bl. till 3; jfr fack, sbst.1 7, o. -område, -ämne. (Bankirverksamheten) kan räknas till ett fullkomligt särskildt vetenskapsfack. Wingård Minn. 5: 53 (1847). En resonerande och konkret målande essästil som är ovanlig bland andra vetenskapsfack. GbgP 8/10 1999, s. 44. —
-FIENTLIG. fientlig l. avvisande mot vetenskap(en). SvD(A) 8/2 1921, s. 3. Boken vågar sätta vedertagen forskning ifråga – men inte på ett vetenskapsfientligt sätt. Isaksson o. Linder Wägner 2: 247 (1980). —
-FÄLT. vetenskapsområde; jfr fält 8. Wikström ÅrsbVetA 1829, s. 203. Värt att notera är att de senaste fyra rektorerna har kommit från vitt skilda vetenskapsfält, i tur och ordning medicin, juridik, fysik, och läkemedelskemi. UNT 31/1 2011, s. 16. —
-FÖRAKT. jfr förakt, sbst.2 b. Lychnos 1971–72, s. 139. Homofobi och islamofobi går hand i hand med vetenskapsförakt och kvinnoförtryck. DN 25/10 2013, Kultur s. 9. —
-GREN. jfr gren, sbst.1 5 a, o. -område. SP 1792, nr 213, s. 4. Under det senaste halvseklet har vittnespsykologien blivit en vetenskapsgren av sådan betydelse att den förmått påverka rättsuppfattningen. Arv 1951, s. 56. —
-HISTORIA. (vetenskapsgren som sysslar med o. beskriver) vetenskap(en)s historia (se d. o. II 1); äv. om sådan vetenskapsgren ss. akademiskt läroämne (jfr historia II 2); jfr -teori o. lärdoms-historia. Lagerbring HistLit. 1 (1748). Swedenborgs Principia är en av de stora böckerna i svensk vetenskapshistoria. Lindroth SvLärdH 2: 565 (1975). En välskriven och grundlärd avhandling, framlagd i ämnet vetenskapshistoria vid Uppsala universitet. SvD 6/12 2011, Kultur s. 9. —
-HISTORISK. jfr -historia. Förslag om inrättande av ett vetenskapshistoriskt museum i Stockholm. RedNordM 1920, s. 3. —
-IDEAL. jfr ideal II 3. Rousseaus .. förment skeptiska inställning till vetenskapens värde innesluter som positiv kärna ett vetenskapsideal, som griper människan i djupet av hennes personlighet. OoB 1939, s. 474. —
-IDKARE. vetenskapsman. Kellgren (SVS) 5: 559 (1792). Behörig till tjänst som docent är den som .. styrkt sig äga erforderlig skicklighet som vetenskapsidkare och lärare. SFS 1970, s. 831. —
-JOURNAL. tidskrift som behandlar (nyheter inom) vetenskap(en); särsk. ingående i namn på sådan tidskrift; jfr journal 2. Vettenskaps-Jurnal för Läkare och Fältskärer. Lyceum I. 2: 10 (1810). Science .. är en av de mest berömda vetenskapsjournalerna. Sydsv. 19/1 2013, s. A24. —
-JOURNALIST. journalist som (huvudsakligen) skriver om vetenskap; jfr -reporter. DN 3/6 1982, s. 4. —
-KRITIK. jfr kritik 1 b. Liljedahl Norström 2: 162 (cit. fr. 1910). Några forskare efterlyste .. en mer avancerad vetenskapskritik i stil med den bästa kulturkritiken. DN 27/6 2004, Allm. s. 2. —
-KVINNA. kvinna som yrkesmässigt ägnar sig åt vetenskaplig verksamhet. SvLittFT 1836, sp. 369. Vetenskapskvinnan Marie Curie, den första kvinnan någonsin att få Nobelpriset. AB 11/12 2011, s. 17. —
-LÄRA. [jfr t. wissenschaftslehre] (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) jfr lära, sbst. 2, o. -teori. Möller (1807). Den tyske 1800-talssociologen Max Webers klassiska vetenskapslära. DN 24/3 1999, s. B5. —
-MAN. person som yrkesmässigt ägnar sig åt vetenskaplig verksamhet; jfr man, sbst.2 5 c λ, o. -dyrkare, -idkare, -kvinna o. vetenskapare. Phosph. 1811, s. 275. Det är skamligt att de ska köra med henne så där. Hon är ju en framstående vetenskapsman. Lundgren Bellow ProfDec. 139 (1982). jfr bergs-, rätts-, social-, språk-vetenskapsman m. fl. —
-ODLING. (numera mindre br.) idkande av vetenskap; jfr odling 4. LBÄ 16–17: 58 (1798). Ett universitet kan hafva ett lysande rykte för den kraft, hvarmed dess Professorer befordra vetenskapsodlingen. Frey 1845, s. 218. Hedin Ludv14Tid. 98 (1895). —
-OMRÅDE~020. område (se d. o. 3) av l. inom vetenskap(en); jfr -del, -fack, -fält, -gren. Schéele Själsl. 5 (1894). Ordinarie lärare vid högskolan är pliktig mottaga uppdrag som sakkunnig inom eget vetenskapsområde. SFS 1950, s. 1308. —
-ORD. (numera bl. tillf.) jfr ord, sbst.2 4, o. -term. Serenius H 2 b (1734). Blott egentliga vettenskaps-ord, mod-termer, och andra ord af lika slag, hafva blifvit .. förbigångna. 2SAH 1: 245 (1801). —
-SAMFUND~02 l. ~20.
