| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
ARK ar4k, sbst.1, r. l. m., äfv. f. (m. 1 Mos. 6: 14 (Bib. 1541), Lælius Res. 1: 108 (1588, 1595), Wallenius Project A 6 b (1682; jämte f.), Lind (1749), Weste, Dalin (1850), Lundell; f. Lælius Res. 1: 105 (1588, 1595), L. P. Gothus Com. 42 (1613), Schlyter hos Olbers I bibelöfvers.-fr. 46 (1874); jfr Rydqvist SSL 2: 58); best. -en; pl. (mindre br.) -ar ((†) -er Block Progn. 21 (1708)).
Anm. Ordet har i det nuvarande språket sin hufvudsakliga anv. i bet. 1 b o. 2, af hvilka den senare är den afgjordt förhärskande. I båda var ordet i sv., likasom i t. o. andra germanska språk, stående benämning redan under medeltiden, sannolikt på grund däraf att Vulgata för dessa bet. har arca. I Bib. 1541 bibehölls den traditionella benämningen, oaktadt Luther i sin bibelöfv. sökte undvika ordet ss. främmande o. i allm. för förbundsarken använde ordet lade samt för Noaks ark kasten.
1) [jfr motsv. anv. i fsv. samt sv. dial. ark, kista, skrin, skrinlåda (Hof Dial. vestrog., Rietz), (spannmåls)lår, äfv. om hög sluten allmogesäng (Karlin Kult. mus. 12 (1888; i beskrifning af stuga i Gärds härad i Skåne)), örk, yrkj, lår, kista] (numera, utom i b o. d, bl. i bygdemålsfärgad framställning) (fyrkantigt) skrin l. kista (i sht för förvaring af dyrbarheter o. d.); äfv. (spannmåls)lår. Svart Gensv. E 5 a (1558). Om tu haar the Gudhar fijn (dvs. guld o. silfver), / J hwset titt j arck och skrijn. Girs Edelh. C 3 a (1627). Finska Klärcker .. utgjorde / Hwad Kungen påböd, af sin arck / Gåfwo de ut tritusend marck. Messenius Rimkr. om Finl. 46 (c. 1630). Ark att slåå sädh vthi. Växiö domk. ark. 1681, s. 300. C. R. Berch Præs. i VetA 1766, s. 24. Flamska täcken, som voro inlagda i en jernbeslagen ark (kista). G. Upmark i Meddel. fr. sv. slöjdför. 1886, s. 16 (efter ä. handl.). — särsk.
a) [jfr mnt. gotteskasten samt GUDSPENNING; se för öfr. GUD] (†) i uttr. Guds ark, offerkista. Fålket på altaret ladhe / Till offers, sijlf siutijo mark, / Them gömde han (dvs. biskopen) wti gudz ark. Messenius Christm. 241 (c. 1616).
b) (fullt br.) ss. benämning på den af akacieträ förfärdigade guldbeslagna kista som var uppställd i det allraheligaste af judarnas tempel o. innehöll de två stentaflorna med de tio budorden; i sht i förb. förbundets ark l. vittnesbördets ark. (Det allraheligaste) hadhe thet gyllene rökilse karet, och testamentsens ark. Ebr. 9: 4 (NT 1526; öfv. 1883: förbundets ark). Tu skalt settia Nådhastolen offuan vppå Arcken, och leggia j Arcken thet witnesbyrd som iagh skal få tigh. Och tedhan wil iagh .. tala medh tigh, nemligha vthaff Nådhastolenom emellan the twå Cherubim som äre vppå witnesbyrdzens Arck. 2 Mos. 25: 21, 22 (Bib. 1541). Förbundzens Arck. Jos. 3: 6 (Därs.). (Israeliterna) satte Gudz Arck vppå en nyy wagn, och hemtadhe honom. 2 Sam. 6: 3 (Därs.). Som fordom Israel till arken, / till dig (dvs. till hofrätten) allt landet blickar opp. Tegnér 2: 153 (1821). Framträda till Guds ark för att hålla henne uppe. Schlyter hos Olbers I bibelöfvers.-fr. 46 (1874). — jfr FÖRBUNDS-ARK.
