Publicerad 1999 | Lämna synpunkter |
SVÅGER svå4ger, m.; best. -gern (MoB 7: 160 (1811) osv.) ((†) -gren Sahlstedt (1773), Widegren (1788)); pl. svågrar OxBr. 3: 34 (1621) osv. ((†) swegrar Gustaf II Adolf 515 (1625); swågere OxBr. 12: 66 (1638); swåghar LPetri Job 19: 14 (1563), Phrygius HimLif 159 (1615); svågrer 2SthmTb. 6: 418 (1581), BrinkmArch. 2: 110 (1625); svägrar Peringskiöld MonUpl. 299 (1710); swägrer Chesnecopherus Skäl Dd 1 a (1607), AOxenstierna 9: 104 (1633)).
1) om manlig släkting gm ingifte, förr äv. gm utomäktenskaplig förbindelse, i en familj; numera bl. om ngns makes/makas broder (jfr HUSTRU-BRODER) l. systers make l., utvidgat, svägerskas make; förr särsk. om svärfar. Kære her twre Swaager ok besynnerlig gode wæn. G1R 1: 54 (1523). Därs. 267 (1524; om systers blivande make). 5Mos. 25: 5 (Bib. 1541; om äkta makes bror). Han war Ahabs hwsz swågher. 2Kon. 8: 27 (Bib. 1541; Bib. 1917: nära besläktad). Edle och Wellbyrdige Wlff Grijp, hiertans käre fader (dvs. svärfar) och schwåger. LWivallius (1629) hos Schück Wivallius 1: 72. Dhe skola ey neka sina Döterar tin Sohn / Aff hwilka een som får Isack til Måger / Bekommer tu straxt en trogen Swåger. Beronius Reb. A 4 b (1674). Ej måge fader och son, swärfader och måg, twå bröder eller swågrar, i en Rätt sitta, ther ej flere än siu i Rätten äro. RB 1: 6 (Lag 1734). Hälsa svågern af hjärtats grund och äfven far och mor. MoB 7: 160 (1810; i brev till gift syster). Ej heller räknas svågerlag, i den mening vår rätt fattar begreppet, mellan männen till två systrar, oaktadt desse i dagligt tal kallas svågrar. Björling CivR 231 (1911). Han hade blivit Knuts svåger genom äktenskap med dennes syster Estrid. Kulturen 1970, s. 177. Uddenberg Rätt 94 (1985). — jfr DUBBEL-, HALV-, STOR-SVÅGER.
2) [jfr motsv. anv. av t. schwager o. dan. svoger] (†) i oeg. anv. av 1, om obesläktad mansperson; särsk. liktydigt med: ngns nära (likasinnade) vän l. kamrat l. förbunden o. d.; särsk. dels [efter motsv. anv. av t. schwager] om kusk, dels i uttr. ha många svågrar, ha många vänner l. (skämts.), vara en bedragen äkta make. Hwar och en är möllarens wän(n) eller swåger, så lenge han är i qwarnen. UHiärne 2Hskr. 196 (c. 1716). (Sv.) Ha många swågrar. (Fr.) Avoir beaucoup d’alliés .. Äfv. skämtwis: Être cocu. Nordforss (1805). Vi började redan fruckta att våra stygga Svågrar ännu en gång misstagit sig på vägen. Bremer Brev 1: 8 (1821).
3) (†) i oeg. anv. av 1, i pl., om växter i den nittonde växtklassen (Syngenesia) i Linnés sexualsystem, vilkas ståndarknappar är sammanväxta. (Växtklass) XIX. Syngenesia Swågrar. Linné SystNat. 77 (1748). Swågrar, (Syngenesia) när de, med antheris, men sällan med filamenta hopwuxna hannarna, begå sin hedersdag med de in uti stående honorna. Möller PrincBot. 5 (1755). ÖoL (1852).
-LAG.
1) om förhållandet att vara svåger med ngn; om släktskapsförhållandet mellan svågrar l. svåger o. svägerska; särsk. i uttr. komma l. vara i svågerlag med ngn, bli l. vara svåger med ngn; äv. ( jur.) i utvidgad anv., om släktskapsförhållandet mellan en äkta make o. den andras släktingar över huvud taget; jfr svågerskap 1. ConsAcAboP 6: 19 (1685). Ingen må wara Domare i then sak, ther uti han sielf, eller hans Barn och Anhörige, uti Skyldskap eller Swågerlag äre delachtige, utan träde sielfmant af, eller jäfwes saklöst. Schmedeman Just. 1110 (1687). Lagerström Holberg Jean 92 (1744: komma i Swågerlag med). Genom ovanliga rikedomar, dertill svågerlaget med Gustaf Wasa .. var Hörningsholmshuset fordom det mest lysande i riket. Fryxell i 2SAH 14: 188 (1831). Malmström Hist. 3: 297 (1870: vara i svågerlag med). Svågerlag betyder i dagligt tal förhållandet mellan den ene af två äkta makar och den andres syskon. Björling CivR 231 (1911). Svågerlag .. I rättsspråket har ordet en utvidgad betydelse, så att en make säges vara i svågerlag också till sina svärföräldrar och styfbarn, liksom till den andre makens alla öfriga släktingar. Därs. Man skiljer mellan rätt upp- och nedstigande svågerlag, t. ex. frändskapen mellan svärmoder och svärson, .. och svågerlag å sidan, t. ex. frändskapen mellan den ene maken och den andras syster. 2BonnierKL (1927). NE (1995). särsk. (†) i uttr. dubbelt svågerlag, om förhållandet att en äkta makes syster (broder) är gift med den andre makens broder (syster). K(onung) Eric i Danemark, som war K(onung) Birger med dubbelt Swågerlag förbunden. Cederbourg BeskrGbg 117 (1739). Genom dubbelt svågerlag med Birger förbunden, gjorde den Danske konungen hans sak till sin egen. Geijer II. 2: 199 (1832).
