| Publicerad 2001 | Lämna synpunkter |
SYSTER sys4ter l. 32 (Weste (1807; med uppgift om att ordet uttalas med grav accent), Dalin (1854; med uppgift om att ordet uttalas med grav accent)), f.; best. -tern (CGLeopold (1793) i 2Saml. 8: 93 osv.) ((†) -teren(n) VarRerV 41 a (1579), Koch GudVV 2: 375 (1916). -tra AJGothus ACoyet B 4 b (1618). -tran CupVen. A 5 a (1669). -tren(n) AntT XVI. 1: 81 (1555: kællarasystren), Palmblad Fornk. 1: 257 (1843). -tron EnköpTb. 286 (1595)); pl. -trar (Mat. 13: 56 (NT 1526) osv.) ((†) -teræ G1R 1: 5 (1521). -tre(r) G1R 1: 40 (1522), VDAkt. 1691, nr 216. -tror BtFinlH 3: 120 (1541), Törneros (SVS) 4: 130 (1826)); pl. best. -trarna (-ana) VadstKlUppbB 55 (1549: sterhws-systrana), Stiernhielm Herc. 128 (1648, 1668) osv. ((†) -terna Landsm. XVII. 3: 44 (1672). -trena G1R 1: 150 (1523)).
1) om person (l. ss. person uppfattad gud l. övernaturligt väsen o. d.) av kvinnligt kön som har fader l. moder gemensam med en annan person l. andra personer (vanl. med syskonförhållandet angivet medelst genitiv- l. possessiv- l. prepositionsbestämning); äv. i utvidgad anv., dels (särsk. i ssgrna DI-, FOSTER-, GUD-, LEK-, SKYDDS-, STYV-SYSTER) om kvinnlig person som döpts l. uppfostras l. blivit uppfostrad l. leker l. lekt tillsammans med ngn annan l. andra utan att vara hans l. hennes l. deras verkliga syster (i ovan anförd bet.), dels, ngn gg, i fråga om djur (särsk. i ssgrna HEL-, KULL-SYSTER). Hon är hans l. hennes l. deras syster. Vara syster till, förr äv. av l. vid l. åt ngn l. ngra. Det syntes att flickorna var systrar. G1R 1: 170 (1523). Catharina Nilssdotter, systren wÿdh Maria Nilsdotter. VDP 1674, s. 495. En Syster af Selene .. var .. Eos. Norrmann Eschenbg 2: 51 (1818). Almqvist Lad. 5 (1840: åt). Vi var fem syskon i hemmet, tre bröder och två systrar. Järnbruksminn. 11 (1952). — jfr FADER-, HALV-, HEL-, HUSTRU-, MODER-, MORMODERS-, SAM-, SAM-KVEDA-, TVILLING-SYSTER o. SMÅ-SYSTRAR m. fl. — särsk.
a) i ordspr., ordstäv o. ordspråksliknande talesätt; äv. motsv. b, h. Thet är een Erlig Men(n)ischie tungt och blygliget aff lijthe till een annen, Och är fast bettre sielfuer hafue, ähnn Syster att bedie. Brahe Oec. 52 (c. 1580; uppl. 1971). Bettre är sielff äga, än bedes til låns aff syster. SvOrds. A 3 b (1604). Ingen bror i spel och ingen syster i kärlek. Blanche Bild. 4: 217 (1865). ”Det har ingen fart” — sa’ han, som kysste syster sin. Holmström Sa’han 20 (1876). ”Skål, syster!” — sa’ skräddaren åt geten. Därs. 70.
b) (ålderdomligt) i best. anv. i sg. utan bestämning o. slutartikel (likställt med l. närmande sig egennamn); särsk. använt vid tilltal till yngre syskon vid omtal av hans l. hennes l. deras syster, liktydigt med: din l. er (l. vår) syster. AFSoldan (1860) hos Aho Soldan 304. Vi skola nu först gå igenom .. (rollerna) tillsammans .. Sedan hjelper nog syster alla och förhör Er, tills Ni kan hvart ord. Hallström GHist. 11 (1895). Har du hittat de där? .. Och du ämnar gifva dem åt syster? Janson FörstaMänn. 19 (1906).
c) i uttr. stora syster, äldre l. äldsta syster(n); lilla syster, äv. syster lill, yngre l. yngsta syster(n). 3Saml. 88: 156 (1653). Min lilla syster. Lind (1749). O, syster lill! Din kind blir mera blek / för varje dag, som rinner hän mot natt. Törnell AnLöft. 13 (1919). Stora syster som gift. Högberg Turner (1978; boktitel). — jfr LILLA-, STORA-SYSTER.
d) i förb. med attribut i mer l. mindre stående, formelartade uttryck för tillgivenhet. Eder Kong:e Ma:tts Elskelighe käre Systrer. HH XXXIII. 1: 195 (1561). Synes .. icke orådligidt wara, adt Eder Kong:e Ma:tt hade en eller twå aff sine Elskelige käre Systror medt sigh. Därs. Nu mijn’ Hästar / Hwijla; skal wara wäl at iag besöker, / Min kär-älsklige Syster. Stiernhielm Cup. 5 (1649, 1668). Tack söta syster för dina sista rader. MoB 7: 49 (1806). Hav tack, hav tack, kär systeren min — de orden viska alltid inom Simon, när han tänker på Ester. Koch GudVV 2: 375 (1916).
e) i uttr. för att beteckna de nio muserna som enligt den grekiska mytologin var döttrar till Zeus o. Mnemosyne. — jfr KONST-, LÄRDOMS-SYSTER.
α) i uttr. de nio systrarna o. d. The niyo Systrar, androm til Exempel, / Upbyggia honom (dvs. Apollon) ett odödlighetens Tempel. Stiernhielm Parn. 1: 1 (1651, 1668). Ofta besöker Kärleken Vinets glättiga Gud; ofta de nio Systrarna; ty han älskar Sånger. Enbom Gessner 94 (1794). VRydberg (1874) hos Warburg Rydbg 2: 425.
β) i uttr. Febi systrar. Nej, jag bör afstå med det hopp / Att kunna Phébi systrar röra; / Jag är för svag till själ och kropp, / Att mer hos könet lycka göra. Kellgren (SVS) 6: 85 (1779).
f) (†) i uttr. mor syster, om (ngns) moster. Käre hierttans Mor Syster Fru Anna. SUFinlH 4: 216 (1613); möjl. ssg.
h) i oeg. l. bildl. anv. (äv. motsv. a) för att beteckna att ngt är besläktat l. intimt förbundet med ngt annat l. är av samma l. liknande beskaffenhet l. konstruktion l. art l. har samma läge som l. kan jämställas med l. står i nära förhållande till l. brukar åtfölja ngt annat; särsk. i uttr. vara systrar, trivas tillsammans, samsas; äv. personifierat. Sägh til wijshetena Mijn syster ästu, och kalla förstondighetena tina käristo. SalOrdspr. 7: 4 (öv. 1536). Ingen sorg vthan syster .. (dvs.) Sällan kommer skadhan ensam til bys. Grubb 383 (1665). Gudzfruchtan och Rikedom kunna wähl wara Systrar. Lacander Gyllenstierna 29 (1706). Lybeck hade en Syster i Sverige, jag menar Wisby på Gotland. Dalin Hist. 2: 205 (1750). Vet, farans syster heter ära. Nicander 2: 48 (1827). Genom fräsande saltskum skuro (fartyget) Santa Maria och hennes båda systrar sin väg rakt emot väster. Hedin Pol 2: 310 (1911). Sydsvenska ortnamnssällskapet fick den 9 dec 1935 en syster, Ortnamnssällskapet i Uppsala. NFMånKr. 1938, s. 128.
Anm. till 1. I slang används stundom formen syssa sys3a2, f.; best. -an; pl. -or. En syssa till morsan hade en bror som for ti Brasilien. Höijer Stjärnkl. 85 (1943).
