| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRNÖJLIG förnöj4lig l. fœr-, i Sveal. äv. 032, äv. (i sht arkaiserande) FÖRNÖJELIG0400, i Sveal. äv. 0302 (förnö´jelig Weste), adj. -are. adv. -EN (†, HC12H 3: 214 (1710), Lind (1749)), -T (numera knappast br., Liljestråle Fid. 62 (1772), Dahlgren Moreto 99 (1873)).
1) (numera knappast br.) motsv. FÖRNÖJA, v.1 1, om person: lätt att tillfredsställa, förnöjsam (se d. o. 1). VDAkt. 1702, nr 98. Östergren (1923). — jfr LÄTT-, O-FÖRNÖJLIG.
2) (†) motsv. FÖRNÖJA, v.1 1: nöjd, belåten; jfr FÖRNÖJSAM 2. Juslenius 399 (1745). Moster Nella .. satt vid elden .., småmuttrande för sig sjelf med ett ovanligt förnöjligt utseende. Bremer Hertha 352 (1856). — jfr SJÄLV-FÖRNÖJLIG.
3) (†) motsv. FÖRNÖJA, v.1 1: varmed man kan vara nöjd, tillfredsställande; jfr FÖRNÖJSAM 3. VRP 1683, s. 132. För de öfriga 30 R:d .. ställes förnöjelig säkerhet på en skälig betalnings-termin. Loenbom Stenbock 4: 287 (1765). Wallin 1Pred. 1: 102 (c. 1830). — jfr VÄL-FÖRNÖJLIG.
4) (numera knappast br.) motsv. FÖRNÖJA, v.1 5: som skänker nöje l. tillfredsställelse, angenäm, nöjsam; jfr FÖRNÖJSAM 4. Intet förnöijeligare studium (kan) wara än historien. KKD 6: 95 (1708). Under afton-måltiden, hade Lagmannen åtskillige förnöjelige och skämtsamme tal. Celsius G1 1: 160 (1746). Det blir emellertid rätt förnöjeligt att åskåda. Geijer I. 8: 362 (1801). Råheter och oanständigheter förekomma väl, men jämväl mera oskyldiga och förnöjeliga skämt. Sylwan (o. Bing) 1: 134 (1910). — (†) om person. Hagström Herdam. 3: 84 (cit. fr. c. 1651). Cerberides var förnöjelig i sällskap förän han lärt svärja. Dalin Arg. 2: 156 (1734, 1754).
5) (†) motsv. FÖRNÖJA, v.1 5: som erfar nöje l. tillfredsställelse l. glädje; jfr FÖRNÖJSAM 5. Vi .. ha .. varit rätt förnöjliga .. till mods. Bremer Brev 3: 40 (1847). Dens. NVerld. 2: 207 (1853). Sturzen-Becker 6: 127 (1863, 1868).
2) (†) till 2: tillfredsställelse. Förnöjlighet med egna vilkor, jämförde med andras svårare omständigheter. Strand Tidsfördr. 2: 28 (1763). Kindblad (1871). särsk. i uttr. (ngn) till förnöjlighet, (ngn) till belåtenhet. VDAkt. 1675, nr 152.
3) (numera knappast br.) till 4: glädje, tillfredsställelse. Carl XII Bref 184 (1718). Spel .. få sit rum ibland .. (de saker) som bidraga til lefnadens förnöjelighet. Berch Hush. 64 (1747). särsk.
a) (†) mer l. mindre konkret: nöje. Hvad äro rikedomar? Förnögeligheter! Ach ney! Fåfängligheter, Besverligheter. Scherping Cober 2: 54 (1737). Sinliga förnögligheter. Bælter Christen 303 (1743, 1748).
b) konkret, om sådant som medför nöje l. njutning. Så mycket .., som drager ifrån den rätta vägen, såsom allahanda kräslighet i mat och dryck och annan förnöylighet. Lundberg Paulson Erasmus 172 (1728). Liebesgaben .. med tobak och andra förnöjeligheter. Nyström StridSår 102 (1915).
4) (†) till 5. Kärleken är den .. / Som sina dyrckares förnöylighet föröker. Lindschöld Vitt. 202 (c. 1670). Förnöijligheten bor tryggast i de lägsta koijor. Mörk Ad. 1: 323 (1743). Kindblad (1871).
Spalt F 3040 band 9, 1927