2) (†) i oeg. anv. av 1, om nära samhörighet l. likhet l. inre frändskap o. d.
a) (i skildring av medeltida nordiska rättsförh.) om andlig släktskap (se släktskap 2 a). Lagerbring 1Hist. 3: 37 (1776). Äktenskapsförhindren blefwo förökade .. man påfann ett andligt swågerlag .. de, som på samma gång stått fadder till ett barn, äfwensom deras barn förbödos träda i äktenskap med hwarandra. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 2: 112 (1835).
3) (†) om personer som är i svågerlag med varandra; äv. allmännare, om släkt (se släkt, sbst. 1); jfr svågerskap 3. Sitt högtbedröfwade Swågerlagh. Hwilket han biuder itt .. kiärwänligit Fara wäll, önskandes hwar och en Tröst vthi Dheras Bedröfwelse. Hasselqvist Thauvonius F 2 a (1684). Sqvadrons Predikanten Baz, som .. warit Comminister uthi Moheda och derstädes äger ett stort swågerlag. VDAkt. 1734, nr 6. Gäller det att nämna några för den skånska textilkonsten representativa namn, hafva vi i första rummet att ihågkomma svågerlaget Jakob och Thora Kulle. MeddSlöjdF 1890, s. 34.
Ssgr (till -lag 1): svågerlags-brott. (förr) brott i form av samlag i förbjudna led; jfr svågerskaps-brott, svågerskaps-spjäll. MB 59: 9 (Lag 1734). Calonius 5: 247 (1800).
-jäv. jur. jäv grundat på vederbörandes svågerskap med den som saken l. målet berör; jfr svågerskaps-jäv. BtRiksdP 1893, I. 2: nr 3, s. 24.
-led. (numera bl. tillf.) jfr led, sbst.1 10 c, o. svågerskaps-led 2. Lagerbring 1Hist. 3: 257 (1776).
-POLITIK. eg.: gynnande av svåger l. svågrar i sin politik (se politik, sbst. 2, 4); särsk. om gynnande av (yngre) släkting l., i utvidgad anv., personlig vän o. d. vid tjänstetillsättning o. d., nepotism. Han framhöll .. att svågerpolitiken spelar en betydande roll när det gäller att få anställning i stadens tjänst. UNT 1 ⁄ 12 1933, s. 4. GHT 13 ⁄ 2 1954, s. 6 (om gynnande av goda vänner). Enligt Sara Gustavsson är detta ett solklart utslag av svågerpolitik. Psykiatern var nämligen svägerska till den chefsåklagare under vars rotel ärendet handlades. SDS 22 ⁄ 11 1993, s. A14. —
SVÅGERLIG, adj., utan gradförhöjning; adv. -en (numera föga br., G1R 10: 40 (1535), Lind 1395 (1749)), -t (Lilja Byborna 188 (1940) osv.).
1) lik en svåger; som anstår l. kännetecknar en svåger; som har en svågers sinnelag; som utför ngt med en svågers sinnelag l. i egenskap av svåger; i sht förr äv.: som äger rum mellan svågrar l. på grund av att svågerskap föreligger; äv. ss. adv. (jfr svägerligen). G1R 10: 37 (1535). Därs. 29: 305 (1559; om hjälp och bistånd). Banér GenGuvBer. 35 (1666; om förlikning). Han förpligtade sig på sin svågerliga, naboeliga och broderliga tro .. att .. bevisa sig som en god broder in i döden. Strinnholm Vas. 3: 262 (1823). Inte med bästa vilja i världen förmådde han i sitt ansikte uttrycka den svågerliga välvilja .. han nyss övat sig på. Gustaf-Janson StFamn. 27 (1937). Emil klappade henne svågerligt på axeln. GLilja Byborna 188 (1940). Hans känslor är betydligt mer komplicerade än en brors. Svågerliga kommer kanske sanningen närmare. Starfelt Blindb. 88 (1951).
2) (†) om släktskap som består i svågerskap. En orijmligh räknat Swågerligh förwandtskap. Widekindi KrijgH Eeeeee 3 a (1671). —
SVÅGERSKA, f. (äv. -ersch-, -a 1541—1692. -o 1541 (ss. obj.), 1541 (efter prep.)) [fsv. svaghirska, swagerska, swogherska; jfr ä. d. swoffwerske, swowerske (d. svogerske)] (†) svägerska; förr äv. om avlägsnare kvinnlig släkting. 3Mos. 18: 14 (Bib. 1541; Bib. 1917: faders syster). (Ingen) skal .. efterlåtas .. at inlåta sigh i echtenskap medh nogon sin Frenka eller Swågerska närmare, än at the antingen både äre uti then fierde ledh. KOF II. 1: 233 (1659). VDAkt. 1692, nr 159. —
SVÅGERSKAP, se d. o.
Spalt S 15236 band 32, 1999