Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÅLE vå3le2, sbst.4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; äv. (i bet. 1) VÅLA vå3la2, sbst.3, r. l. f.; best. -an; l. VÄLE, n. (Ekström AfhFiska 120 (1845) osv.) l. r. l. m. (Ekström AfhFiska 121 (1845) osv.); best. -et resp. -en; pl. -en resp. -ar.
1) fisk. vakare (se VAKARE, sbst.2); särsk. i fråga om skötfiske; jfr FLÖTE, sbst.2 2 a, VETTE 2. (Han bör) flytta sin yttersta miärdegårdzpåleradh dijt man giorde märke och een steen med wåhla nedsenckte. AktsamlKungsådreinst. 196 (1690). Ehwarest .. (ådorna) se wålar flyta på watnet, tjt gifwa the sig .. emedan sådana wårdar äro teckn til ther under liggande siötar och fiskegarn. Broman Glys. 3: 492 (c. 1740). Sköt fogas till sköt, så att båten snart är tom, och endast några vålar eller träflöten, som vid läggandet med linor fästas vid skötarna, ange hvar de äro. TurÅ 1908, s. 257. En hummertena med väle från Orust. Kulturen 1978, s. 182. jfr SKÄLL-, SKÖT-VÅLE o. MEJ-VÅLA.
2) (våle) (i fackspr., särsk. sjöt.) om (mindre, med flagga försedd) boj för utmärkning av grund l. fyndplats l. ankarplats o. d.; äv. med inbegrepp av förankringsanordningen; jfr KUMMEL, sbst.3 3. En Våle, hvilken .. förses med 8 à 9 famnars lång sjömansgarnslina fästad i en sten, för at (under sjömätningar) utkastas på et under en lodkurs uptäckt grund. KrigVAH 1832, s. 92. Några vålar (bojar) med flaggkäpp, lina och sten. Hägg Örl. 175 (1943). Manöver vid ankring med två bogankare .. utföres lättast, om platserna, där ankarna skola fällas, äro utmärkta med vålar. Weinberg Sjömansk. 234 (1954). Till sökutrustningen hörde också fyra sökdrakar av marinens standardtyp, med möjlighet att fälla fyra vålar vid lokalisering av föremål för senare undersökning. Fornv. 1976, s. 150. jfr KAST-VÅLE.
Spalt V 1717 band 38, 2019