Publicerad 2000   Lämna synpunkter
SYRRA syr3a2, i bet. 1 f., i bet. 2 f. ⁄ ⁄ ( ig.); best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr sv. slang syrra (Bergman SkolpSlang 125 (1934)); ombildning av SYSTER (jfr Gustav: Gurra)]
(vard.)
1) syster. I går dansa syrran naken inne hos mig innan hon somna. Jonsson SomBruk. 10 (1939). Jack skulle nog också tycka bäst om en syrra. Hedberg StorkSev. 200 (1957). Det var nittonhundraförtisju och syrran kom till världen. Lundell Jack 48 (1976). Vi vill fira vår duktiga och söta dotter och syrra på 14-årsdagen. PiteåT 15 ⁄ 5 1986, s. 4. Hur mår … din syrra? Pohl o. Gieth Saknar 78 (1992).
2) om sjuksköterska, syster (se d. o. 5). Han jobbar som syrra på långvården. SvOrdb. (1986). Syrrorna som går på tidkort och i vikariepoolen är redan insatta på vakanta tjänster, vi har bara tre av fem sjukskötersketjänster besatta på avdelningen. DN 12 ⁄ 5 1987, s. 33.

 

Spalt S 15740 band 33, 2000

Webbansvarig