Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EXERCERA äk1serse4ra l. -är- l. -æ-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (numera föga br., FörordnDefensionsv. 1714, s. 3 a, JournLTh. 1812, nr 32, s. 2), -NING (†, Carl XI (1689) i HH XVIII. 2: 63, Isogæus Segersk. 568 (c. 1700)); jfr EXERCIS, EXERCITIUM. Anm. Det dialektala ex(c)era uppträder stundom i litteraturen vid återgivande av folkligt tal: Cavallin Kipling Kung 21 (1897).
1) (†) öva; utbilda (i allm.).
a) öva l. uppöva l. gymnastisera (kropp l. själ, lem l. sinnesorgan o. d.). Rudbeck Bref 8 (1662). De personer, som aldrig exercera sinnet blifva dumma och fåkunniga. Westerdahl Häls. 285 (1764; uppl. 1768: öfva). Munnen bör (av predikanten) exerceras så at den någorlunda lyder honom. Rydén Pontoppidan 302 (1766). — refl.: taga kroppsrörelse l. motion, motionera sig. The som offta öfwerladha sigh medh groff och otienlig Spijs, .. Och sigh ther på ey excercera. Palmcron SundhSp. 266 (1642).
b) öva, utbilda, undervisa (ngn i ngt); äv. refl.: öva sig (i, äv. på ngt); i p. pf. i adjektivisk anv.: förfaren l. hemma(stadd) (i ngt). (”Överste läsemästaren” J. Raumannus) skall .. vnderwisa och exercera vngdomen (vid Uppsala univ.) vthi den rätte Socratiska philosophia. Annerstedt UUH Bih. 1: 88 (i handl. fr. 1610). Han är wähl exerceradt uti Musiqven. VDAkt. 1701, nr 56. Thekla exercerade sig på en dryg (piano-)piece af Czerny. Knorring Qvinn. 1: 68 (1836).
c) meddela undervisning l. leda övningar o. d. i (ngt). RARP 9: 218 (1664). 30 Maij (1627) är befalt Prof. Columbo att exercera Musicen (vid Uppsala univ.). Rudbeck Bref 63 (1670).
d) öva sig l. utbilda sig i (en konst l. färdighet o. d.); (in)öva. 864 man (kommo) tillsammans .. och exercerade träffningarne. KKD 1: 304 (1708); jfr 2. Vissa applicationer (dvs. handlägen vid klaverspelning) äro .. så svåra, .. at om de än excerceras ganska länge, falla de ändå utur handen, i fall de endast på någon ringa tid icke äro i öfning. SP 1779, s. 699.
2) [specialanv. av 1] om militärövning(ar).
a) öva (soldat l. soldater, truppavdelning o. d.) i vapnens bruk samt i den enskilde mannens o. truppförbandens uppträdande o. användning under marsch, manöver o. strid; i p. pf. i adjektivisk anv.: vapenövad, stridsövad. Rudbeckius KonReg. 204 (1615). (Gardet var) på Lagårdzgiälet och excercerades med handgreep. KKD 7: 202 (1688). Hans Maj:t (lät) sig behaga, at en dag hafva sina Lif-Drabanter ute, och exercera dem på öpna fältet. Nordberg CXII 1: 161 (1740). Där sågs, hvad en oöfvad flock vil säga i fält emot excerceradt Folk. Fernow Värmel. 279 (1773). — bildl. Här exercerades nu med alla möjliga Latinska reglor. C. F. Dahlgren 4: 152 (1831).
b) om soldat, rekryt, värnpliktig o. d.: undergå övning(ar) av i a nämnt slag; (vard.) fullgöra sin värnplikt. Han skall exercera i år, är ute och exercerar (om värnpliktig). Soldaterna exercera. Serenius (1734; under exercise, v.). Huru folket .. skole exercera lärer hvar och en af sitt Reglemente. Ehrensvärd PVetA 1743, s. 10. IllMilRevy 1898, s. 42. — särsk.
β) bildl. Undervisa Fruentimber, at exercera med solfiäder. Kling Spect. Mm 4 a (1735). — särsk. (vard.): göra häftiga rörelser l. ”fäkta” o. d. (med ngt). Stå inte där och exercera (med eldgaffeln) utan sätt dig ner och håll dig lugn! Hahnsson (1888).
c) i uttr. exercera med ngn, om befäl(sperson): företaga l. leda övning(ar) av i a nämnt slag med ngn. Östergren (1919). — (vard.) bildl.: ha (ett förskräckligt) bråk l. besvär l. ”krångla” med ngn (för att få pli på honom l. få honom att rätt uppfatta l. riktigt utföra ngt o. d.). Hahnsson (1888). Han exercerar med barnen, så att di ä som skrämda får. Östergren (1919).
3) (†) utöva (ämbete l. tjänst o. d., religion m. m.); förrätta (ämbetsgärning); begagna sig av (rättighet l. privilegium o. d.); i handling tillämpa (föreskrift). Hennes Maij:tt .. exercerar .. den Påwiske religionen. RARP 8: 34 (1660). Föllia och exercera sijne Fullmachter och Jnstructioner. HSH 31: 331 (1662). Jag (har) .. hört honom predjka, och andra des Embetes förrättningar exercera. VDAkt. 1725, nr 71. 2RARP 4: 207 (1726; med avs. på privilegium). Jag (måste) ju med skiäl fordra och exercera all den rätt, som någon Pastor giör i sitt Pastorat. VDAkt. 1760, nr 521 (i handl. fr. 1759).
1) (†) till 1 d. Kalkbrenners sonate är .. väl lång. Du borde exercera in mindre piecer. Knorring Qvinn. 2: 72 (1836).
2) till 2; äv. bildl. (Uppfostran avser icke) blott att excersera in en flink lydnad. Rudin 1Evigh. 1: 170 (1875, 1878).
B: (2) EXERCERINGS-PLATS. (†) exercisplats. Lundin o. Strindberg GSthm 165 (cit. fr. början av 1700-talet). F. A. Burman (1802) i NorrlS 117.
Spalt E 824 band 7, 1922