2) om person av kvinnligt kön i förhållande till annan person l. andra personer med vilken (vilka) hon är förenad gm annan släktskap än gm gemensam fader l. moder.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om nära kvinnlig släkting. Blivom wi emellan oss systrar och bröder, sosom lenge warit haffwer. VgFmT II. 6—7: 122 (1587). En Bror tröstar sin Syster Öfwer Hennes Lilla Sons död. Runius (SVS) 1: 179 (1707; rubrik). Därs. 2: 89 (1711; om kvinnlig kusin). Man kallar .. en Svägerska eller annan nära slägting i svågerlag el. på sidolinjen .. Syster. Weste FörslSAOB (c. 1817). — jfr FADER-, MODER-SYSTER.
b) om stamförvant; särsk. i pl., om kvinnor av olika, men dock stambesläktade folk. (Berbernas) qvinnor .. bevara .. vida längre än sina arabiska systrar kroppens och själens ungdom. Svensén Jord. 455 (1887).
c) i enlighet med uppfattningen av hela mänskligheten ss. medlemmar av en familj, om medmänniska, nästa. Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, vad hjälper det då (osv.). Jak. 2: 15 (NT 1981). — jfr MED-SYSTER.
3) om kvinnlig kristen trosförvant, (med)kristen; särsk. om kvinnlig medlem i den äldsta kristna församlingen. Syster i Kristus, se I, prep. 4 a slutet. Hwar och en som gör min fadhers wilia, som är j himblomen, han är min brodher och syster och modher. Mat. 12: 50 (NT 1526). Wåra Bröder och Systrar i Trone. Swebilius Cat. 2: 63 (1689). Jag anbefaller åt eder vår syster Febe, som är församlingstjänarinna i Kenkrea. Rom. 16: 1 (Bib. 1917). — jfr KRISTENDOMS-, MED-, RELIGIONS-SYSTER.
4) om kvinnlig medlem av en klosterorden l. ett gille l. en korporation o. d. (jfr 5); om kvinna som (mer l. mindre yrkesmässigt) ägnar sig åt humanitär verksamhet; särsk.
a) [efter lat. soror] om kvinnlig medlem av en kloster- l. nunneorden l. annan andlig organiserad sammanslutning l. förening (med syfte att utöva välgörande ändamål); särsk. (ofta framförställt förnamn) i best. anv. i sg. utan bestämningsord l. slutartikel ss. tilltalsord l. titel. Abbedissa och menige Systeræ i askeby clöster. G1R 1: 5 (1521). Syster Brijthe, abedisse vdj Wastena clöster. HH XIII. 1: 60 (1562). Soeurs de congregation woro en art andeliga Fruentimmer, dock skilde från Nunnorna .. På åtskilliga ställen ute på landet bodde 2 eller flere af desza systrar, och woro deras hus gemenligen bygde när wid någon Kyrka. Kalm Resa 3: 509 (1761). Systrarne intogo läktarne under hwalfwet, men Munkarne hade sina bänkar på golfwet. Lagerbring 1Hist. 3: 661 (1776). Barmhertiga systrar .. äro föreningar af kristligt sinnade qvinnor med ändamål att lindra menskligt elände. NF 1: 1565 (1876). Medan Vadstenanunnornas byggnader grupperade sig omkring en enda huvudgård .. samlade man i Maribo systrarnas hus omkring två skilda gårdar. Fornv. 1945, s. 163. Systrarna gick in genom klosterporten. SvHandordb. (1966). — jfr BARMHÄRTIGHETS-, BIRGITTINER-, CISTERCIENSER-, KLOSTER-, KONVENTS-, KÄLLARA-, LAJ-, LEK-, LEKMANNA-, MED-, PREDIK-, PROV-, RENLIVES-, SALVATORS-, SKOL-, STEKARHUS-SYSTER m. fl. — särsk. i uttr. tjänande syster, om klostersyster med uppgift att förrätta grövre sysslor; äv. (o. numera vard.) i utvidgad anv., om tjänsteflicka l. tjänarinna l. anställd kvinna (med enklare befattning). I det föregående har jag nämnt ”Gamla Kari”, som icke får glömmas .. ty trognare, mera varmhjertad och älsklig varelse än denna ”tjenande syster” har väl knappast funnits. Adelsköld Dagsv. 1: 53 (1899). Johnson DrömRosEld 36 (1949; om klostersyster). Man är lovligt villebråd. Jag är det i alla fall. Jag är skild, jag är en tjänande syster här på (hotellet). Gustaf-Janson Myl. 32 (1965).
b) om kvinnlig medlem av ett (fri)religiöst samfund o. d. Lundin NSthm 570 (1889). En troende syster får bo Krukmakareg. 48. DN(A) 1933, nr 269, s. 26. En ung .. pastor, som .. genast åstadkom en fruktansvärd strid mellan församlingens äldre systrar, som samtliga ville ha honom till svärson. Johansson VFäd. 91 (1935). En kristen dam från missionsförbundet — jag kallade henne inte syster — det var den gången en äretitel förbehållen pingstväckelsens fromma kvinnor. Lidman Vällust 6 (1957).
c) om kvinnlig medlem av (världsligt) ordenssällskap l. gille l. dyl. (Kvinnan) saknas icke .. som syster i de gillen, hvilka, motsvarande våra dagars ordnar, voro så talrika i medeltiden; ja vi träffa henne äfven som syster i de med så stränga lagar omgärdade handtverksskråen. Strindberg SvFolk. 2: 277 (1882). Efter erinringen om S:t Knut och det till hans minne stiftade gillet egnade talaren några hågkomstens ord åt under året bortgångna bröder och systrar. PT 1888, nr 12 A, s. 2. Varje gille hade sin .. årliga gudstjänst. Efter denna samlades bröder och systrar (mästarnes hustrur) i den s. k. gillestugan. Grimberg SvH 115 (1906). Nu hänges .. (en silverduva) om halsen på bröder och systrar vid receptionen (hos Knutsgillena i Malmö o. Lund). Nilsson FestdVard. 116 (1925). — jfr GILLES-, JUBEL-, KNUTS-, ORDENS-SYSTER.
d) om kvinna (vanl. tillhörande viss korporation o. d.) som (mer l. mindre yrkesmässigt) ägnar sig åt humanitärt arbete (i sht vård av fattiga l. sjuka); särsk. i (l. elliptiskt för) ssgr. — jfr BARMHÄRTIGHETS-, FATTIGVÅRDS-, FÖRSAMLINGS-, HEM-, HJÄLP-, HÄLSO-, RÖDAKORS-, SJUKVÅRDS-, SLUM-, SOCIALVÅRDS-, SOFIA-, STJÄRN-SYSTER m. fl.
e) om kvinna som har samma namn l. är född under samma stjärna (dvs. samma år o. samma dag) som en annan kvinna (l. man); ss. senare led i ssgrna NAMN-, STJÄRN-SYSTER.
5) [specialfall av 4] om kvinna (numera äv. man) som tillhör viss yrkeskategori där utbildningen numera ej kräver religiös livsåskådning; vanl. i best. anv. i sg. utan bestämningsord l. slutartikel (ofta framförställt egennamn), använt till l. om sådan kvinna osv., numera företrädesvis om sjuksköterska. Syster Eva på avdelningen. Ring på syster, så är du snäll! Om en stund kommer syster och tar tempen. ”Syster”, sade Sven .. till sjuksköterskan, ”skulle syster vilja göra mig en tjänst?”. Roos Son 268 (1904). Vid epidemisjukhusets grind stod en syster i vitt förkläde. Asplund Stud. 13 (1912). Det var livmedikus Warfvinge .. som på sin tid införde tilltalsordet ”syster” i stället för ”sköterskan”, som man förut sade i sin enskilda praktik. SvD(B) 31 ⁄ 3 1931, s. 6. (Kandidaterna) fortsatte in på avdelningen och anmälde sitt ärende till avdelningsföreståndaren, syster Staffan. Det var sällsynt med manliga sjuksköterskor på medicinavdelningarna. Jersild BabH 90 (1978). Du kan ringa härifrån, säger en kille, syster Björn heter han, enligt skylt på bröstfickan. Pohl o. Gieth Saknar 73 (1992). — jfr NATT-, PROV-, SJUK-, SKOL-, SOCIAL-, SOCIALVÅRDS-SYSTER. — särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om kvinnlig polistjänsteman med huvudsaklig uppgift att visitera o. bevaka anhållna kvinnor. Gentemot kvinnligt polisbiträde skall begagnas tilltalsordet ”syster”. VL 9 ⁄ 4 1908, s. 3. — jfr POLIS-SYSTER.
