| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VOTUM vω3tum2, n.; best. -et; pl. = (Sundén (1892) osv.), äv. (numera bl. ngn gg, med lat. böjning) vota (RARP 1: 6 (1626) osv.) ((†) voter UUKonsP 20: 191 (1692), VDAkt. 1739, nr 460; votumer Lagerström Holberg Jean 32 (1744)).
1) i fråga om votering: röst (på ngn l. ngt) (se RÖST, sbst.3 3); ibland äv. med särskild tanke på rätten att avlägga en röst l. delta i omröstning; äv. allmännare (utan tanke på därmed sammanhängande votering), om yttrande l. tillkännagivande av åsikt l. inlägg (i debatt) o. d.; särsk. i förb. med falla (jfr FALLA XIV 1) l. fälla (jfr FÄLLA, v. 21 c); särsk. (o. numera i sht) ss. senare led i ssgr (se slutet). RARP 1: 6 (1626). Tå begynthe rådet sigh emellan rösta om och föllo alle deras vota på Jon Mickelsson och Hans Jonsson. GävleDomb. 23 (1631). Krigs-Rätten .. hvarvid Skepps-Skrifvaren skall föra protocollet och Supercargeurerne skola vara närvarande, dock utan att hafva något Votum. Hammar FartygOstIndComp. 74 (i handl. fr. 1766). Sedan vota blifwit sammanreknade, underskrifwes både Wal-längden och Protocollet af Wal-förrättaren och hans biträdare. Wallquist EcclSaml. 1–4: 240 (1772). Vi erkänna villigt vår inkompetens att fälla ett afgörande votum angående detta problem. Rein Psyk. 1: 484 (1876). (Väljarnas) votum får laga kraft bara om den vinnande sidan uppnått en viss andel av det totala antalet röstberättigade i landet. DN 26/5 1997, s. A4. — särsk. i fråga om resultat av l. beslut från votering i förtroendefråga, äv. övergående i bet.: votering (i sådan fråga), ss. senare led i ssgrna FÖRTROENDE-, KLANDER-, MISSTROENDE-, TADELS-VOTUM.
2) (†) om strof l. fras (utgörande devis l. tänkespråk l. visdomsord o. d.). Fatab. 1932, s. 38 (1712). Jag graverade .. på vestra sidan af Piedestalen hvad som altid var djupt graveradt i mit hjerta, näml. detta Votum: Vivat Gustavus III Rex! Björnståhl Resa 4: 137 (1782). Edfelt Högm. 22 (1934).
Spalt V 1561 band 37, 2017