| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VITNA vi3tna2, v.1, förr äv. VITTNA, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE.
(vara på väg att) bli vit; förr äv. refl. i liktydig anv.; ngn gg äv. tr.: göra vit; jfr VITA, v.4 Beseer markena, ty ath hon begynnar hwitna till skörden. Joh. 4: 35 (NT 1526). Haran är itt .. fruchtande diwr .. The huijtna om wintren i kalle land, men icke i the warme. Forsius Phys. 264 (1611). Laga .. (äggvitor) medh Caneel, heela Neglikor, stött Peppar, lijtet salt, Citronsafft och Såcker, lät dhet lijtet hwijtna sigh. Rålamb 14: 86 (1690). Så färgas .. alla nya och gamla af siöwattnet hwittnade skötar, uti en med lut och biörck eller ahl-barck sammankokad färg. Enholm Anm. 1: 29 (1753). Till dess jernet synes vilja helt och hållet skilja sig ifrån slaggen, samt hvittnar och börjar koka. Åkerman Stångj. 115 (1839). Långt in mot november, när frostnätterna längesen vitnat gräskullarna oppe i norr. GbgP 9/10 1983, s. 25. Badhandduk i linnefrotté .. Den vitnar i tvätten och krymper ca. 10 %. ICAKurir. 1994, nr 32, s. 12. — särsk. om (del hos) människa, i fråga om hår l. hud (i ansiktet (särsk. på grund av köld) l. på händerna), äv. skelettben. I bland alla slapp Hans Maij:tt eij sielf, utan begynte några gongor att hwitna i ansichtet, dock fördref det strax med sniög. KKD 1: 199 (c. 1710). Hon hade kringflätat sitt hvitnande hår med de nyast utspruckna blomster. Leopold 3: 489 (1794, 1816). Händerna knöto sig så, att knogarna vitnade. Lagerlöf Holg. 2: 432 (1907). Jag urskilde skelettdelar och högar av vitnande ben. Pleijel Fungi 243 (1993).
Spalt V 1495 band 37, 2017