mönstrings-pänningar

Publicerad 1945

MÖNSTRING mön3striŋ2, förr äv. MONSTRING l. MUNSTRING l. MUSTRING l. MYNSTRING, r. l. f.; best. -en; pl. -ar (Tegel E14 62 (1612) osv.) ((†) -er G1R 26: 356 (1556), OxBr. 9: 181 (1632: vintermunstringer)).

Ordformer

(monstring 1535—1728. moustring 1728. mun(n)st(e)-rin(n)g(h) 1556—1836. mustring 1552—1750. mynstring 1673. mönstring (-ter-, -gh) 1526 osv.)

Etymologi

[jfr ä. d. munstring, mustring, mynstring, mønstring, d. mønstring, mynstring, mnt. munsteringe, mnl. monsteringe, holl. monstering, t. musterung; vbalsbst. till MÖNSTRA, v.2]

1) motsv. MÖNSTRA, v.2 1.

a) (förr) mil. motsv. MÖNSTRA, v.2 1 a: inspektion av trupp för att konstatera att den var fulltalig o. i vederbörligt skick m. m.; särsk. om periodvis återkommande inspektion av trupp gm en särskilt förordnad mönsterherre för att kontrollera att personal, hästar, materiel m. m. förefunnos i föreskrivet antal o. vederbörligt skick l. för att kassera de personer, hästar osv. som icke längre voro i krigsdugligt skick l. för att antaga l. godkänna ny personal m. m. Hålla l. förrätta mönstring med en trupp. Undergå, förr äv. genomgå l. gå igenom l. passera mönstring, bli mönstrad. G1R 3: 127 (1526). Efter thed .. wij .. haffue så beslutidt att een allmenneligh Munnstrinng skall skee vdi Finnland med alle Rijtter Fahner .., Derföre (osv.). UrkFinlÖ I. 3: 5 (1593). Medh Borgerskapet hålles hwart åhr mönstring, .. och består theras armatur vthi 15 Compagnier. HSH 31: 41 (1663). (Per Mattsson var) Dödh Anno 1685, och i dess Ställe och under Hans Nampn (har) gååt een annan igenom första Munstringen, då Per Madtssons Nampn opropades. GenMRulla 1687, s. 973 (1688). Den tolfte Carl upp till mönstring stält / Sin yngsta, sin sista här. Snoilsky 2: 79 (1881). En mönstring av stadens vapenföra manskap. Nilsson FestdVard. 115 (1925). jfr APPROBATIONS-, BESIKTNINGS-, BRÖD-, FÖR-, GENERAL-, INVALID-, KASSATIONS-, TRUPP-, VINTER-MÖNSTRING.

b) sjömil. motsv. MÖNSTRA, v.2 1 b: upprop av manskapet på ett fartyg; förr särsk. om sådant upprop som värkställdes inför högre myndighet än fartygets chef före en sjöresas början o. efter dess slut för att kontrollera att alla voro närvarande l. att alla hade fått sin rätt m. m.; äv. om undersökning av sjuka l. om granskning av persedlar m. m. Dalman (1765). Mönstringar med flottans manskap. Gynther Förf. 5: 692 (1858). Efter skaffningen är det ”mönstring af backar och matkärl”. Wrangel SvFlBok 369 (1898). Vid ombordkomsten .. kommenderades allmän mönstring, vid hvilken fördelning gjordes till åtskilliga praktiska sysslor. VFl. 1911, s. 121. Smith (1917). SvUppslB (1934). jfr BACK(S)-, KLÄD-, SJUK-MÖNSTRING.

c) (numera icke i fackspr.) motsv. MÖNSTRA, v.2 1 d: förrättning vid vilken värnpliktiga inskrivas, inskrivning (jfr INSKRIVA 2 e). Inställa sig till mönstringen. Mönstringar med allmänna beväringsmanskapet, i och för detsammas antagande och införande i rullorna. TjReglArm. 1858, 1: 283. SvFolket 10: 387 (1939). jfr BEVÄRINGS-MÖNSTRING.

d) (förr) mil. urspr.: förrättning vid vilken upprop skedde med värnpliktiga som icke tjänstgjort under året; sedermera om skriftlig (undantagsvis muntlig) mönstringsanmälan (avskaffad 1942) från den värnpliktiges sida; jfr MÖNSTRA, v.2 4 a. Nordensvan Värnpl. 22 (1887). SFS 1936, s. 827.

