HUMANISTISK hum1anis4tisk l. hɯ1-, adj.; adv. -T.
adj. till HUMANISM o. HUMANIST; i fråga om moderna förh. ofta motsatt: naturvetenskaplig. Humanistiska sektionen av den filosofiska fakulteten, motsatt: den matematisk-naturvetenskapliga. Phosph. 1813, s. 228. Alltså måste i den humanistiska geografien äfven ingå en öfversigt af den fysiska. BtRiksdP 1901, 8Hufvudtit. s. 25. (Petrarca) gör i Liège sin första stora humanistiska upptäckt, i det han finner tvänne tal af Cicero. Söderhjelm ItRenäss. 55 (1907). JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: XXIII. — jfr NY-HUMANISTISK. — särsk. i namn på vissa samfund som avse att befrämja humanistisk forskning o. d., t. ex.: Kungl. humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala (stiftat 1889) resp. i Lund (stiftat 1918). Svenska humanistiska förbundet (stiftat 1896).
Spalt H 1376 band 11, 1932
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se