| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
1) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera föga br.) fatta (definitivt) beslut, fälla utslag l. dom med afs. på ngt.
a) afgöra, afdöma (en fråga, ngt ovisst), slita (en tvist). Stiernman Com. 1: 711 (1619). Hwar (dvs. om) det (dvs. tvistemålet) icke kan decideras (på riddarhuset), må den som finner sig icke skee tillfyllest, sökiatt på en annan Ortt. RARP 2: 91 (1634). Kongl. Maij:t bör decidera detta. Därs. 9: 229 (1664). Så snart quæstio an? är deciderad. SP 1780, s. 408. Jag har svarat (rörande medarbetarskap i Lyceum), .. att jag .. ingenting kunde decidera, innan jag finge läsa första häftet. Tegnér 5: 61 (1810). Några frågor, som varit före i Stånden och blifvit olika afgjorda, skulle nu decideras genom omröstning i det förstärkta Stats-Utskott(et). Stenhammar Riksd. 1: 143 (1834). — särsk.
α) med att-sats l. med indirekt frågesats. Hvad egenteligen förstås med hela jorden, dristar jag icke decidera. Dalin Vitt. 6: 135 (c. 1753). Natten emellan sista Onsdag och Thorsdag har Underhuset .. förehaft frågan, angående Slafhandelns afskaffande, och deciderat, .. at denna Handel skal uphöra den 1:ste Januarii år 1800. SP 1792, nr 114, s. 1.
β) i förb. decidera om (ngt), afgöra (ngt). Eders Excellences nådiga svar skal decidera om mit giöromål. Lagerbring Skr. 114 (1753). Jag anser som omöjligt att med ett penndrag decidera om Tysklands öde. G. M. Armfelt (1812) hos Tegnér Armfelt 3: 426. Almqvist Am. H. 1: 183 (1840).
γ) abs. Ve öfver långt käbbel! Jag älskar att decidera. Thorild 2: 50 (1784). Leopold 2: 355 (1786, 1815). — särsk. i p. pr. med adjektivisk bet.: myndig, öfverlägsen, kategorisk. Et inbilskt och deciderande skrifsätt, samt en myndig ton. SP 1780, s. 863.
b) vara den l. det afgörande; döma, fälla utslaget (i, rörande en sak, mellan olika meningar); stundom närmande sig bet.: dominera. K. Stobæus (1732) hos Fürst Stobæus 51. Regenters och Ministrars fria vilja och tycke deciderade så (i politiska saker) .. at man ej dervid kunde mycket åberopa sig Försynens besynnerliga (dvs. särskilda) åtgärd. SP 1779, s. 245. Detta alt (dvs. vikten af att hålla tillsammans) ha utlänske Parterrer förstått .. och just derföre decidera souveraint vid alla Spectacler. Därs. 1780, s. 210. I denna sak kan ingen ting annat än endast försök decidera. G. G. Hällström i VetANH 26: 262 (1805). Constitut(ions)-Utskottet .. skall decidera mellan Bondeståndet och dess Talman. Stenhammar Riksd. 2: 107 (1840).
2) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) med pers. obj.: komma att bestämma sig, förhjälpa till besluts fattande. Hvarföre har jag dig icke nu i Staden, så skulle du kunna decidera mig i en af de kinkigaste belägenheter jag nånsin varit. Kellgren Bref t. Clewberg XXIX (1789).
3) [jfr fr. se décider à faire qqch; jfr liknande konstr. vid AFGÖRA o. BESTÄMMA] (i sht hvard.) refl.: (definitivt) besluta sig, fatta sitt beslut, göra sitt val, bestämma sig (för l. emot ngt, för att göra ngt, emellan två l. flera alternativ, angående en sak). Nu har jag deciderat mig för att söka platsen. Han har svårt för att decidera sig. K. Maj:t (har) icke ännu .. deciderat sig emellan de krigande machter antingen till dehltagande eller neutralitet. Höpken 2: 283 (1756). Till medium af Juni eller slutet deraf, skall jag vara i stånd at decidera mig. Leopold i 2 Saml. 8: 96 (1793). Säg! pläga väl, Herrns fötter gå åt Öster, / När viljan deciderat sig för Vester? E. Sjöberg S. dikt. 199 (1820). Han hade ännu icke deciderat sig för något (mat-)ställe. Strindberg Röda r. 40 (1879). — jfr: Min redan gamla lefversjuka har numera deciderat sig till gallsten. Tegnér 6: 182 (1832).
4) [jfr motsv. anv. i fr.] (föga br.) bringa till ett resultat; klarera; (praktiskt) afgöra. Bataillen vid Lowoschütz deciderade ingenting för någondera af de krigande dehlar. Höpken 2: 364 (1759). Om icke fiendens myckenhet kunnat kringränna de Svenske .., hade ock Träffningen icke blifvit så lätt diciderad. GT 1788, nr 125, s. 1. En artig nyhet, bror, men nämn henne ej, innan den blir deciderad; de vilja ej emottaga mig i Kansliet. C. Livijn (1805) hos R. Hjärne Dag. f. drabbn. 206. Först deciderade han (dvs. Tegnér) sin ställning till nyromantiken. Schwartz Tegnér 65 (1903). — (†) På detta ställe (dvs. Fastingsmarknaden) decideras hela Rikets Jern-Handel, genom prisens stadgande för det året. SP 1780, s. 371.
Spalt D 430 band 6, 1908