e) (förr) mil. om besiktning av hästar, hästfordon o. automobiler för att bestämma vilka som skulle uttagas för krigsmaktens behov vid mobilisering, utskrivning. SFS 1900, nr 32, s. 1. Därs. 1934, s. 119.

f) motsv. MÖNSTRA, v.2 1 e: anställning av sjöman l. fartygsbesättning i tjänst om bord på ett fartyg; särsk. om åtgärd av vederbörande myndighet som innebär inregistrering o. kontroll av det mellan befälhavare (l. rederi) o. sjöman slutna avtalet. Lang FinlSjör. 90 (1932). jfr AV-, PÅ-MÖNSTRING.

g) (numera mindre br.) motsv. MÖNSTRA, v.2 1 f α. Mönstringar, som årligen pläga med .. (arbetsfolket vid Stora Kopparbärgs gruva) hållas. Bergv. 1: 607 (1720). Mönstring med underhållstagarna (i Danviks hospital) förrättas en gång i hvarje kvartal af två bland direktionens ledamöter. SFS 1907, Bih. nr 55, s. 5. jfr GYMNASTIK-MÖNSTRING. särsk. bildl.; äv. anslutet till 2 a. Benzelstierna Cens. 71 (1738). Med en mönstring, anställd med sina vänner, hade .. (Tegnér) funnit dem alla vara rackare. Liljecrona RiksdKul. 209 (1840).

h) (†) motsv. MÖNSTRA, v.2 1 f β. Herr Linnæus har anstält en allmän mönstring med foglarna, och delt dem uti 6 slägter. VetAH 1751, s. 167. Dalman ÅrsbVetA 1827, s. 34.

2) motsv. MÖNSTRA, v.2 2.

a) motsv. MÖNSTRA, v.2 2 a: noggrann o. kritisk granskning l. undersökning av ngt. Jag vill .. hålla en noga mönstring med mina tankar sedan jag satt dem på papperet. Dalin Arg. 1: 212 (1733, 1754). En mönstring av de subjektlösa satserna i svenskan .. bör .. icke hålla sig uteslutande vid det nu levande språket, utan (osv.). Cederschiöld Ordlek. 65 (1910).

b) motsv. MÖNSTRA, v.2 2 c: noggrant (o. kritiskt) betraktande. Bremer Hem. 1: 226 (1839). Den mönstring af klädsel, som äger rum i ett stort samqväm. 2SAH 30: 203 (1857). HLilljebjörn Hågk. 1: 134 (1865).

c) (†) motsv. MÖNSTRA, v.2 2 d: sträng l. hård rannsakning l. dom l. näpst. (Konungen) skulle .. (i Dalarna) så hålla mönstring, att aldrig effter then dagh skulle ther höras hund eller hane. Svart G1 171 (1561).

Ssgr: (1 a) MÖNSTRINGS-ADJUTANT. (förr) mil. adjutant (se d. o. 1) som hade att biträda vid mönstring. KrigVAT 1843, s. 221. —

(1 d) -ANMÄLAN~020. (förr) mil. (skriftlig) anmälan från värnpliktig om adress, yrke o. d. PT 1909, nr 263 A, s. 2. —

(1 d) -ANMÄLNING~020. (förr) mil. = -anmälan. SFS 1911, nr 151, s. 35. —

(1 a) -BERÄTTELSE. (förr) mil. redogörelse för värkställd mönstring. Westee (1842). SFS 1899, nr 98, s. 13. —

(1 f) -BEVIS. sjöt. bevis (se d. o. 3) om värkställd påmönstring av sjöman. SFS 1911, nr 86, s. 18. —

(1 f) -BOK; pl. -böcker. sjöt. vid sjömanshus o. d. förd bok vari värkställda på- o. avmönstringar antecknas. Stålhane Förf. 193 (1872). —

(1 a, b) -BORD. bord vid vilket mönstring förrättas. Tersmeden Mem. 1: 294 (1734). —

(1) -DAG. dag då mönstring förrättas. OxBr. 1: 28 (1614). —

-FÖRRÄTTARE.

