Publicerad 1901   Lämna synpunkter
ARKANUM arka4num, äfv. (i sht i Svld) 032 (arca´num Weste), n.; best. (föga br.) arkanet, i best. anv. äfv. utan slutartikel; pl. arkana032 l. 040, äfv. arkaner040, äfv. 032.
Etymologi
[af lat. arcanum, n. sg. af arcanus, hemlig, afl. till arca (se ARK, sbst.1)]
1) (föga br.) i allm.: något hemligt l. förborgadt. Arcanum, lönsak. Swedberg Schibb. 250 (1716). Sahlstedt (1769).
2) i sht med. läkemedel hvars sammansättning hålles hemlig. Ett Arcanum at curera Frossan. Linder Fross. 27 (1717). Collegium tilser jemväl, at inga så kallade Arcana måga af Qvacksalfvare .. få utbjudas. Instr. f. Coll. med. 28 Okt. 1797, § 12. Qvacksalfvares arcaner. D. v. Schulzenheim i LBÄ 2—3: 72 (1797). I femtonde och följande århundraden uppträdde mera vetenskapligt bildade läkare med sina olika arkaner, hvilka de tillverkade och sålde. A. Goës i Läsn. f. folket 1878, s. 335.
Ssgr: (1) ARKAN-DISCIPLIN03~002. [efter kyrkl. lat. arcani disciplina; jfr NF 1: 977] kyrkoh. om den hos den ä. kristna kyrkan rådande grundsatsen att för de icke döpta hemlighålla läran om dopet o. nattvarden samt trosbekännelsen o. Fader vår. Lysander Skr. 306 (1876). —
(2) -FÖRSÄLJARE~0200. Arkanförsäljare, qvacksalvare och naturläkare. A. Goës i Läsn. f. folket 1878, s. 334.

 

Spalt A 2243 band 2, 1901

Webbansvarig