Publicerad 1942   Lämna synpunkter
LÖRDAG lœ4r~da1g l. 40 l. (vard.) lœ4rda, r. l. m.; best. -en lœ4r~da1gen l. 401, äv. 3~20 (jfr Boivie SvSpr. 235 (1820)), l. (vard.) -dan lœ4rdan; pl. -ar3~20 l. 4~10 l. 401.
Ordformer
(loffuer- (louer-) 1587—1588. loger- 1521—1594. lågier- 1596. lög- c. 1600—1732. lögar- 1674. löge- 1670—1680. löger- (-ø-, -gh-) 1523—1865. lögier- 1590. lögir- 1596. lör- (-öö-) 1620 osv.)
Etymologi
[fsv. löghar dagher, löghordagher, löghodager, löffwerdagher m. fl. former, sv. dial. lorda, lårda, motsv. ä. d. løghardagh, løghærdagh, løwerdag, d. lørdag, nor. lørdag (løverdag), isl. laugardagr; till fsv. lögh, bad, vatten till badning l. tvagning, motsv. ä. d. lögh, isl. laug, badvatten, mnt. lōge, lut, fht. louga, t. lauge, feng. lēah, eng. lye, av germ. lauȝō; jfr LÖG; rotbesläktat med lat. lavare, tvätta (jfr DILUERA, DILUVIUM, LAVERA, v.1, LUT, sbst.2, LÖDDER, sbst.1, m. fl.). Dagens namn har sin förklaring i bruket att på lördagarna taga ett bad l. att tvätta sig grundligt]
veckans sjunde o. sista dag (mellan fredagen o. söndagen). Lördagen den 22 november. Nästa l. nästkommande lördag. I morgon är det lördag. Natten till lördag(en), mellan fredag(en) och lördag(en). Föreningen brukar sammanträda om l. på lördagarna, varje lördag. Arbetet skall vara färdigt till lördag. Stanna i staden över lördagen. Om lördag åtta dagar. Jag är bortbjuden (på) lördag kväll. Screffwitt i Jeneköpyngh logerdaghen nesth effther hellige tre koninge dagh etc. m[d] XXI. SvTr. 4: 3 (1521). Til Aftonsången om Lögerdagen .. ringes när Klockan är Ett efter Middagen. Kyrkol. 2: 6 (1686). I Hvarje veko skal Rådstufvurätt hållas, måndag, onsdag, och lögerdag. RB 6: 1 (Lag 1734). O, att en gång i lifvet få på en lördag äta annat än slarfsylta och ölsupa! Sturzen-Becker Sthm 89 (1844). ”Skada, att jag inte har så ordentligt”, — sade hon — ”det är fredag, och lördagen är, som ni vet, skurdagen.” OoB 1896, s. 292. Hon visste inte, hur hon skulle ens kunna visa sig på torget onsdagar och lördagar efter detta. Hellström Lekh. 223 (1927). — jfr FASTEGÅNGS-, PALM(E)-, PÅSK-LÖRDAG. — särsk.
a) i uttr. i lördags, sistlidne lördag; i lördags kväll, i lördags morgse, på kvällen resp. morgonen sistlidne lördag; förr äv. (i) förleden l. förledne lördags, i lördags näst förgången o. d., i lördags. Nw j løg[er]dags næst forgange[n] kom H. N. .. jn påå rådzstugune. OPetri Tb. 279 (1529; uppl. 1929). De Mornay (: huilken i lögerdagz hiit kom:). BtFinlH 4: 460 (1562). I förledne Lögerdags den 12 hujus ankom Hennes K. M:t. AOxenstierna Bref 4: 248 (1646). Dett breff, som i lögerdags aff H. K. Majestet hijtkommit var medh posten. Rudbeck Bref 27 (1663).
b) [jfr uttr. i af(t)se, i fredagse (se AFTON 1 f, FREDAG 1 b)] (†) i uttr. i (förleden) lördagse, i lördags. I Lögerdagsse. RARP 4: 53 (1647). I förleden Lördagse. KKD 7: 130 (1706). I går och i lögerdagse. VDAkt. 1771, nr 222.
Ssgr: LÖRDAGS-AFTON~20, äv. 1032. SthmTb. 11/12 1570. —
-EFTERMIDDAG~1020, äv. ~1002 l. 103020. Kyrkol. 2: 7 (1686). —
-FRIARE. (i vissa trakter) jfr -frieri. TurÅ 1905, s. 98. —
-FRIERI. (i vissa trakter) nattfrieri på lördagarna. Attorps Molin 159 (1930). —
-HELG. [fsv. löghardags hälgdh] (†) om lördag helighållen ss. sabbatsdag. G1R 24: 466 (1554). —
-KVÄLL~2, äv. 104. SynodA 2: 14 (1584). —
-MORGON~20, äv. 1032. SthmTb. 7/1 1596. —
-NATT~2, äv. 104. [fsv. löghardags nat] natten mellan lördag o. söndag (ngn gg mellan fredag o. lördag). Hall KultInt. 27 (i handl. fr. 1631). Det var dans bort i vägen på lördagsnatten. Fröding Guit. 41 (1891). —
-NUMMER. av tidning. —
-PUBLIK. på teater o. d. —
-RENGÖRING~020. i bostadslägenhet o. d.

 

Spalt L 1903 band 16, 1942

Webbansvarig