Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
ARRENDERA ar1ende4ra l. -än-, äfv. -e3ra2 (arrende´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (†, Fosz 468 (1621), Lind (1749, under beständiger), Wikforss (1804, under pachter)); jfr ARRENDATOR.
— jfr ARRENDE.
1) (nästan †; se dock särsk. förb.) utlämna på arrende; utarrendera, bortarrendera. Konungl. Maij:t .. hafver .. arrenderat honom Kexholms och Nöteborgz lhän. A. Oxenstierna Skr. 2: 325 (1618). När the them (dvs. sätesgårdarna) anten sjelffve bruka eller till andre dem haffve arrenderat. RP 6: 765 (1636). Lindfors (1815). Grufvan (i Dannemora) arrenderades år 1626 åt De Geer och De Besche. Fryxell Ber. 8: 148 (1838). — jfr FÖR-ARRENDERA.
2) öfvertaga l. innehafva på arrende; jfr STÄDJA, v. Han arrenderar en gård under säteriet N. Om någre finnas som af Lilla Tollen något Arrendera wil. Stiernman Com. 1: 983 (1629). Ryda kungsgård .. arrenderas af Kanslirådet Sillén. Rosenstein 3: 441 (1791). Han arrenderar Kron-Bränneri’t. Cederborgh R. kand. 12 (1816). SFS 1882, nr 59, s. 7. (Han har) arrenderat jagträttigheterna på hela ön. Berg Visingsö 19 (1885). — (i fråga om förh. i nyaste tid) polit. jfr ARRENDE 1 b. Tyskland arrenderar Kiao-Shau. SvD 1898, nr 5 A, s. 1. Dumrath XIX årh. 3: 272 (1901). — jfr TILL-ARRENDERA.
Särskilda förbindelser:
ARRENDERA UT1010 4. till 1: = föreg. Sahlstedt (1773). Weste (1807). Jag .. arrenderade ut stället på flera år. De Geer Minnen 2: 189 (1892). — jfr UT-ARRENDERA.
Spalt A 2354 band 2, 1902