1) sjömil. till 1 b. UFlott. 1: 71 (1903).

2) sjöt. till 1 f: person som förrättar på- l. avmönstring av sjöman. SFS 1891, nr 35, s. 33. Därs. 1933, s. 1275. —

-FÖRRÄTTNING. särsk. (förr) mil.

1) till 1 a. KrigVAH 1808, s. 43. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 316 (1882).

2) till 1 e. SFS 1916, s. 420. —

(1 a) -GILL. (†) som kan godkännas vid mönstring; jfr mönster-gill, adj.2 LMil. 2: Föret. 9 a (1764). SFS 1899, nr 98, s. 13. —

(1 a) -HERRE. (om ä. förh., numera knappast br.) mönsterherre (se d. o. 1). RARP 13: 243 (1680). Alm Eldhandv. 1: 366 (1933). —

(1 g) -HUS. (†) hus för undersökning av sjuka. HC11H 11: 164 (1697). VetAH 1818, s. 60. —

(1 a) -INSTRUKTION. (†) jfr instruktion 3 b. OxBr. 9: 619 (1645). KrigVAT 1839, s. 172. —

(1 a) -KOMMISSARIE. (förr) civil tjänsteman som biträdde mönsterherren vid mönstring; jfr kommissarie 2 b. HSH 33: 199 (1636). Lundell (1893). —

(1 e) -KOMMISSION. (förr) kommission med uppgift att besiktiga hästar o. fordon m. m. som förvärvats för krigsmaktens räkning, utskrivningskommission. BtRiksdP 1895, I. 1: nr 28, s. 9. SFS 1925, s. 693. —

(1 a) -KOSTPÄNNINGAR, pl. (†) pänningmedel som tilldelades mönstringsförrättare m. fl.; jfr kost-pänning 1. LMil. 1: 9 (1680). —

(1 f) -LIGGARE, r. l. m. jfr -bok. SFS 1911, nr 86, s. 21. —

-NÄMND.

1) (icke i officiellt spr.) till 1 c: inskrivningsnämnd. Engström Gubb. 1: 56 (1922).

2) (förr) mil. till 1 e: utskrivningsnämnd. Mönstringsnämnd skall särskilt värdera varje häst och fordon. SFS 1934, s. 831. —

(1 a) -ORT. (förr) plats där mönstring ägde rum. GenMRulla 1684, s. 420. —

(1 a) -PLATS. (förr) jfr -ort. Nordberg C12 1: 102 (1740). —

(1 a) -PÄNNINGAR, pl. (†) för bestridande av utgifter för mönstring. RARP V. 2: 299 (1655). Därs. 12: 78 (1675). —

(1 a) -REGISTER. (†) = -rulla 1. G1R 23: 346 (1552). —

(1 a) -RESA, r. l. f. (förr) för hållande av mönstring. KrigVAT 1839, s. 227. —

-RULLA, r. l. f.

1) (förr) till 1 a, = mönster-rulla 1. RP 6: 613 (1636).

2) (†) sjöt. till 1 f, = mönster-rulla 3. 1NJA 1874, s. 192. —

-SKYLDIG. särsk.

1) (numera icke i officiellt spr.) till 1 c. KrigVAH 1884, s. 201.

2) (förr) mil. till 1 d. SDS 1894, nr 533, s. 1. SFS 1936, s. 1280.

Avledn.: mönstringsskyldighet, r. l. f. —

-STÄLLE. (förr) jfr -ort.

1) till 1 a. Widegren (1788). KrigVAH 1887, s. 11.

2) till 1 e. BtRiksdP 1892 B, 1: nr 2, FörslHärordn. s. 347. SFS 1916, s. 415. —

(1 a) -TERMIN. (†) = -tid 1. LMil. 1: 381 (1684). HovförtärSthm 1693 A, s. 2306. —

-TID. (förr)

1) till 1 a. SthmStadsord. 1: 220 (1674).

2) till 1 d. SDS 1894, nr 533, s. 1. —

(1 a) -VIS, n. (†) i uttr. efter mönstringsvis, på samma sätt som vid mönstring. Svart G1 115 (1561). Tegel G1 1: 198 (1622).

Spalt M 2121 band 17, 1945

Webbansvarig