Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFTRYCKA a3v~tryk2a (a`ftrycka Weste), v. -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.); jfr AFTRYCK.
I. AF utmärker ett aflägsnande l. (af)skiljande.
1) (mindre br.) gm tryckning komma (ngt) att brista af. Han satte pennan så hårdt mot papperet, att spetsen aftrycktes. Dalin (1850).
3) gymn. gm tryckning föra undan l. fjärma l. aflägsna, näml. kroppen från bom o. d.; se under AFTRYCKNING I.
4) gm tryckning åstadkomma, att ngt aflossas l. smäller af.
a) med afs. på skjutvapen. — obj. är
α) aftryckaren l. låset. Låset (på bössan) aftryckes. Svederus Jagt 53 (1832). Almroth M. tekn. 640 (1839). A(ftrycka) tryckpinnan (dvs. -en) på ett gevär. Meurman (1846).
β) skjutvapnet: affyra, afskjuta. Holmberg (1795, under détente). Aftryckandet af geväret. Adelsköld Studsare 16 (1861). När han kommit på tre stegs afstånd, aftryckte han pistolen mot bröstet på honom. G. Thomée enl. Kindblad (1867). GHT 1895, nr 238 B, s. 3. jfr: A(ftrycka) en pilbössa. Dalin (1850).
b) (mindre br.) med afs. på spännfjäder: gm tryckning få en fjäder att smälla af. Dalin (1850). jfr: Aftrycka ett dörrlås. Schulthess (1885).
II. AF utmärker ett afbildande l. återgifvande.
1) i allm. gm att trycka in l. ned (ngt) i mer l. mindre mjuk massa åstadkomma en (negativ) bild af (detsamma). Aftrycka et signet i vax. Lind (1749). Dalin (1850). Det ämne, hvari sigillen aftrycktes, var metall, vax, deg (oblat) eller lack. K. H. Karlsson i NF 14: 1019 (1890). — i p. pf. geol. I stenar aftryckte conchylier. Wallerius Min. 386 (1747). — jfr AFTRYCK II 1 a.
2) om tryckning i press o. d.: gm tryckning åstadkomma en (negativ) bild af (ngt); gm tryckning öfverföra (en bild) på papper, tyg o. d.; i tryck afbilda l. reproducera. (E. XIV) hade uthstucket (en åsna) i kopper, och achtede late then figuren blifve aftryckt. RA 2: 329 (1569). Cattunstryckning, hvarvid man aftrycker figurer af en eller flera färgor på bomull. Berzelius Kemi 5: 713 (1828). De .. utskuro .. formerna till korten och aftryckte dem. Geijer I. 1: 253 (1845). Skall undertrycket hafva öppna ställen, så aftrycker man den form. som skall begagnas till tontrycket, å däckeln. Nordin Boktr. 351 (1881). jfr: Jag lät .. aftryckia then vnderliga swamp, som .. liknade qwinno ansichte. Swedberg Schibb. 415 (1716). — gm tryckning öfverföra (färg o. d.). För att den aftryckta färgen skall hinna torka. Nordin Boktr. 290 (1881). — i anslutning till denna bet., med afs. på tryckt skrift:
a) (†) trycka. E. K. M. .. befalte migh then samma Sermon wijdlyfftigare at deducera (dvs. utföra), och .. sedan afftryckia låta. J. Matthiæ 3: 2 (1643, 1658). Brasken .. lät sedan i Danmark aftrycka sine böcker. Celsius G. I:s hist. 343 (1746, 1792). Prästerskapet yrkade att .. inseende (måtte) hafvas med skrifters aftryckande. Hallenberg Hist. 4: 639 (1794). (Man) lät .. inom några ögonblick på åtta språk författa, sätta och aftrycka de orden: ”lefve Kristina för alltid!” Fryxell Ber. 10: 236 (1842). — jfr AFTRYCK II 2 b.
b) (föga br.) trycka färdig. Af den ena delen (af C. XII:s hist.) äro redan 30 ark aftryckte. G. Benzelstierna i Benz. brefv. 294 (1739). Femtio ark äro aftryckta, fifty sheets are printed off. Deleen (1829). Under tryckningstiden vandrade de aftryckta arken, följdvis afsända, .. ur hand i hand. Atterbom Minnest. 1: 183 (1847). Dalin (1850). — Anm. Möjl. äro ex. från Benzelstierna o. Atterbom att föra under a.
c) låta utföra en tryckt reproduktion af (ngt förut tryckt); äfv.: (låta) trycka (en af annan l. andra skrifven handling o. d.). Han följde mina råd om sättet at aftrycka M(anu)S(krip)tet troget, utan .. Noter. Björnståhl 2: 201 (1775). Du gör .. orätt i att ej låta trycka ditt tal. Att ett stycke deraf varit aftryckt i en tidning, kan väl icke vara något skäl att supprimera det hela. Tegnér 6: 191 (1832). Redogörelse för underhandlingarna finnes i Journ(al) Offic(iel) .., där äfven traktaten är aftryckt. Forssell Stud. 2: 401 (1879). Äfven Archenholtz .. aftrycker detta bref. Ljunggren SAHist. 1: 4 (1886). jfr: Detta tillägg är aftryckt efter en mig meddelad afskrift. Schlyter Jur. afh. 2: 146 (1879). — särsk.
α) med bibegrepp af osjälfständighet l. plagiat. Aftrycka hela sidor af en författares arbete. Björkman (1889).
β) om särtryck; jfr AFTRYCK II 2 d. Inledning till kännedom af theologiska vetenskaperna. Särskildt aftryckt utur Ecclesiastisk Tidskrift. Rogberg (1828, boktitel).
3) (mindre br.) mer l. mindre bildl.:
a) inprägla, inpränta, troget fästa (en bild). Uti mit minne .. aftrycka denne Hieltens afbild. Ehrenadler 611 (1723).
b) refl. o. pass. i intr. bet.: afpräglas. Ehrenheim Fys. 285 (1822). Huru har det allmänna tänkesätt bildat sig, som i stereotypform aftryckt sig hos mängden af halfbildade? A. Cronholm i SKN 1842, s. 132 a. Dalin (1850). jfr: (†) (Han) hade .. det nöget, at före sin död se tvänne små Dockor, sin Hustrus aftryckta bilder. J. Rosén i Götheb. m. 1759, s. 54. jfr AFTRYCK II 3 b.
Spalt A 685 band 1, 1898