c) (†) bergv. Ark, Kolark, kallas i Roslagen et fyrkantigt Kolmått, af bräder ihopslagit och krönt. Det bör, efter 1695 års Kolmandat, innehålla 12 Tunnor; kallas eljest och på de mästa ställen Kolmått. Rinman (1788).
d) bergv. af träribb, bräder o. d. hopslagen fyrkantig låda l. ställning som upphänges på en lina i grufva o. hvari arbetarna stå, när de skola lösbryta sådana stenar i grufvans tak o. väggar som eljest kunde nedfalla o. göra skada.
2) benämning på den (till formen om en kista påminnande) farkost som Noak enl. 1 Mos. 6 på Guds befallning byggde för att rädda sig o. de sina från syndafloden; ofta i förb. Noaks ark32 l. 40 4 l. (i oeg. o. bildl. anv. vanl.) 10 4. Then daghen som Noe gick j arken. Mat. 24: 38 (NT 1526). Gör tigh en Ark vthaff furoträ, och gör kamerar ther inne, och beka honom vthan och innan. 1 Mos. 6: 14 (Bib. 1541). När han (dvs. Noak) gick ur arken, / Plantera han på marken / Mycket vin. Bellman 4: 80 (1791). Liksom Noachs dufva utur arken / Flög min längtansfulla blick kring jorden. E. Sjöberg 17 (1820). Noachs ark. C. E. Fahlcrantz (1825; boktitel). Nå! trängs ej så, som vore vi i arken, / Der menskor packades ihop med djur. Franzén Skald. 3: 9 (1829). jfr: En dehl lät (af fruktan för den till år 1524 förutspådda syndafloden) byggia sig Fartyg, Arker och Torn uppå Högderna. Block Progn. 21 (1708). — särsk.
a) om leksak föreställande Noaks ark o. innehållande allahanda djur- o. människofigurer. Heidenstam Alienus 1: 19 (1892). Gårdarnes hus förefalla såsom leksaker tagna från en Noaks ark och spridda här och hvar på ett täcke. SD(L) 1898, nr 279, s. 3. — jfr NOAKS-ARK.
b) [jfr d. dial. ark(en bygges), t. Noahskasten, eng. Noah’s ark, the ark. Möjl. hafva dessa uttr. i kristen tid trädt i st. för ä. benämningar som anknutit fenomenet till hedniska myter; jfr under NOAK. Uttr. arken bygges anser Kamp Danske folkem. 128 (1877) utgå från ”den Tanke, at som Noah byggede Arken, medens Regnskyerne trak sammen, saaledes bygges endnu Arken paa Himlen, og naar den er færdig, kommer Regnen”. Se för öfr. Hjelmqvist Bibl. pers. namn 37-42 (1901)] (med anknytning till folkligt föreställningssätt) om ett slags ljusning l. molnbildning på himlen, liknande en båt med spetsiga ändar. När Noe ark står ifrån Norr til Söder, väntas Uphålls-Väder; men står den ifrån Öster til Väster, bådas Nederbörd. Burman Ber. 148 (1768). Weste (1807). Noachs ark .. parallela fjädermoln. H. Hildebrandsson i Ant. tidskr. VII. 2: 71 (1884). När Noach bygger arken öfver strömmen, kommer regn, bygger han med strömmen, blir det torka. Därs. (anf. från Västergötland). Med ’Noahs ark’ menades det, att molnen synas bilda bredare och smalare strimmor som sträcka sig från den ena sidan af horizonten till den andra ’liksom sidoplankorna i ett skepp gå från den ena stammen till den andra’. Wengelin G. minn. 67 (1893). jfr: ”Bygger arken” (så kallar bonden det, när han ser kring sitt zenith om aftonen en samling af lätta, ljusa, stillastående och vattriga skyar, mellan hvilka här och der den blåa himlen skymtar fram) är han viss på, att det blir vackert väder den följande dagen. Lovén Folkl. 179 (1847). — jfr NOAKS-ARK.
