| Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
YTTRA yt3ra2, v. -ade. vbalsbst. -AN (se avledn.), -ANDE (se d. o.), -ING (se avledn.).
I. tr.
1) († utom i ssgn AV-YTTRA) sälja l. avyttra (ngt); särsk. dels i mer l. mindre pleonastisk förb. med mer l. mindre liktydigt verb, dels med det som erhålls som betalning angivet i prep.-förb. inledd med för l. (ut)i. Kom .. Jören Persson för rätte och anclagadhe Marquardh Holsth för .. att han hadhe .. tagit en hoop rogh, maltt och korn af Kong:e M:ttz spannemåll, hwilkit han haffwer förwendt och ytredh vdi stongiärn, sigh till profijt och godhe. HH XIII. 1: 94 (1563). Huuset skall yttrass och säliass. BoupptSthm 1670, s. 903. Jag kunde få yttra honom (dvs. oxen) till någon Slacktare i en stad framdeles. ÅgerupArk. Brev 29/3 1757. Hvarvid .. 200. saltskiepp föllo i hans händer, dem han lät föra til Svenske hamnar, at yttra sin wara för billigt pris. Dalin Hist. III. 1: 632 (1761). SamlRönLandtbr. 3: 152 (1779). — jfr BORT-YTTRA.
2) ge uttryck för (ngt), ådagalägga l. uppenbara l. visa.
a) om person, med avs. på tanke l. mening l. känsla l. egenskap l. sinnestillstånd o. d.; förr äv. med avs. på makt l. ära l. nåd o. d.; numera i sht med anslutning till 3. Nu vtwijsa Gudz ord at .. Gudz rijke .. skal vthan all twifuel wara ther .. han fulkomliga yttrar sin nåde, och låter see sitt krafftiga wälde. Phrygius HimLif. 62 (1615). Tå yttrade .. (fienden) först sin jfwer och lät med alla sina stykken spela på Hans Kongl. Maij:tz armé. Spegel Dagb. 78 (1680). Brita yttrade sin ondska med thessa orden: Iag blif:r aldrig tillhopa med honom (dvs. hennes man). VDAkt. 1722, nr 316. Inom Högsta domstolen yttrades den mening, att då så väl det ena som det andra måste oförändradt antagas eller afslås, så kunde bifall icke tillstyrkas. De Geer Minn. 1: 180 (1892). Flera medlemmar yttrade sitt missnöje över att deadline hade missats. GbgP 23/1 2019, s. 47.
b) (†) om ngt sakligt, särsk.: förete l. uppvisa (ngt). Alla gamla underrättelser yttra förundran öfwer en sådan utresa. Lagerbring 1Hist. 3: 527 (1776). Vatten består af Väte och Syre och är at anse för en syrsatt kropp, emedan den håller Syret såsom beståndsdel, utan at därföre yttra någon surhet. Ekeberg o. Afzelius Nomenkl. 18 (1795). Atterbom PhilH 9 (1835).
3) [eg. specialanv. av 2] (fram)säga l. uttala (ngt); äv. i fråga om dels skriftlig framställning, dels ljud l. läte frambringat av djur; särsk. med avs. på ord, förr äv. tal; särsk. med direkt obj. som utgörs av dels att-sats, dels anförd sats; jfr 2, II 2 b. Spegel (1712). Nu foglar af all slag, / .. De yttra frögdesång, och siunga dag från dag. Wallenberg (SVS) 1: 18 (c. 1765; uppl. 1998). ”O, Augusta,” yttrade Sterner i en mild, förebrående ton, ”är det möjligt, att ni så kan misskänna mig?” Carlén Repr. 411 (1839). Den högsta bland gudinnor yttrade sitt tal. Tegnér Niniv. 104 (1875). Jag (visade) breven för min vän Plom .. som därvid yttrade att jag gjort en högst remarkabelt god affär. Bergman Patr. 100 (1928). Om den svenska predikan vid 1700-talets början kan sägas ungefär vad ovan yttrats om den tyska. Wifstrand AndlTal. 33 (1943). Både Mia och jag hörde vartenda ord som yttrades. Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 40 (2009).
4) [utvecklat ur 2] (†) utöva (verkan l. inflytande l. kraft o. d.); med avs. på åtgärd o. d. äv.: företa; i sht om ngt sakligt. Som min swaga macht och stora Enfaldighet eij har kunnat medgee att yttra någon Action emoth Hr Probsten. VDAkt. 1705, nr 385. I gifwen .. (ordet) intet inrymme uti edra hiertan, at det hos eder må ytra sin kraft til uplysning och omwändelse. Bælter JesuH 4: 35 (1757). Man känner en widrig, qwalmig wärma, som yttrar en långt större werkan på menniskan, än thermometern angifwer. AJourn. 1814, nr 11, s. 2. På svenska vitterheten yttrade .. (Karl IX) ett så mycket större inflytande, genom sin smak för theatraliska föreställningar. Hammarsköld SvVitt. 1: 79 (1818). Det är en stor och helig ting, när öfvertygelsen och förståndet yttrar på den menskliga viljan ett sådant välgörande herravälde. Thomander 1: 9 (1829). Såsom .. ledamot (i Consistorium Ecclesiasticum) yttrade han en lika oförtruten verksamhet, som den han utvecklade i Consistorium Academicum. JJNervander 1: 108 (1845). De förhållanden, under hvilka molekylerna .. yttra sina krafter. Rein Psyk. 1: 252 (1876).