6) [bildl. anv. av 1 o. 4] om kvinna i förhållande till annan kvinna (l. andra kvinnor, stundom äv. män) med vilken (vilka) hon har viss gemenskap (yrkesgemenskap, samma l. likartade levnadsförhållanden, verksamhet l. intressen o. d.), medsyster; stundom liktydigt med: kvinnlig kollega, (yrkes)kamrat o. d.; äv. allmännare, om kvinna i förhållande till en annan kvinna (l. andra kvinnor). Sqwaldrebyttor, haa giärna systrar. Grubb 758 (1665). Hör Systrar! tro i wäl? at det är mödan wärdt, / At äga denna Bok ehwad sig der på löper, / Spar til ehrt egit gagn, en enda Diur-gårds-färd Ell’ några kannor bär dem mången dyrt nog köper. Brenner Dikt. 1: 206 (1697, 1713). I arbetenas myckenhet stod kanske Friherrinnan Knorring något tillbaka mot åtminstone den ena af sina litterära systrar. Crusenstolpe Ställn. 13: 136 (1848). Sagdt af en syster i konsten, kan detta ord visserligen misstänkas hafva varit inspireradt af något litet afundsjuka. Sturzen-Becker 2: 83 (1861). (Fästmöns) besök voro ett nöje för mig, men hvad var allt detta mot den glädje hon beredde sina systrar vid (murbruks)baljan. Ahrenberg Männ. 5: 137 (1910). En liten kokott strövar omkring på bulevarderna. Hon har gråtit över en systers öde. Bergman JoH 213 (1926). En krets av republikanska systrar. Landberg Krig 53 (1958). Vi har löst problemen (i författarskapet) olika, hon och jag, men nånstans är vi systrar. KvinnLittH 1: 359 (1981). — jfr BEDJE-, BUK-, BÖN-, DRYCKES-, FRI-, KAFFE-, MED-, PRAT-, RESE-, SKALDE-, SKOL-, SKVALLER-, SNACK-, SPEL-, STALL-, YRKES-SYSTER m. fl. — särsk.
a) (†) närmande sig bet.: medbrottsling. Om hon i dänna gärning (dvs. att ha druckit sig berusad och sedan gått till nattvarden utan skriftermål, har) .. haft flere systrer haar iag inte förnummit. VDAkt. 1691, nr 216.
b) i uttr. Xantippas systrar, om grälsjuka kvinnor. Somblige (dvs. giftaslystna män) sökia den klook är .. / Men dhe träffa .. / .. Xantippes slemmeste Systrar, / Som sine män tribulera med ond Ordh .. och bannor. 2Saml. 35: 227 (1665). CupVen. C 6 a (1669).
d) (numera bl. tillf.) i uttr. djävulens tjänarinna och syster, om synderska. PJGothus Savonarola SyndSp. I 6 a (1593).
7) [bildl. anv. av 1 (o. 6)] (förr) om l. i (förtroligt) tilltal till kvinnlig obesläktad person (jfr 8); särsk. i fråga om kvinna som man är nära bekant med; i tilltal ofta liktydigt med: (kära l. söta o. d.) vän l. väninna; äv. allmännare: flicka l. fru o. d. Asteropherus 66 (1609; uppl. 1909). Wij woro eij flera, syster, (sade frwen till jungfruen) än wij både, Oluff Jonsson och skreddaren. BtÅboH I. 13: 211 (1638). Käraste Bröder, Systrar och Vänner / Med helso och frid, / Med Öl som bränner, / .. Gör krog-dörren vid. Bellman (BellmS) 1: 13 (c. 1768, 1790). ”Stig in syster, så får du prata sen”, sade den gamle och hjelpte .. den kolossala frun i båten. Runeberg (SVS) 7: 91 (1836). ”Såg, s’ta syster,” skrek grossörskan fru Suur till postmästarinnan Bask, ”den granna resvagnen, som nyss for förbi?” Bremer Hem. 2: 125 (1839). Den gamle .. kände sig mindre enslig, sedan han fått en vän i ”lilla syster”. Så brukade nämligen gubbarne kalla unga fruntimmer i hans ungdom. Humble Hemm. 113 (1903). Under 1700-talet och åtminstone första hälften af 1800-talet kallade fruntimmer, som voro mera intimt bekanta, hvarandra för syster. GHT 15 ⁄ 2 1907, s. 2. — särsk.
a) i uttr. syster, syster ädla min, ss. benämning på folklek som består i att en man l. kvinna går utanför en ring av dansande o. av dessa under sång uppmanas att säga sin kärastes namn. SKL 3: 838 (1850).
b) (numera bl. i bibeln) i fråga om kvinnlig hjärtevän, käresta; äv. om brud. (J. G. Wallerius) skref .. bref till sin utkorade .. ”Min aldrakäraste vän och sötaste syster!” Schück FUpsala 176 (cit. fr. 1732). Du har tagit mitt hjärta, du min syster, min brud. HögaV 4: 9 (Bib. 1917; äv. i Bib. 1999).
c) om kvinna i förhållande till annan kvinna (l. man) som hon lagt bort titlarna med l. som lagt bort titlarna med henne; dusyster; särsk. dels i uttr. bli systrar, bli du, kalla varandra du, dels i uttr. (vara) syster med ngn, (vara) du med ngn. Tillander .. (har) giort twenne wisiter hos Gadolin och theras fruar hafwa äf:n i hast blifwit systrar. MennanderBr. 2: 25 (1755). (Baronen) är en Lustig Ture, Rik och Glad, ogift, och .. Syster med alla damer utan öfverenskommelse. CAEhrensvärd Brev 2: 301 (1799). Meurman (1847: blifva).
d) (†) närmande sig egennamn l. titel. (Smugglarna) kunna vara många, som fru syster nyss anmärkte. Carlén Rosen 54 (1842).
e) (†) närmande sig l. övergående i bet.: glädjeflicka; särsk. i uttr. lustig syster. Om vänskap sjunga de, jag sjunger om cousiner, / Om systrar i min famn, om lakan och gardiner. Bellman (BellmS) 4: 146 (1771). Magnat och slaf / Hon vällust gaf, / Tils hon af dödens glaf bröts af. / Ja detta stoft som trampas här, / En bild af Mor Maja det innebär, / Som leta systrar med besvär, / Båd här och där. Därs. 1: 192 (c. 1778, 1790). (Sv.) Lustig syster .. (fr.) Sœur — Fille galante .. Garce. Drôlesse. Nordforss (1805).
8) [efter amer. eng. sister; jfr 7] (vard.) ss. tilltalsord: ”sötnos” l. flicka lilla l. ”tjejen” o. d. Åhå, trasiga pyjamasknepet. Det spricker här, syster, det spricker stöddigt. Edlund Chandler EneDöd 182 (1952). Vad skulle ni säga om lite smäll på stjärten, syster? Därs.
9) [jfr motsv. anv. av d. søster, lt. (dicke) süster, nl. zuster; sannol. bildl. anv. av 4 a o. bildat efter mönster av l. i anslutning till bakverken BRODER, MUNK (jfr äv. d. nonne, ett slags bakverk)] systerkaka; numera bl. ss. förled i ssgn SYSTER-KAKA. En Syster at baka. Tag ett stop söt miölk, wärm den, rör så godt hwetemiöl uti tiockt som en gröt, twå skedblad giäst, litet salt, åtta stycken Ägg, Saffran .. låt det giäsa och bakas som en Broder. Oec. 49 (1730). Warg 492 (1755; rubrik).
(1 h) -ANLÄGGNING~020. jfr anläggning III 1 a α, b α o. -akademi. I inte ringa grad underlättades arbetet (med nyanläggning av industrier i det inre av Sovjetunionen) genom den systematiska överflyttning av fabriker, som företogs från väster mot öster .. och detta delvis till systeranläggningar, som färdiggjorts redan före kriget. Ymer 1952, s. 37. Gudhems cistercienskloster, en systeranläggning till Varnhem. Fornv. 1954, s. 242. —
-ANSTALT~02 l. ~20. (syster- 1888 osv. systra- 1850)
1) till 1 h; jfr anstalt 5 b o. -akademi. (Universitetet i Paris) som var den första anstalt i sitt slag .. och tjenade nyanlagda systeranstalter i andra land till mönster, bidrog .. till stadens tillväxt. NF 12: 783 (1888).
