Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ENKLAVERA 1klave4ra, äv. äŋ1-, stundom 1– l. en1– l. än1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr ENKLAV.
Etymologi
[av fr. enclaver, av lat. inclavare, tillstänga]
(föga br.) innesluta (ett område) inom gränserna av ett annat område, omfatta; förr ngn gg i mera allmän bet. Björnståhl Resa 4: 162 (1774). (Benet) kändes .. enclaveradt i öppningen (av såret). VetAH 1815, s. 33. Styffe Un. 130 (1880).

 

Spalt E 638 band 7, 1922

Webbansvarig