Publicerad 1999   Lämna synpunkter
SVÄGERLIGEN, adv.
Etymologi
[sannol. av t. schwägerlich, hörande till SVÅGER, med anslutning till SVÄGER-; avledn. av schwager (se SVÅGER); jfr SVÅGERLIG]
(†) i överensstämmelse med vad som anstår en svåger; jfr SVÅGERLIG. Därföre begärede E. K. M:tt (dvs. K. IX) svägerligen och venligen, att Hennes F. N. (dvs. svägerskan, hertiginnan Sofia i Mecklenburg) ville vara oss behielplig hoos (osv.). AOxenstierna 2: 5 (1607).

 

Spalt S 15298 band 32, 1999

Webbansvarig