II. refl.
1) motsv. I 2: visa l. uppenbara sig; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: röja l. avslöja sig; särsk. (o. numera bl.) med det vari l. varigm ngt visar sig angivet med dels prep.-förb. inledd av i (förr äv. med), dels predikativ förb. inledd av som; i sht (o. numera bl.) om sak. Huru .. (Kristus) sich ytrat haffuer j hans lijdhande frå alla sina herligheet och maiestat, och haffuer intit actat them. OPetri 2: 144 (1528). Sorgen är ond at döllia .. (dvs.) Hon wil giärna yttra sigh, och brista vth. Grubb 753 (1665). Min wrede och min hämbd Har alt för ädell grund / Att hon skull yttra sig med swijk och skälmske fund. ÖB 121 (c. 1712). I trakten af Baden har yttrat sig en epidemisk feber. VexiöBl. 1812, nr 18, s. 2. Öfverraskande likheter finnas mellan grönländskans och Vai-språkets talsystem, och dessa likheter yttra sig i förhållanden, som (osv.). Tegnér SprMakt 83 (1880). Beri-beri yttrar sig först som en allmän trötthet och slapphet, sedan inträder förlamning i armar och ben, musklerna förtvina (osv.). Bolin VFöda 118 (1933). Den politiska polariseringen, som bland annat yttrar sig i att allt färre par i USA vill att deras barn ska gifta sig med en anhängare till motståndarpartiet, har pågått i decennier. NorrkpgT 26/10 2018, s. 25.
2) motsv. I 3: (muntligt l. skriftligt) uttala sig l. framföra sin mening; äv. ss. anföringsverb (se b); särsk. med prep.-bestämning inledd med dels till, angivande den till vilken uttalandet o. d. riktas (se särsk. a), dels i l. om l. över, angivande det som omtalas l. i vilken fråga uttalandet görs o. d. Hwar om jag mig vti min oration öfwer Theologiam Moralem Durrii .. något hafwer yttrat. Swedberg Ungd. 457 (1709). Om jag med min enfaldighet i rid- och körsel-konsten får yttra mig öfwer Grollens bästa .. så menar jag (osv.). Dalin Vitt. II. 6: 116 (1740). En allmän uppsägning är .. , såsom Foroni yttrade sig, likasom när man ”petar med en käpp i en myrstack”. Hyltén-Cavallius Lif 221 (c. 1880). Han svarade, att det vågade han inte yttra sig om. Wägner Norrt. 143 (1908). Jag yttrar mig inte i saken, förrän jag fått full klarhet. Bergman JoH 238 (1926). I skolans ständiga utveckling i utbildningsfrågor deltog hon som en av de i kollegiet som mest och tydligast yttrade sig i debatterna. SvD 22/1 2019, s. 27. — särsk.
a) i fråga om att (skriftligt) inkomma med formellt utlåtande över dom l. beslut l. utredning l. lagförslag o. d. Angående den af Indelnings-hafwarne öfwerklagade mistning på de .. Rustnings-Stammar, som fådt Frihets år; så har Kongl. Maj:t .. sig yttradt i 28. §. af Resolutionen på Krigs-befehlets .. allmänne beswär wid denne Riks-dag. PH 1: 440 (1723). Om .. en ny Tåg-ordning, hafwa .. (ständerna) genom särskildte Betänkande, sig i underdånighet yttrat. PH 5: 3204 (1752). Justitie-deputationen granskade rådets protokoller i justitie-saker, upptog besvär öfver rådets domar och yttrade sig öfver lagfrågor. Malmström Hist. 1: 255 (1855). Personalansvarsnämnden inom polisen yttrade sig till tingsrätten i anställningsfrågan. YstadAlleh. 27/10 2016, s. 5.
b) yttra (i bet. I 3). Natten före Hennes Maj:ts död yttrade Hon Sig, at ingen Konung kunde wara lyckeligare än Hennes. HC11H 6: 132 (c. 1700). Hälst .. som Hans Kongl. Maj:t af Swerje sig yttrat, at .. å nyo sända sina Commissarier til fullbordan af .. Afhandlingen. Nordberg C12 1: 594 (1740). Buxhövden skall hafva yttrat sig, då han fick höra, att Wachtmeister var commenderande generalen: ”Sveriges konungar äro underliga”. HH XXV. 2: 69 (1809). Att dessutom ansvarig minister .. i maj yttrade sig att spel på kredit är en oreda som ska rensas bort .. visar på (osv.). ÖstersundP 18/9 2017, s. 18.