2) till 4 a: anstalt (se d. o. 5 b) för nunnor. Att Cistercienserna icke hade några brödraföreningar i erkestiftet .. ger styrka åt wårt .. yttrande, att systraanstalterna stodo högre i wärde än brödernes. Reuterdahl SKH II. 2: 480 (1850). —
(4 a) -ANTAL~02 l. ~20. Systerantalet (vid diakonissanstalten Samariterhemmet) utgjorde 31 dec. 1932 .. tillsammans 323. UNT 19 ⁄ 9 1933, s. 3. —
(1 h) -ART. besläktad l. snarliknande art (av viss växt). Högt uppe i grenverket (på ett gullregnsträd) varsnar man .. kvastliknande grengyttringar, som bära .. blommor .. till storlek och form fullkomligt överensstämmande med blomman hos en lågväxt systerart till gullregnet, Cytisus purpureus. Lidforss Kås. 2: 72 (1912). —
-BAND. särsk. till 1: band (se band, sbst.1 2 (b)) som förenar systrar; särsk. bildl. Aldenstund man finner, at emillan alla wettenskaper är ett ouplösligt Systerband och lijk som en kädia. Lindestolpe Frans. 3 (1713). —
(1) -BARN. (syster- 1533 osv. systers- 1619 (: systars barn). systra- 1538) [fsv. systor barn] (ngns) systers (l. systrars) barn; förr äv. (i sht i pl.): kusin(er) på mödernet. G1R 8: 172 (1533). Aff Historien förnimmer man, at Amasa och Joab, wore .. systars barn, emädan the wore aff twenne samsystrar. Bullernæsius Lögn. 153 (1619). —
(1 h) -BERG. berg sett i förhållande till ett annat (l. andra) nära angränsande berg o. som i ett l. flera avseenden visar likhet med detta (dessa); jfr syskon-berg. Der .. på andra sidan om den lilla sjön Luosajärvi, hafva vi alldeles inpå oss systerberget Kiirunavaaras långa tandade jernkam. IllSv. 2: 227 (1886). —
(1 h) -BIBLIOTEK. jfr -akademi. (Uppsala universitetsbiblioteks) accessionskatalog, vars första årgång .. utkom .. 1853 och strax därefter följdes av en motsvarande publikation vid systerbiblioteket i Lund. DahlBibliotHb. 2: 174 (1931). —
(4 a) -BREV. (förr) av kloster l. annan andlig institution utfärdat brev varigm en kvinna utan förpliktelse upptogs i klostrets osv. gemenskap o. tillförsäkrades delaktighet av dess förböner, mässor o. andra andliga förmåner; jfr systraskaps-brev. (De medeltida delaktighetsbrev från Vadstena kloster som finns bevarade) representera två af de .. nämnda slagen af formulär, nämligen för man och hustru .. samt för kvinna (systerbref, 1 i K.B., 1 i UB). NordBoktrK 1907, s. 346. —
(1 h) -CELL. (i fackspr.) om var o. en av två celler som bildats gm delning av samma modercell l. om celler vilkas kärnor är systerkärnor. Af de 3 i öfre ändan (av embryosäcken) liggande cellerna äro de båda främre (som äro systerceller .. ) mer tillspetsade. BotN 1878, s. 35. Protonematrådar, som regenererat från väggarna av isolerade anteridier eller arkegonier (ja .. hos den nyssnämnda Funaria-arten, t. o. m. från äggets systercell, den s. k. bukkanalcellen) ha befunnits giva upphov till nya samkönade mossor av samma slag som förut. VäxtLiv 4: 35 (1938). —
(1) -DEL. (syster- 1540 osv. systers- 1731) [fsv. systor del] (förr) lott l. (an)del som vid arvskifte l. dyl. tillkom syster (o. som utgjorde hälften av en broders). Then arffvedell .. som är ij broder della .. och Annes dell som är en sösterdell. VgFmT II. 1: 31 (1540). Hans syster .. hade bibehållit sin andel, systerdelen, i gården. Allardt Ottesfolk. 45 (1940). —
(1 h) -DIKT. dikt som i ett l. flera avseenden (t. ex. i tema l. motiv l. struktur) är närbesläktad med l. lik en annan dikt (l. andra dikter). De båda 1804 skrivna systerdikterna Lifvets njutning och Champagnevinet (av F. M. Franzén). IllSvLittH 2: 541 (1956). —
(1 h) -DISCIPLIN. disciplin som i ett l. flera avseenden är närbesläktad med l. lik en annan disciplin (l. andra discipliner). De båda systerdisciplinerna, djur- och växtpaleontologien. SvRike I. 2: 75 (1900). —
(1) -DOTTER. (syster- 1526 osv. systers- 1734. systra- 1526) [fsv. systor dottir] (ngns) systers dotter. OPetri Tb. 102 (1526).
(4 a, 5) -ELEV. (syster- 1933 (: församlingssysterelever) osv. systra- 1949) (numera bl. tillf.) elev vid sjuksköterskeskola l. församlingshem o. d. MorgP 10 ⁄ 12 1949, s. 14. jfr UNT 19 ⁄ 9 1933, s. 3 (: församlingssysterelever). —
(1 h) -EXEMPLAR. exemplar (av ngt) i förhållande till ett annat, närbesläktat l. (i stil l. struktur l. form o. d.) likartat exemplar. Systerexemplar äro de båda bältespännena .. från Endregårda på Gotland och Melsted på Bornholm. AntT XVIII. 1: 269 (1908). —
(1 h) -FABRIK. jfr -anläggning. (Rörstrands) samling av keramiska föremål, som .. belyser dess egen och systerfabriken Mariebergs konst. SvD 11 ⁄ 9 1926, s. 6. —
(1 h) -FAKULTET. jfr -akademi. Språkvetenskaplig och religionshistorisk skolning, vilken till väsentlig grad måste förvärvas utanför de teologiska fakulteterna, i den humanistiska systerfakulteten. SvTeolKv. 1928, s. 34. —
(1 h) -FARTYG~02 l. ~20. sjöt. fartyg byggt efter (nästan) samma ritningar som ett visst annat fartyg; jfr -båt. En ny pansarbåt, ”Göta”, systerfartyg till ”Svea”, blef sjösatt den 30. sistlidne september. KrigVAH 1889, s. 198. Fregatten, som var systerfartyg till Thetis, ligger bidevind för babords halsar. Hägg TretungFl. 245 (1941). —
(1 h) -FLOD. om var o. en av två l. flera parallellt rinnande floder som (i fråga om utseende, lopp o. d.) liknar varandra o. har samma källa. Melin AndÖstsluttn. 15 (1931). Vi följa Tigris, som är en betydligt vildare flod än sin systerflod Eufrat. Johnsson UtGuide 37 (1938). —
(1, 2) -FOLK. folk som i förhållande till ett annat (l. andra) folk är ss. en syster, stambesläktat folk. Fröding Grillf. 2: 25 (1898). —
(1 h) -FÖRBUND, sbst.1 (sbst.2 se C). förbund som i ett l. flera avseenden är nära besläktat l. kan jämställas med ett visst annat (l. andra) förbund. Ett 1815 bildat, ännu verksamt systerförbund till Götiska förbundet. IllSvLittH 3: 581 (1956). —
(1 h) -FÖRENING. sbst.1 (sbst.2 se C). jfr -förbund, sbst.1 IdrFinl. 4: 13 (1906). (En organisatorisk nyordning i Historiska Föreningen) intensifierade det nordiska samarbetet genom avtal 1973 med systerföreningarna i de andra nordiska länderna. HT 1980, s. 193. —
(1 h) -GESTALT. (i sht i vitter stil) gestalt som i ett l. flera avseenden visar likhet med en annan viss gestalt (l. andra gestalter). Synnöve Solbakken är med sin orubbliga kvinnliga pietetskänsla .. en systergestalt till Ingeborg. Linder IbsStrindbg 153 (1936). —
(1) -GODS. (†) (ngns) systers gods. Effther ther ingen breff wåre vppå thett .. (gårdarna) haffwe lydtt .. (Bengt Nilssons syster) tijll, ty bleff så samtycktt att her Karll skulle .. eske wethne att the wåre her Benchtz systhergodz och icke hans. HH XIII. 1: 71 (1562). —
(1 h) -GREN. gren (se gren, sbst.1 5) som i ett l. flera avseenden är närbesläktad med l. liknar en annan viss gren (l. andra grenar). Johnsson UtGuide 250 (1938). —
