Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VETENHET, f.; best. -en.
Etymologi
[jfr ä. d. videnhed; av mlt. wetenheit, ssg av weten(t) (se VETENSKAP) o. -heit (se -HET). — Jfr AVVETENHET]
(† utom ss. senare led i ssgr) vetande l. kunnande; äv.: vetskap. Lär mich godheet tuct och wetenheet. Psalt. 119: 66 (öv. 1536). Echteskap medh bägges theres Föräldrars och Slächtes wilie och wetenheet stadfästat .. bliffua. Lælius Jungf. L 1 a (1591). jfr ALL-, MÅNG-, O-VETENHET.

 

Spalt V 825 band 37, 2017

Webbansvarig