c) zool. om ett slags mussla. Retzius Djurr. 108 (1772). A(rca) noæ (Noachs ark) från Medelhafvet, är aflång, platt mellan de stora umbones (dvs. hvirflarna), hvaraf hela musslan får någon likhet med en liten däckad båt. Sundevall Zool. 171 (1860, 1864). F. A. Smitt i NF 1: 978 (1876). — jfr NOAKS-ARK.
d) bildl.
α) [jfr holl. de ark der waare kerk] med tanke på arken ss. medel till räddning. O alzmechtige .. gudh .. förnyia honom (dvs. denne din tjänare) j andanom genom thesso helsosamma syndflodena (dvs. döpelsen), .. at han motte skilias jfrå then ogudhachtiga hoopen, och komma jn j then helga archen som är thin helga Christenheet. O. Petri Handb. B 1 a (1529). Min .. siäl skalt Tu .. försettia i Tins himmels ark. Swedberg Sabb.-ro 114 (1705, 1710). Huru länge skall .. / .. kyrkans ark kring syndaflodens vatten / Af stormen vräkas? Stagnelius 1: 457 (1821).
β) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., fr. m. fl. språk; jfr Hjelmqvist Bibl. pers. namn 37 (1901)] (skämts.) med tanke på arken ss. hysande en brokig samling inbyggare (djur o. människor). Utom lorden och herr Lolo, finns det ändå andra bekanta om bord. Denna jacht är en rigtig Noachs ark. Palmblad Falkensv. 2: 4 (1845). Almqvist Smaragdbr. 162 (1845). Noahs ark .. (fig(urligt) o. ordspråksvis) ett hus, der allehanda slags folk bor. Dalin (1850). — jfr NOAKS-ARK.
γ) [jfr t. das stammt noch aus der arche Noahs] (skämts.) med tanke på arken ss. tillhörande en aflägsen forntid. Det var med i Noaks ark, det är urgammalt. Äro de (dvs. skorporna) bakade före eller efter syndafloden? Efter … Men nog smaka de litet af arken. Bremer Hem. 1: 187 (1839). — jfr ANTEDILUVIANSK 2.
δ) [jfr eng. ark ss. benämning på ett slags stora flatbottnade båtar som användas på floder i Förenta staterna, samt t. arke om ett slags flatbottnad flodbåt på Elbe] om vissa slags större flodbåtar. Där (dvs. på Magdalenafloden) funnos andra ångare, sådana som trafikera floden, höga, öfverbyggda arkar eller pråmar med maskinen öfver vattenytan och ett vattenhjul akter ut. Melander Långtur 131 (1896).
ε) (föga br., skämts.) om primitivt l. klumpigt fortskaffningsmedel. Sedan vi debarkerat från vår rullande ark, gingo vi in i ett rum på hotellet. Ax. Quennerstedt Smålandsm. 95 (1891; om klumpig täckvagn). Båten (dvs. en viss passagerarångbåt på Mälaren) är trots sitt prydliga yttre en högst eländig ark att föra folk öfver vattnet med. F. Modin i SD 1900, nr 132, s. 1.
3) [jfr 2 d α] benämning på byggnad för frälsningsarméens gudstjänst. Stridsropet 1886, nr 1, s. 4. C. trädde upp på ”Arkens” platform. Hellberg o. Lagercrantz 10 års fälttåg 64 (1893).
(jfr 2 c) -MUSSLA~20. zool. Arkmusslorna, Arcacea, hafva likformiga, breda och tjocka skal. Rebau Naturh. 1: 721 (1879).
Spalt A 2235 band 2, 1901