(1) -HAND. särsk. (numera föga br.) bildl. (jfr syster 1 h, 7), i uttr. räcka systerhanden, erbjuda systerlig hjälp l. vänskap o. d. Själen sig på kända toner svingar / Till fjerran kust af gråa töcken höljd; — / Der från sin thron, ur höga ekars susning / Germania räcker systerhanden mild, / Och visar .. / För sonens blick sin troget gömda bild. PoetK 1821, s. 242. Räck systerhanden / Åt din broders unga brud! Topelius Dram. 238 (1860, 1881). —
(1 h) -HANDSKRIFT~02 l. ~20. handskrift som i ett l. flera avseenden är nära besläktad l. visar likhet med en viss annan handskrift (l. andra handskrifter). Fornv. 1966, s. 167. —
(4) -HEM. (numera föga br.) hem (se d. o. I 2 e β α’) drivet av systrar. Rehane är en flicka om 7 år bland syster-hemmets barn. Bremer GVerld. 4: 121 (1861). —
(1) -HJÄRTA. (ngns) systers hjärta; särsk. bildl. (jfr syster 1 h, 7), särsk. i uttr. som betecknar att ngn befinner sig på samma ”våglängd” som l. är en själsfrände till en viss annan person. (Sånggudinnorna) viste, att innanföre den kongliga manteln (hos drottning Kristina) klappade för dem ett systerhjerta. CThJärta i 2SAH 11: 167 (1824). Jag längtar att möta ett systerhjerta. Mellin Nov. 3: 413 (1848, 1867). särsk. (†) i tilltal, ss. smeksam benämning på person som ngn håller mycket kär: älskling, kära vän, sockergryn, ”skatt”. Uppå isen tvänne flickor stanna / vid en vak, som huggits af de två. / ”Kära systerhjärta! lilla Hanna! / Ser du något uti bölja blå?” Jensen BöhmDiktn. 14 (1894). —
-HUS, se C. —
(6) -HÄLSNING. (†) medsysters hälsning. På spinnhuset mottogs hon under systerhelsning af de fallna qvinnor, der förut inspärrats. BL 13: 14 (1847). —
(1 h) -INSTITUTION. jfr -anläggning. Det svenska postmuseet överglänser i fråga om rikhaltighet alla sina systerinstitutioner i hela världen. Strandell FilatVärld 215 (1948). —
(4, 5) -INVIGNING~020. (syster- 1952 osv. systra- 1934 osv.) invigning av en kloster- l. sjuksyster o. d. Systrainvigning vid Akad. sjukhuset. Upsala 19 ⁄ 12 1934, s. 3. —
(9) -KAKA. [sv. dial. systerkaka; jfr d. søsterkage, nor. søsterkake, lt. süsterkoken, nl. zusterkoek] kondit. bakverk tillrett av vetedeg som kavlas ut o. påbredes mandelmassa o. rullas ihop som en rulltårta vilken skäres i bitar som får jäsa ihop, varpå kakan gräddas; jfr BUTTER-, SYSKON-KAKA. Weste (1807). Té dracks och portvin — systerkaka, kokta potäter och fågelstek .. åts — och jag hade rätt trefligt på Wanhala. AFSoldan (1840) hos Aho Soldan 36. Förningsmaten (vid ett bröllop i början av 1800-t.) .. bestod vanligen af lamm- eller kalfstek .. våfflor, klenor och systerkakor. Fatab. 1908, s. 213. ModStKokb. 615 (1983). —
(4) -KLASS. klass av systrar. År 1917 bildades (Svea) ordens systerklass, vars arbete .. går ut på att bringa hjälp och bistånd åt fattiga och nödställda mödrar. SvD 2 ⁄ 3 1926, s. 6. —
(1 h) -KLOCKA. klocka som i ett l. flera avseenden är nära besläktad med l. liknar en viss annan klocka (l. andra klockor). (Runklockornas) ålder är .. mycket olika, då tidrymden varunder de tillverkats sträcker sig från 1100-talet till 1493, det år, då de båda gotländska systerklockorna i Hejde och Sanda götos. Åmark SvMedeltKyrkklock. 12 (1960). —
(4, 5) -KONFERENS. konferens för (sjuk)systrar. I dag öppnas på Samariterhemmet en systerkonferens, vilken pågår t. o. m. 1 juni. UNT 28 ⁄ 5 1937, s. 5. —
(1 h) -KONST. konst (se d. o. 4) som i ett l. flera avseenden är nära besläktad med en viss annan konst (l. andra konster). Du har alltid .. yttrat förakt för musiken .. Ville du lyda mitt råd, så skaffade du dig ett ungefärligt begrepp åtminstone om teorien för denna poesiens systerkonst. LHammarsköld (1805) hos Hjärne DagDrabbn. 193. (I galleriet på Sthms slott) var det stora tillfället att låta de tre systerkonsterna klinga samman enligt alla den nya konstens utspekulerade regler. SthmSlH 2: 244 (1940). —
-KONVENT, -KULL, se C. —
(1 h) -KULTUR. kultur som i ett l. flera avseenden är nära besläktad med l. liknar en viss annan kultur. (Det) torde .. ligga nära till hands, att i denna tidiga italiska och i vår nordiska bronsålders bildningsformer se tvenne systerkulturer, för hvilka vi hafva att söka ett gemensamt ursprung annorstädes. AntT 4: 56 (1873). —
(1 h) -KYRKA. kyrka (se d. o. 1) som är nära belägen en viss annan kyrka; äv. om kyrka (se d. o. 4) som har likartad l. samma trosuppfattning som en annan kyrka (l. andra kyrkor). ASandel (1714) hos Swedberg Lefw. 346. Drotten och Sankt Lars .. belägna tätt bredvid hvarandra vid S:t Hansgatan (i Visby), pläga på grund af sitt egendomliga läge kallas ”systerkyrkorna”. 2NF 32: 799 (1921). (Augustanasynoden i USA) brukar kallas en dotter- eller systerkyrka till den svenska statskyrkan. TurÅ 1948, s. 244. —
(1) -KYSS. kyss som en kvinnlig person ger en annan kvinna l. man till tecken på att hon betraktar henne l. honom som en syster resp. bror; systerlig kyss. O med din systerkyss du återgifvet / Min själ sin barndomsverld, sin fromma tro. PoetK 1819, s. 61. Fru Geijer och jag (blev) Du med hvarandra .. och detta beseglades af henne med en varm systerkyss. Atterbom Bref 235 (1825). —
(4, 5) -KÅR. kår bestående av systrar; särsk.: sjuksköterskekår. Sophiahemmets kapell .. var .. fylldt af medlemmar af Sophiahemmets styrelse .. samt systerkåren och en del anförvanter till de nya Systrarna. PT 1905, nr 6 A, s. 2. Samariterhemmets (i Uppsala) systerkår omfattar över 300 medlemmar. UNT 15 ⁄ 9 1932, s. 1. —
(1 h) -KÄRNA. (i fackspr.) om var o. en av de två kärnor som bildats gm delning av samma moderkärna. Hammar FostUtv. 11 (1900). —
(1 h) -KÖLSVIN~02 l. ~20. sjöt. sidokölsvin. Witt Skeppsb. 73 (1858). 2NF (1919; med hänv. till kölsvin). —
(5, 6) -KÖR. (syster- 1919 osv. systra- 1811) kör (se kör, sbst.1 2) bestående av systrar; äv. mer l. mindre bildl. Psyche .. / Hörde nya Systrachörer, / Deras glada pris, som pröfvats / Och af Skaparn hemförlofvats. Phosph. 1811, s. 308. Systerkören sjöng från galleriet ett par sånger (vid Samariterhemmets församlingssystermöte). Upsala 5 ⁄ 6 1919, s. 2. —
(1) -LAG. (†) om förhållandet att vara syster (systrar), systerligt förhållande; äv. bildl. (jfr syster 6, 7), om vänskapsförbund o. d. Lugnet och friheten äro tvenne kostbara ting .. men om i detta systerlag af gracer det felas den tredje .. utkomsten, hvad sällhet kan man njuta af de öfriga? CGLeopold (1795) i 2Saml. 12: 114. (Sv.) Systerskap, -lag .. (t.) Schwesterschaft .. (eng.) sisterhood. ÖoL (1852). —
(1 h) -LAND. land som i ett l. flera avseenden är nära besläktat l. intimt förbundet med l. nära beläget ngt annat land (l. andra länder). Nicander Minn. 1: 165 (1831). Estland, Finlands systerland. Topelius Fält. 4: 13 (1864). —
(1 h) -LANDSKAP~02 l. ~20. jfr -land. Ej få äro .. de i Jämtland lefvande sydskandinaviska arter, som helt saknas inom det sydligare belägna systerlandskapet (dvs. Härjedalen). Andersson o. Birger 283 (1912). —
-LINJE.