1) samfund (se d. o. 3 d) för främjande av (viss) vetenskap; jfr -akademi, -samhälle 1, -societet, -sällskap. EP 1792, nr 37, s. 2. Så väl utländska som inländska vettenskaps-samfunds tideböcker. Franzén Minnest. 3: 674 (1844).
2) vetenskapssamhälle (se d. o. 2); i sht i sg. best. Det är hög tid för dagens vetenskapssamfund att ta itu med ekonomiämnet och dess företrädare, eftersom ekonomerna själva inte orkar med detta. DN 24/5 1992, s. A4. —
-SAMHÄLLE~020.
1) vetenskapssamfund (se d. o. 1); särsk. (i sg. best.) ss. del av namn på sådant samfund; jfr samhälle 2 b. GT 1787, nr 136, s. 3.
2) sammanfattande, om vetenskapen o. dess företrädare; i sht i sg. best.; jfr -samfund 2. DN 4/2 1987, s. 4. Det exakta, entydiga och opersonliga språk som vetenskapssamhället drömmer om. Engdahl Cigarett. 35 (2011). —
-SNILLE. om utomordentlig vetenskaplig begåvning (jfr snille 3); äv. (o. numera bl., tillf.) om person med sådan begåvning (jfr snille 4). Tegnér FilosEstetSkr. 326 (1808). E-paraden, där varje bokstav .. försetts med ett citat av eller om vetenskapssnillet, är det senaste inslaget i det pågående Einsteinåret. DN 17/4 2005, Res. s. 16. —
-SOCIETET. vetenskapssamfund; numera nästan bl. i sg. best., ss. del av namn på sådant samfund; jfr societet 5. Den i Upsala inrättade Wettenskaps Societeten. Henel 1735 255 (1736). Hwad flit och omsorg samtl. Wettenskaps Societeter i Europa anwändt at uptecka, beskrifwa och kunnoga giöra alla de diur, som någonsin kunnat tillsammans fås, wisa nogsamt deras acter. Linné Bref I. 2: 36 (1744). —
-SPRÅK. av l. inom vetenskap(en) använt språk (se d. o. 6 a). 3SAH LIX. 3: 280 (1845). Latinet, som i historisk tid var det internationella vetenskapsspråket. DN 13/2 2002, Allm. s. 12. —
-STAD. om stad(sdel) kännetecknad av betydande vetenskaplig verksamhet. Tanken .. att kring Nordiska museet skapa en historisk-arkeologisk vetenskapsstad, så som man vid Frescati skapat en naturvetenskaplig. DN(A) 11/2 1931, s. 3. —
-SYN. jfr syn, sbst.2 5, o. -uppfattning. HT 1965, s. 307. Hon kombinerade utan problem en positivistisk vetenskapssyn med en stor humanistisk ådra. DN 24/11 2005, Allm. s. 34. —
-SÄLLSKAP~02 l. ~20. (i sht om ä. l. utländska förh.) vetenskapssamfund. Möller 1: 18 (1745). (I talet omnämns) att Bergius, efter sin ankomst till Stockholm år 1749, försökte att .. inrätta ett historiskt vetenskapssällskap. HT 1885, s. 97. Det amerikanska vetenskapssällskapets möte. DN 24/8 1997, Söndagsbil. s. 16. —
-TEORETIKER. person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt vetenskapsteori. Som vetenskapsteoretiker fullföljer Aristoteles traditionen från Platon. Aspelin TankVäg. 1: 127 (1958). —
-TEORETISK. jfr -teori. Vetenskapsteoretiska överväganden, problem. Den särskilda art av vetenskapsteoretisk naivitet, som består i att man icke ens är medveten om de systematiska förutsättningarna. SvTidskr. 1936, s. 41. —
-TEORI. teori(system) rörande vetenskap(en) (i sht vetenskapens väsen o. den vetenskapliga kunskapens uppkomst o. utveckling); äv. om sådan teori ss. akademiskt läroämne; jfr -historia, -lära. Professor i vetenskapsteori. Strindberg BlåBok 347 (1907). (Det är) ett faktum att det naturvetenskapliga arbetet alltsedan Galilei i praktiken motsvarar den moderna vetenskapsteorins hypotetiskt deduktiva metod. Gerholm NatFilFys. 30 (1971). —
-TERM. (numera bl. tillf.) till vetenskap(en) hörande fackterm; jfr term, sbst.2 4, o. -ord. Serenius lii 1 a (1734). —
