Publicerad 1893 Lämna synpunkter ACKORDION akå4rdion, äfv. -o4r-, l. -EON -eon, n.; best. -diet l. -dionet, i best. anv. äfv. utan slutart.; pl. -dier l. =. Etymologi [af t. accordion; jfr fr. accordéon] tonk. dragharmonika, dragspel. Höijer Mus.-lex. (1864). Spalt A 39 band 1, 1893 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se