1) (tillf.) till 1: om (ngns) systers släktgren; jfr linje 7 a. Man talar om manliga och kvinnliga släktlinjer, motsvarande brödernas resp. systrarnas efterkommande. Lämpligaste synes vara att främst säga broder- och systerlinjer. Sjöstedt Släktutredn. 1 (1961).
2) till 1 h, om i förhållande till annan linje l. gren besläktad l. likartad linje osv. Drager sig utmed lifslinien en annan linea (kallad systerlinea) genom tummens berg, så för personen ett utswäfwande lefnadssätt. Anjou Chir. 24 (1841). Den holländska (korn)sorten Mansholt samt en systerlinje till Borekornet gåvo .. i försöken vid Svalöf år 1938 ej mindre än 7260 kg kärna per hektar. SvVäxtförädl. 1: 204 (1951). —
-LOGE, se C. —
(1) -LOTT. [fsv. systra lutir] (förr) lott l. (an)del som vid arvskifte o. d. tillkom syster (o. som var hälften så stor som brorslotten); motsatt: brorslott; äv. bildl., särsk. i uttr. som betecknar att ngn får minsta l. sämsta delen av ngt. VgFmT II. 8—9: 185 (1612). Hvarföre skall jag ha systerlotten? Weste FörslSAOB (c. 1817). Huru orättvist, om till exempel Systerlotten .. medelst Grundräntans upphäfvande, erhöll ett dubbelt värde mot .. (broderns lott) hvarigenom Systerlotten, som efter Lagen bör vara hälften mot Broderns, blefve dubbelt större än dennes. Björnstjerna Beskattn. 97 (1832). (Sv.) Systerlott .. (eng.) the lesser share. Björkman (1889). —
(1 h) -LÄN. jfr -land. Skånes äggproduktion var .. (1937—38) 29.9 % av rikets. I sistnämnda avseende överträffar Kristianstads län det rikare systerlänet (dvs. Malmöhus län). SvGeogrÅb. 1945, s. 7. —
(1) -MAN. (syster- 1538—1952. systers- 1593) [fsv. systorman, sv. dial. systerman; jfr mlt. süsterman, t. schwestermann] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, l. arkaiserande) (ngns) systers äkta man, (ngns) svåger. VarRerV 11 (1538). Kom för rätten hustru Cecilia .. och kärade till sin systerman och svåger Lars Persson .. om sitt möderne. NoraskogArk. 6: 241 (1641; normaliserad stavning). Hon hade aldrig hört talas om någon som älskade sin .. systerman. VeckoJ 1952, nr 7, s. 42. —
(1 h) -MASKIN. maskin som i ett l. flera avseenden är besläktad med l. liknar en viss annan maskin (l. andra maskiner). Jämte svarfven uppträdde nu (dvs. vid mitten av 1800-t.) hyfvelmaskinen och dess lilla systermaskin, kipphyfveln. 2UB 6: 78 (1904). —
(1 h) -METALL. jfr -maskin. Iridium är än mer motståndskraftig än systermetallen platina. BokNat. Mater. 163 (1953). —
(1) -MORD. mord som ngn begår (l. begått) på sin syster (l. systrar). Schultze Ordb. 3145 (c. 1755). —
(4, 5) -MÖTE. möte avsett l. arrangerat för systrar. På Samariterhemmet började på pingstaftonen ett s.k. systermöte med .. församlingssystrar och diakonissor från hela landet. UNT 3 ⁄6 1941, s. 6. jfr: Församlingssystermötet, som pågått en vecka vid Samariterhemmet härstädes. Upsala 5 ⁄6 1919, s. 2. —
1) motsv. nation 1. (Den italienske politikern F.) Crispi trodde, att det nu blefve slut med Spanien, och beklagade .. att systernationen låtit drifva in sig i en återvändsgränd. GHT 1898, nr 101 A, s. 2. Sydafrika har liksom sin systernation på andra sidan Indiska oceanen (dvs. Indien) stora tillgångar av högvärdig järnmalm. De Geer SvNatRiked. 1: 282 (1946).
-ORDEN.
1) till 1 h: orden som är nära besläktad med en viss annan orden (l. andra ordnar). Fattigdomen fick .. för dominikanerna aldrig samma betydelse som för systerorden (dvs. franciskanerna). HSchück i 3SAH 27: 46 (1915).
2) till 4 a: orden av systrar. Ack! dessa systerordnar! Det är bland dem några, som vi, reformens barn, kunde afvundas den Catholska kyrkan. FBremer (1858) i SvLittTidskr. 1947, s. 135. —
(1 h) -ORGANISATION. organisation som i ett l. flera avseenden är nära besläktad med l. närstående (stundom underordnad) en viss annan organisation (l. organisationer). Finska och Svenska röda korsen hava alltid på ett utmärkt sätt samarbetat, bl. a. genom livliga besök vid systerorganisationerna. KronprinsessBFinlRödK 12 (1940). —
(1 h) -PARTI. parti (se d. o. 5 c) som i ett l. flera avseenden är nära besläktat med ett visst annat parti (l. andra partier). I konstitutionella frågor stod .. Gamla lantmannapartiet till vänster om systerpartiet (dvs. Nya lantmannapartiet). Carlsson LantmPol. 54 (1953). —
(4 a) -SAMFUND~02 l. ~20. (syster- 1856 osv. systra- 1910 osv.) samfund (se d. o. 3 b) bestående av nunnor. Huru skönt och stort att der (i ett kloster) .. i kärleksfullt systersamfund egna sina dagar till en verksam Gudstjenst undan verldens blickar. Bremer Hertha 243 (1856). 2NF 14: 209 (1910). —
(1 h) -SJÄL. om nära befryndad person; jfr själ, sbst.1 3. Wallin (SVS) 1: 115 (1805). Alla de kära vänner och förstående systersjälar som jag hoppades att framtiden hade i beredskap åt mig. Posse Begynn. 241 (1940). —
-SKARA. (syster- 1905 osv. systra- 1885 osv.) skara bestående av systrar.
1) till 1. (I båten) det sitter helt allvarsam / .. den allra näpnaste systraskara. Tavaststjerna NVers 154 (1885).
2) till 4, 5. (Sophia)hemmets predikant .. (talade) från altaret till systerskaran. PT 1905, nr 6 A, s. 2. Genom sin förnäma börd gaf .. (Katarina Brynulfsdotter) säkerligen glans åt den systerskara, som efter hand samlades till klostertjänst (i Vadstena). Rosman BjärkSäb. 1: 97 (1923). —
(1 h) -SKEPP. jfr -fartyg. Amerikanska ångfregatten Powhattan, ett systerskepp till det förr omtalade Susquehannah. Skogman Eug. 2: 189 (1855). —
(5) -SKO. (i sht förr) bekväm, med vadderad innersula försedd lågsko avsedd för sjuksköterskor, servitriser o. andra yrkesrepresentanter som behöver spara sina fötter. Syster-skon .. torde vara idealet för den .. kategori av kvinnor, som av sitt yrke tvingas att gå mycket: sjuksköterskor, servitricer, hembiträden etc. SvD 4 ⁄ 9 1931, s. 6. —
(1 h) -SKOLA. jfr -anläggning. Liksom systerskolan i Stockholm omfattade .. (Göteborgs högskola) blott vissa delar af filosofiska fakultetens läroområde. SvH 10: 243 (1909). —
(7 c) -SKÅL. duskål; särsk. i uttr. dricka systerskål (med ngn), särsk. (o. vanl.) om kvinna (l. kvinnor): dricka en skål (med en annan kvinna) varvid man kommer överens om att hädanefter kalla varandra för syster l. du; jfr skål, sbst.2 3. ConsAcAboP 2: 161 (1659). Iagh drak brorskåll medh General Majoren och systerskåll medh hans fru. KKD 10: 42 (1707). Nu ska wi dricka Systerskål. Amman 63 (1756). —
(1 h) -SLÄKTE. släkte (se släkte, sbst.2 4, särsk. 4 a) som i ett l. flera avseenden är nära besläktat med ett visst annat släkte (l. andra släkten). Det i Syd-Afrika förekommande systersläktet (dvs. till Neurada procumbens i Saharaöknen) Grielum har ett mot fruktmognaden starkt tillväxande foder. BotN 1916, s. 47. —
(1) -SON. (syster- 1524 osv. systers- c. 1640—1790) [fsv. systerson] (ngns) systers son. OPetri Tb. 14 (1524).