2) (†) till I 2, II 1: yttring (se d. o. 1); äv.: yttre (se yttre, adj. 1 a slutet α’). Wi påminna oss med wördnad och glädje den gynnande, LäreFaderliga och tillfridsställande yttran Han då hade. VDAkt. 1797, nr 42. Ägande rätten kan sjelf ej angripas utan genom angrepp på en isolerad yttran utaf den samma. Biberg 3: 263 (c. 1823).
3) (numera bl. ngn gg) till I 3, II 2: uttalande l. yttrande; särsk. i sådana uttr. som ngn har ingen yttran, inte ha ngn talan (se talan, sbst. 6); jfr yttring 2. Allenast iag först will afwänta Högwördige H:r Doct:s och Biskopens samt ven: Consistorij benägne swar och wijdare yttran här utinnan. VDAkt. 1720, nr 253. Ty är deruppå denna min ödmiukaste yttran, att (osv.). VDAkt. 1724, nr 203. När kammartjenaren .. en afton satte den prydliga gula sidennattrocken på herrns axlar, med yttran att tornuret slagit sex, tillade han, att (osv.). Almqvist Jagtsl. 20 (1832). Vi som arrangörer kan inte påverka om det till exempel är någon som är för berusad .. (Vill ordningsvakterna) avvisa den personen så har vi ingen yttran. HbgD 5/2 2018, s. B2. —
YTTRANDE, se d. o. —
YTTRING, r. l. f.
1) till I 2, II 1, om ngt som framträder l. visar sig i det yttre, uttryck l. uppenbarelseform l. manifestation; särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett med av, angivande det som yttringen är ett uttryck osv. för; äv. abstraktare, särsk. ss. förled i ssgr; jfr yttran 2, yttrande 2. Elgström Frunt. 7 (1809). Carl XI .. höll Rudbecks fornhistoriska satser i så dyr helgd, att han ansåg hvarje tvifvel på dem för ett kätteri, hvars yttring förtjente sträng beifran. Atterbom Minnest. 1: 184 (1847). Tjugo år efter Gymnasii öppnande upphörde penalismens åtminstone mest sjelfsvåldiga och svåra yttringar, ty 1841 delades undervisningen på tre rum, och de senast intagne lärjungarne sattes för sig sjelfva. Lundin o. Strindberg GSthm 318 (1881). Det av flera iakttagare markerade dandydraget hos den unge (Fröding) .. kan naturligtvis ses som en yttring av självhävdelsebegäret. Olsson Fröding 401 (1950). jfr bifalls-, glädje-, kraft-, kultur-, menings-, vilje-yttring m. fl.
2) (numera bl. ngn gg) till I 3, II 2: yttrande (se d. o. 3); jfr yttran 3. Eloquentiae Professoris M. Achrelii yttring om han wil wedertaga annex uplästes. ConsAcAboP 6: 467 (1689). Så sade Florio en gång – och rigtig / Hans yttring var. Atterbom LÖ 1: 107 (1824). Vid Kummelnäs hade varit många funderingar och yttringar bland arbetarna. Koch Timmerd. 93 (1913). jfr riksdags-, språk-yttring.
Ssgr (i allm. till yttring 1): yttrings-form. uttrycksform l. uppenbarelseform l. manifestation, yttring. Menniskan var, enligt .. (romantikernas) åsigt, ingenting annat än ett naturväsende .. menskligheten således endast naturens högsta yttringsform. BEMalmström 8: 329 (c. 1844). Musikens väsen och yttringsformer. Norlind AMusH 63 (1920). Antagandet .. att spontanitet och irrationalitet är mera äkta mänskliga uttryck än eftertanke och förnuft går som en röd tråd genom våldskulturens alla yttringsformer. DN 20/2 1983, s. 4.
-rätt. (†) till yttring 2: yttranderätt l. yttrandefrihet; äv. till yttring 1, i fråga om rätt att ge uttryck för l. visa ngt. Med all möjlig universalitet af Smak, med all tänkbar personlig yttringsrätt af snille och känslostämning. Svea 4: 202 (1821). Friare yttringsrätt och lättade communikationsmedel genom boktryckerikonsten beredde protesterne mot osedlighet, okunnighet eller ofruktbar kunskap, emot kyrkans förfall, allt större framgång. Anjou Kyrkoh. 47 (1842). AB(A) 29/8 1935, s. 22.
-sätt. sätt på vilket ngt yttrar l. manifesterar sig; i sht förr äv. till yttring 2: sätt att yttra l. uttala sig. Att lagarne för min vilje och lagarne för naturen äro i sin yttersta grund .. de samma, ehuru olika i sitt yttringssätt. LBÄ 36–38: 20 (1800). (Thorild var) genom sin jättelika kraft och djerfhet, genom sitt nya, originela yttringssätt, ofta obeskrifligt hänförande. 2SAH 12: 433 (1827). Frihetens högsta yttringssätt. AB 26/1 1983, s. 5.
Spalt Y 144 band 38, 2021