-TRO. tro (se tro, sbst.1 3) på vetenskapen. SvD(A) 1/12 1929, s. 13. Han förenade sin vetenskapstro med ett brinnande nit för samhällets omdaning efter förnuftsmässiga principer. IllSvLittH 4: 4 (1957). —
-UPPFATTNING~020. vetenskapssyn; jfr upp-fattning 4. Andra avdelningen (i boken) är om möjligt än mer radikalt ensidig i fullföljandet av denna samma snäva vetenskapsuppfattning. PedT 1932, s. 221. —
-VÄG. särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. i vetenskapsväg (förr äv. i vetenskapsvägen), i fråga om l. när det gäller vetenskap(en). Det loford, som .. våra Svenska Författare i vetenskaps-vägen med billighet undfå af Utlänningen. Kellgren (SVS) 4: 11 (1778). Rudbecks Atland .. är ett bland de vidunderligaste företag i vetenskapsväg, som verlden sett. Strindberg SvFolk. 2: 168 (1882). —
-ÅR. särsk. i pl., sammanfattande, om levnadsår ägnade åt vetenskaplig verksamhet. Tessin Bref 1: 288 (1753). De båda vetenskapsårens mödor, en avhandling om ortnamnen som slutar på stad. Wigforss Minn. 2: 67 (1951). —
-ÄLSKARE. (numera bl. tillf.) om person som är livligt intresserad av l. hängiven vetenskap(en). Hwalström SpecPaid. 258 (1773). Den stora Naturens Bok .. som ännu i sitt inre hyser för Vetenskaps-älskaren många mörka eller aldeles okände sanningar. VetAH 1812, s. 156. —
-ÄMNE. särsk.: ämne tillhörande vetenskapen l. som är föremål för vetenskapliga studier; jfr -fack. LittT 1797, s. 129. (P. g. a. likartade metoder o. forskningsobjekt) får varje språkprofessor en kontakt med och översyn av övriga språkämnen, som i stort sett saknar motsvarighet beträffande övriga humanistiska vetenskapsämnens. EkonT 1945, s. 49.
VETENSKAPARE, m.//ig. till 3: vetenskapsman. KarlstT 1895, nr 1711, s. 2. En sluten krets av kvinnliga vetenskapare av skilda åldrar och värdigheter. Bergman LBrenn. 5 (1928). Ingen verkligt betydande förändring i mänsklighetens liv (har) blivit fullbordad utan hjälp av tekniker och vetenskapare. TT 1941, IndEkon. s. 86. jfr natur-, rätts-, samhälls-, skogs-, social-, språk-, stats-vetenskapare. —
VETENSKAPLIG, förr äv. VETENSKAPELIG, adj. till 3: som avser l. kännetecknar l. hör till l. har samband med l. härrör från vetenskap(en). Vetenskapliga rön, metoder, försök. Ur rent vetenskaplig synvinkel. En vetenskapligt hållbar hypotes. Fri vetenskaplig verksamhet. Höijer 4: 448 (1796). Mr Howard är bekant för .. de första vetenskapliga bevis för meteorstenarnas nedfallande från himmelen. Berzelius Res. 13 (1812). Vid upprättande av förslag till professorsbefattning skall .. tagas hänsyn till ådagalagd vetenskaplig skicklighet i det eller de ämnen befattningen omfattar .. (o.) förmåga att meddela vetenskaplig undervisning. SFS 1950, s. 1307. Processen att förvandla högerorienterad ekonomisk teori till vetenskaplig sanning har pågått sedan 1930-talet. AB 19/5 2013, s. 28. jfr biblioteks-, fack-, kvasi-, natur-, o-, populär-, pseudo-, rätts-, social-, stats-, system-, tekniskt-, tvär-vetenskaplig m. fl.
Avledn.: vetenskaplighet, r. l. f. om egenskapen l. förhållandet att vara vetenskaplig. Rapporten uppfyller inte de enklaste krav på vetenskaplighet. Leopold 6: 96 (1803). Den här begynta framställningen vill gå en annan väg – som kanske icke kan göra anspråk på full vetenskaplighet, såsom den kritiska skolmästarvisdomen bestämt vetenskaplighetens begrepp. Brilioth PredH 10 (1945). jfr o-, pseudo-vetenskaplighet m. fl.
Spalt V 825 band 37, 2017