(1 h) -SORT. sort som i ett l. flera avseenden är nära besläktad med l. liknar en viss annan sort (l. andra sorter). Svalöfs Lerkorn .. Mognaden 5 dagar intill en vecka senare än systersortens. UtsädT 1898, s. 140. —
(1 h) -SPRÅK. språk (se d. o. 4) som är (nära) besläktat med ett annat (l. andra) språk. Lyceum I. 2: 67 (1810). Genom rätttandet av f och fv till v, qv till kv, dt till t, nedbryta vi höga skiljemurar, som nu söndra svenskan från dess skandinaviska systerspråk. Tegnér SvRättstavn. 51 (1887). Provencalskans systerspråk, katalanskan. Hagberg Trub. IX (1917). —
(1 h) -STAD. jfr -land. Skanör och Falsterbo .. hafva fordom varit ganska beryktade för handel och rörelse. Enkannerligen gäller detta om Skanör, som alltid varit något förmer än den närbelägna systerstaden. Höjer Sv. 2: 779 (1878). De (grekiska) kolonier, som hade samma moderstad, kallades systerstäder. Grimberg VärldH 2: 235 (1927). —
(1 h) -STEN. jfr -handskrift. (Varpsundsstenens) inskriftdrag kunna tydas och kompletteras med hjälp af .. inskriften å systerstenen vid Ekala bro i Yttergrans socken. Uppl. 2: 474 (1908). —
(1) -SÄMJA. sämja mellan systrar; särsk. bildl. Dygd och skönheet haa slijk systersämia bunnit, / Som then ther .. i kvinnor är berömd. TRudeen Vitt. 225 (1689). —
(1 h) -TIDNING. tidning som är besläktad med l. tillhör samma företag l. koncern o. d. som en viss annan tidning (l. andra tidningar). Daily News i New York, systertidning till tidningskungen Pattersons Chicago Tribune. Bjurman 3Statsm. 112 (1935). —
(1 h) -VAPEN. om ett vapenslag i förhållande till ett annat vapenslag (särsk. inom samma lands krigsmakt) som det vanl. uppträder i förening med. I främsta rummet är det artilleriets plikt att upptaga och vidmakthålla förbindelsen med infanteriet. Genom att uppträda i närheten av systervapnet .. fyller artilleriet denna plikt. KrigVAT 1922, s. 105. —
(1 h) -VETENSKAP~002, äv. ~200. vetenskap som i ett l. flera avseenden är nära besläktad med en viss annan vetenskap (l. andra vetenskaper). SvLitTidn. 1815, sp. 812. Liksom kemien bidrog dess systervetenskap fysiken till utformandet av .. (1800-talets) vetenskapliga världsuppfattning. Aspelin TankVäg. 2: 240 (1958). —
(1) -VÄN. (†) anträffat bl. i tilltal, ungefär liktydigt med: kära vän o. syster. Adieu, min Agathe, min egen systervän. Bremer NVerld. 3: 28 (1854). —
(1) -VÄNSKAP~02 l. ~20. vänskap mellan systrar; särsk. bildl. (jfr syster 6, 7). Frid mellan våra mödrar, Danmark, Sverige! / På själens landkort finns ej Öresund. / Af trogen syster-vänskap hämte stödet. / De tvenne hälfter, slutna till ett helt. Atterbom Lyr. 2: 122 (1825). —
(1) -ÄNGEL. (i vitter stil) i pl.: änglar som är l. uppträder ss. systrar. Dygder, som trogen vakt / Af Systerenglar, leden henne / Genom det jordiska lifvets stigar! Atterbom i Phosph. 1810, s. 210. Säg, hjärta, känner du två systeränglar, / från himlens salar stigna ned en gång? Söderberg Minne 65 (1899). —
(1 h) -Ö. jfr -berg. Bremer GVerld. 5: 51 (1862). Öland utgör liksom systerön Gotland en i hafvet uppskjutande kalkstensklippa. VLS 178 (1888).
B (†): SYSTERS-BARN, -DEL, -DOTTER, -MAN, -SON, se A.
C: SYSTRA-ANSTALT, -BARN, -DOTTER, se A. —
(4 a) -DRÄKT. (ålderdomligt) nunnedräkt; särsk. i uttr. anlägga systradräkten, om kvinna: ikläda sig nunnedräkt för att därmed visa sin önskan att vilja bli nunna. I Sko war .. (Gustav Vasas) systerdotter .. insatt och dödde derstädes helt ung .. sedan hon på sin dödsbädd anlagt systradrägten, hwilket icke war detsamma, som att hafwa aflagt systralöftet. Reuterdahl SKH 4: 340 (1866). —
-ELEV, se A. —
-FÖRBUND. (syster- 1816 osv. systra- 1810 osv.) Jfr A.
1) till 1: förbund mellan systrar; anträffat bl. bildl. (jfr syster 1 h, 6, 7). Tag, Fader på jorden .. / De blyga försök af din .. Son, / Att hembära Fromheten Diktningens lån / Och se deras systraförbund. Atterbom i Phosph. 1810, s. 143. Ditt inres behag, — behagen af renaste Godhet, / Oskuld, Skönhet och Dikt, alla i systerförbund. Dens. SDikt. 2: 280 (1816, 1838).
2) till 4 a: förbund mellan klostersystrar. Varnhems Brödra- och .. Gudhems Systraförbund upprättades i medlet af 12:te seklet. Wieselgren SvSkL 2: 152 (1834). —
(4—6) -FÖRENING. (syster- 1853 osv. systra- 1850 osv.) förening bestående av klostersystrar l. medlemmar (i en kår). Reuterdahl SKH II. 2: 517 (1850). I likhet med åtskilliga andra munkordnar hade äfven dominikan-orden systerföreningar. NF 3: 1350 (1880). Systraföreningens .. Årshögtid firas i S:t Johannis kyrka. UNT 24 ⁄ 3 1933, s. 2. Jfr A. —
(4) -GEMENSKAP. förening l. sällskap bestående av nunnor l. kvinnor som ägnar sig åt humanitär verksamhet. År 1911 grundade .. (birgittasystern Elisabeth Hesselblad) en liten systragemenskap i Birgittas hus i Rom. Broomé Kat. 229 (1975). —
(4) -HUS. (syster- 1782 osv. systra- 1904 osv.) hus avsett för andliga systrar. (Efter herrnhutiska broderhuset) besöktes Systerhuset .. Systrarne lefva här såsom Nunnor. Björnståhl Resa 4: 205 (1782). Systerhusen (inom en medeltida religiös lekmannaförening) fingo än större utbredning (än brödrahusen) .. i Tyskland ägde nästan varje större plats sitt systerhus. 3NF 4: 140 (1925). —
-INVIGNING, se A. —
(4 a) -KLOSTER. (syster- 1776. systra- 1527 osv.) [fsv. systra kloster] nunnekloster. Tiil pæder swenske ath han .. vthdrager aff closterens jorda boch hwad godz fordom låge wnder sistra Closther(et) j Calmarna. G1R 4: 87 (1527). Fornv. 1961, s. 110 (om birgittinklostret i Vadstena). —
(4 a) -KONVENT. (syster- 1944 osv. systra- 1850 osv.) (i fråga om romersk-katolska förh., numera nästan bl. i fackspr.) nunnekloster; äv.: församling bestående av (de röstberättigade) nunnorna i ett kloster; jfr konvent 1 a, 2. Utom Sko fanns ännu i erkestiftet ett systraconvent af Cistercienserorden, nemligen i Sigtuna. Reuterdahl SKH II. 2: 480 (1850). Inom systrakonventet, ledde abbedissan de andliga arbetena. Hildebrand Medelt. 3: 1055 (1903). Ljung EnköpH 1: 137 (1963). —
(4 a) -KOR. (i fråga om romersk-katolska förh., numera nästan bl. i fackspr.) kor i kyrka l. kloster avsett för nunnor. Hildebrand Medelt. 3: 1039 (1903). —
(4 a) -KRONA. krona (se d. o. 3 a) symboliserande Kristi törnekrona, korset o. de fem sårmärkena. ICAKurir. 1992, nr 49, s. 12. —
(1) -KULL. (syster- 1597. systra- 1948 osv.) (numera bl. mera tillf.) kull (se kull, sbst.1 1 b, 2) av systrar. 3SthmTb. 2: 201 (1597). Den yngre brodern till en .. systrakull. Vi 1948, nr 33—34, s. 10. —
-KÖR, se A. —
(4 c) -LOGE. (syster- 1925 osv. systra- 1809 osv.) loge (se loge, sbst.2 3) för kvinnliga medlemmar av en orden. Någre af Ordensbröderne ville .. påstå, at ordet Gris som .. förekommer (i logens namn), skulle härleda sig .. ifrån Gunno Gris .. hälst Systra-Logen i Stralsund kallades Den Storgrymtande .. Glycer. Cederborgh UvT 1: 34 (1809). —
(4 a) -LÄKTARE. (i fråga om romersk-katolska förhållanden) för nunnor avsedd läktare i kyrka l. kloster. Att döma efter teckningen sträckte sig systraläktaren (i Vadstena klosterkyrka) öfver det norra sidoskeppet och öfver midtskeppet. Hildebrand Medelt. 3: 1033 (1903). —
(1) -RING. ring av systrar; äv. bildl. Hvem syns? — Det är Julie. Så skön i systraringen. Valerius 1: 21 (1806). Och de hörde samman, ingen fick fattas i denna systraring. Krusenstjerna Fatt. 1: 273 (1935). —
-SAMFUND, -SKARA, se A.
1) till 1, om egenskapen l. förhållandet att vara syster (l. systrar). Serenius Eee 1 b (1734). Systerskapets innebörd framträdde kanske skarpare markerad .. i leken. Lilius SmåbarnSjälsl. 29 (1917). Brita hade i hönshuset efterträtt den avdöda Beata, utan andra förutsättningar för platsen än sitt systerskap. Lewenhaupt MinnV 119 (1936).
2) till 4—7, om egenskapen l. förhållandet att vara syster (l. systrar); systerlig gemenskap; äv. konkret, om (medlemmarna i) ett samfund l. en förening l. ett sällskap l. en sammanslutning o. d.; särsk.
a) motsv. syster 4, särsk. 4 a. Weste FörslSAOB (c. 1817). Äfven ”Sorores de Övith” omtalas (i skrifterna) .. hvarmed troligen menas fruntimmer, som bott utom klostret, men varit upptagna i dess andliga systerskap. Rietz SkolvH 13 (1848). Kom, jag för dig in / Uti ett systerskap af fromma nunnor. Hagberg Shaksp. 10: 260 (1850). Biskopen mässade, och därpå tog hela systerskapet nattvarden. Hillman Palacio Valdés MoM 277 (1895). Det var .. storstädernas religiösa behov, som drev (den engelske kyrkomannen E.) Pusey att grunda de första nyanglikanska systraskapen. KyrkohÅ 1923, s. 66. (Franciskanernunnan Maria Valeria Pignetti) utverkade av påven Benedikt XV tillåtelse att lämna .. (franciskanersystrarnas) orden för att grunda ett fritt systerskap i överensstämmelse med S:t Franciscus’ ursprungliga ideal. HågkLivsintr. 14: 229 (1933). särsk. (numera föga br.) övergående i bet.: medlemskap i ett systraförbund l. nunneorden l. gille o. d.; särsk. i uttr. upptaga ngn till systerskap, om kloster o. d., antaga ngn som klostermedlem, upptaga ngn i sin gemenskap. Wåra orklösa helgon, hwilka .. altid hafwa anwändt sin Egendom til det Samfundets förmån, som uptagit dem til Broder- eller Systerskap. Lagerbring 1Hist. 2: 800 (1773). Om hela afgiften (till Helga lekamens gille) ej kunde betalas med reda penningar, gaf man det bristande i varor .. En hustru .. gaf 1425, 2 mark .. (penningar) för sitt systerskap. 2VittAH 2: 233 (1787, 1791). (Drottning Margareta) synes hafwa warit mycket gynnsamt stämd mot klostret (i Vadstena) och emottog äfwen bref om systerskap derstädes. Reuterdahl SKH III. 2: 254 (1863). (Knutsbröderna) afläto en .. invitation till de höga främmande, hvilka infunno sig på Knutssalen .. och antogo broder- och systerskap i (Knuts)gillet. MeddSlöjdF 1897, 1: 38.
b) motsv. syster 6; särsk.: sammanhållning l. solidaritet l. vänskap l. gemenskap mellan kvinnor (särsk. i kampen för jämställdhet mellan könen); äv. konkret, om (sammanslutning av) kvinnor med likartade levnadsförhållanden l. intressen l. ideal o. d. Hon tillhörde den kalla kokettens framgångsrika systerskap. Wahlenberg Ruck OffFästmö 11 (1916). Då jag .. vandrade längs stranden .. mötte jag ett sällskap av Marrakeschs syndfulla systraskap. Holmström Pyren. 215 (1928). Efter ett tag (på kvinnokursen) blommar en vänskap och ett systraskap, som inte känner några gränser. SvD 4 ⁄ 12 1979, s. 24. Fredrika (Runeberg) skildrar systerskap och kvinnosolidaritet hundra år innan uttrycken myntades. KvinnLittH 1: 157 (1981).
c) (numera bl. arkaiserande l. skämts.) motsv. syster 6 o. 7 (c): vänskap mellan kvinnor l. kvinna o. man; duskap mellan kvinnor osv. Jag har .. bedt dig om systerskap — är det så svårt för en flicka att säga du? Almqvist Amor. 78 (1839). Det der systerskapet var blott en artig formel, ingenting vidare — och jag som var så glad att jag skulle få en bror, en riktig bror, som jag kunde förtro allt. Wetterbergh Penning. 133 (1847). särsk. (†) i uttr. dricka systerskap, dricka duskål; äv. bildl. Bror- och systerskap att dricka, du ej glöm. PoetK 1816, 1: 91. Hölje sig hvarenda qvinnoblick, / Som ej med skökans druckit systerskap. Börjesson Statshv. 44 (1866).
Ssg (till syster-skap 2 a): systraskaps-brev. (förr) = syster-brev. Liksom före henne drottning Margareta hade .. (drottning Filippa) erhållit systraskapsbref till delaktighet i klostrets böner, mässor och alla goda verk. Weibull LundLundag. 124 (1884). Hildebrand Medelt. 2: 215 (1885). —
SYSTRA, v. [jfr t. schwestern] (†) till 1.
1) behandla (ngn) som l. kalla (ngn) syster; särsk. reciprokt: kalla (varandra) systrar. Schultze Ordb. 5291 (c. 1755).
2) försystra; anträffat bl. bildl. Här systrar .. (Frigg) så nätt the växterliga pilar, / Med mång slags bärand trän. TRudeen Vitt. 200 (c. 1690).
3) träffa l. besöka en syster (l. systrar). Fabian och Casper Wrede .. göra en slags Eriks-gata genom södra Sverge men gatan de fara i genom består för det mesta af slägtingar; de brora systra och cusinera hela vägen. Bremer Brev 1: 149 (1831). —
-SYSTRAD, adj. till 1: som har sådan l. sådan syster (l. sådana l. sådana systrar); anträffat bl. i överförd anv. i ssgn samman-systrad. —
Spalt S 15803 band 33, 2001